Effektivisering handlar inte om att springa fortare

Sveriges befolkning växer rekordsnabbt. Andelarna äldre, barn och unga ökar. Det stigande behovet av vård, omsorg och skola ställer högre krav på kommunsektorn.

På kort sikt behövs naturligtvis ökade statsbidrag, men på sikt är den enda hållbara lösningen en effektivare kommunsektor. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna.

Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling verkar nämligen vara avgörande för om en kommun är effektiv eller inte. Det framgår tydligt av Svenskt Näringslivs nya rapport om effektiva kommuner.

De senaste 15 åren har kommunsektorns kostnader ökat med i genomsnitt drygt 0,5 procent årligen utöver det som kan motiveras av den demografiska utvecklingen. Denna utveckling måste brytas och produktiviteten förbättras markant. Om så inte sker riskerar stora skattehöjningar att bli följden, liksom ökande brist på kompetent arbetskraft. Detta skulle drabba både välfärden och näringslivet. Det riskerar också att försämra kvaliteten i välfärdstjänsterna.

Vår rapport visar att det finns kommuner som förmår att tillhandahålla hög kvalitet på kostnadseffektivt sätt inom alla den kommunala välfärdens olika delar. Om alla kommuner bedrev sin verksamhet lika effektivt som en grupp föredömeskommuner inom varje välfärdsområde bedömer vi att det skulle vara möjligt att spara 30 till 40 miljarder kronor. I beräkningarna har tagits hänsyn till att kommunerna har olika strukturella förutsättningar.

Kommunsektorns kris kan undvikas. Lösningen är att möta de ökade behoven med nya arbetssätt, som redan finns i ett antal föredömeskommuner, samt tillämpning av ny teknik.

Svenskt Näringsliv har gjort en fördjupad analys inom grundskolan och äldreomsorgen. Resultaten tyder på att restriktivitet med skattehöjningar, stram resurshushållning och klok konkurrensutsättning utmärker kommuner med hög effektivitet.

Men den största delen av variationerna i effektivitet mellan kommunerna är oförklarad i den statistiska analysen. Detta tyder på att kvaliteten i ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten. Det är faktorer som är svåra att mäta och statistiskt analysera.

De allra effektivaste kommunerna är enligt vår analys Ydre inom grundskolan och Ödeshög inom äldreomsorgen.

I vår rapport framkommer också, efter djupintervjuer, att de kommuner som lyckas har genomtänkt budgetstyrning, proaktivt arbete för låg personalomsättning, tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän, och få men begripliga mål för verksamheten.

Regeringen måste också ta sitt ansvar och stödja en effektivare resursanvändning i kommunsektorn. Här handlar det framför allt om sju viktiga åtgärder:

1. Ökad öppenhet om kvalitet, till stöd för medborgarnas val.

2. Stärkta incitament mot skattehöjningar. Överväg tillfälligt kommunalt skattestopp eller förändring av inkomstutjämningssystemet för kommunerna.

3. Underlätta entreprenörskap i välfärden. Alltför många lovande piloter sprids aldrig vidare.

4. Anpassa lagstiftningen till teknikutvecklingen. Nödvändig informationsdelning i välfärden måste underlättas.

5. Öppna för försöksverksamhet i kontrollerade former, som följs upp vetenskapligt.

6. Ökat statligt ansvar för digital infrastruktur, med definierade nationella standarder.

7. Läroplaner och lärarhögskola behöver reformeras och betygsinflation motverkas.

Kommunsektorns kris kan lösas. Men det är hög tid att gå från ord till handling.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv