”Elbilarna påverkar bostadsplaneringen”

Att den snabbt ökande elbilsförsäljningen innebär stora förändringar för stadsplaneringideal och bostadspolitik verkar ännu inte har uppmärksammats. Politiker och alla inblandade i samhällsplaneringen bör snabbt ta till sig vad som är på väg att hända.

En bra bit över hälften av nybilsförsäljningen består i dag av laddbara fordon. Särskilt rena elbilar uppvisar i dag en stark tillväxt. Den sammantagna bilden är att elektrifieringen av personbilstrafiken går snabbare än de prognoser som finns. Kring 2050 närmar sig andelen eldrift 100 procent, men som det ser ut nu kommer bilismen att vara i stort sett utsläppsfri tidigare än så. Bilbranschen har nu ett modellutbud som möjliggör en fossilfri och elektrifierad framtid. Den elektrifiering som branschen nu driver igenom är nyckeln till att klimatmålen kan klaras.

LÄS MER: Bostadsutredare: ”Regeringen måste öppna plånboken” 

Samhällets motiv att begränsa bilismen reduceras markant när trafiken är elektrifierad och utsläppsfri. De så kallade samhällsekonomiska kostnaderna minskar 50 procent i tätorter och 90 procent utanför tätorterna. Dessa kostnader orsakas bland annat av koldioxidutsläpp, hälsofarliga utsläpp, olyckor, buller och vägslitage. Det är dessa kostnader som motiverar de särskilda och höga skatter som i dag finns på bilismen, främst i form av drivmedelsskatter, och de utgör även motivet för att i samhällsplaneringen ha mål om att dämpa trafikutvecklingen. 

Det innebär att elektrifieringen av bilismen får stor påverkan på samhällsplaneringen i allmänhet och bostadsplaneringen i synnerhet. Att minska koldioxidutsläppen från bilismen är nämligen det dominerande argumentet hos många av de kommuner som begränsat planläggningen av småhus så att nivån blivit den lägsta på 100 år och bara utgör 20 procent av nyproduktionen, enligt statistikmyndigheten SCB.

Här är ett citat från en kommuns policydokument som trots god marktillgång har försökt styra bostadsbyggandet mot trånga och höga bostadsmiljöer: ”Huvudsyftet med förtätningsidealet är att det skapar mer hållbara städer, främst genom att förtätning minskar transportsträckor och därmed minskar utsläppen av växthusgaser.” Eftersom vi vet att en stor majoritet helst vill bo i småhus medför detta avsevärda välfärdsförluster. 

När trafiken är utsläppsfri är förutsättningarna helt förändrade. Det är inte längre något problem vare sig från hushållets eller från samhällets sida om det är några kilometer till det nya bostadsområdet där rymliga bostäder med stora trädgårdar kan få plats. Att köra en elbil är dessutom billigt jämfört med dagens bränslekostnader.

Detta innebär att de geografiska förutsättningarna blir helt nya. Många nya lägen möjliga att bebygga kommer att uppfattas som attraktiva. Sveriges enorma marktillgångar ger möjligheter att skapa världens mest hållbara bostadsmiljöer. Trädgårdsstäder med villor och radhus av trä ger cirka 40 procent lägre klimatpåverkan än dagens bebyggelse och en stor ökning av ekosystemtjänsterna. Den sociala hållbarheten blir mycket god i den typen av bostadsmiljöer. 

För att motverka ökade ojämlikheter mellan stad och landsbygd, eller mellan personer som har möjlighet att ladda elbilen vid egna villan och de som bor utan den möjligheten, måste samhället kunna erbjuda möjligheter för att alla som vill ska kunna använda sin bil. Bygg fler publika laddstationer, gärna med snabbladdare, och anpassa lagstiftningen för ett ökat behov av laddning av fordon, exempelvis genom att ge samfälligheter rätt att sätta upp laddstolpar inom förrättningen.

Elbilen och trädgårdsstaden är en kombination som kan ge betydande fördelar för samhället. Samhällsplaneringen måste utgå från detta. Fler elbilar och fler småhus innebär stora välfärdsvinster och bör vara ett mål för samhällsplaneringen.

David Johnsson, vd för Trä- och möbelföretagen, TMF

Tommy Letzén, vd för Motorbranschens riksförbund, MRF