Debatt
Ekström: Svenskan är både en plikt och en rättighet
Integrationen behöver förbättras. Då behövs både plikt och rätt – både individens ansträngningar och samhällets stöd. Regeringen skärper därför kraven och förbättrar samtidigt möjligheterna för både barn och vuxna att lära sig svenska. Det gör vi eftersom vi vet att språket är nyckeln till arbete och till att bli en del av samhället, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).
Publicerad: 17 december 2020, 04:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det svenska språket är nyckeln till arbete och till att bli en del av samhället, skriver Anna Ekström. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Integrationen i Sverige har under många decennier fungerat för dåligt. Människor som bott här i åratal har fortfarande inte fått sitt första jobb, och många pratar inte tillräckligt bra svenska. Men i stället för skärpta krav och bättre svenskundervisning har många av förslagen från höger handlat om att göra det svårare för nyanlända att lära sig språket.
Så när andra lägger fram förslag som försvårar för nyanlända att komma in i samhället – som att föreslå att nyanlända mammor ska kunna få bidrag för att stanna hemma med sina barn i stället för att studera för att få ett jobb, eller att skära ned i arbetsmarknadsinsatser som skulle kunna leda till det där första jobbet i ett nytt land – ser regeringen till att skärpa kraven på att lära sig svenska.
Samtidigt förbättrar vi möjligheterna för barn och vuxna att lära sig språket. Det gör vi eftersom vi vet att det svenska språket är nyckeln till arbete och till att bli en del av samhället.
Det går inte att vara delaktig i ett samhälle om man inte behärskar språket. Svenska språkets betydelse kan inte överskattas. Alla som någon gång lärt sig ett språk vet att det handlar om såväl egen ansträngning som möjligheter. Det behövs både hårt jobb och chans att få träna på och tala det nya språket med andra. Det gäller oavsett ålder.
I förskolan och skolan behöver barnen och eleverna därför mötas av förväntningar på att de ska lära sig bra svenska och lärare som arbetar språkutvecklande. Oavsett vilket språk du pratar hemma ska det ställas höga krav på din svenska i skolan.
Som nyanländ ska du ges möjligheter att snabbt få en bra utbildning, men du har också en skyldighet att anstränga dig och lära dig svenska. Nyligen tog jag emot sfi-utredningens förslag om hur svenska för invandrare kan bli bättre. Dessa kommer jag att titta noga på.
Goda språkkunskaper och därmed en bra integration handlar om både plikt och rätt. Individen behöver anstränga sig och samhället behöver ge möjligheter. Därför arbetar regeringen nu med att:
■ Införa en språkplikt för rätt till försörjningsstöd.
■ Förbättra svenska för invandrare (sfi) så att fler lär sig svenska bättre och snabbare.
■ Öka språkträningen för anställda inom äldreomsorgen.
■ Söka upp och motivera utrikes födda kvinnor till studier och arbete.
■ Stärka språkutveckling i förskolan, inte minst för fler nyanlända barn.
■ Se över svenskämnena i skolan så att de ställer höga krav på alla elever, oavsett bakgrund.
De högerkonservativa pratar gärna om integration och hårdare krav, men deras verkliga politik får motsatt effekt. I stället för att ha höga krav i skolan på alla elever vill man sortera ut barn som inte pratar svenska hemma och sätta i egna klasser.
Integrationen behöver förbättras – inte försämras. Då behövs både plikt och rätt – både individens ansträngningar och samhället stöd. Så skapar vi ett starkare samhälle som håller ihop och där alla bidrar.
Anna Ekström, utbildningsminister (S)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.