Dubbelfel när LO förfasas över slopad värnskatt

Therese Guovelin och Marika Lindgren Åsbrink från LO far med osanning när de påstår att värnskatten ”ökar klyftorna”. Svenskt Näringsliv kunde redan i våras redovisa beräkningar som visar att Gini-koefficienten (det vedertagna måttet på inkomstskillnader) inte påverkas mer än på tredje decimalen när värnskatten avskaffas. En tusendels ökning av Gini kallar LO alarmistiskt för att ”spä på klyftorna”.

LO påstår dessutom att slopandet av värnskatten kostar statskassan 6 miljarder kronor om året. Har man följt skattedebatten och tagit del av vad forskning säger i frågan inser man dock att detta påstående är grovt missvisande. Bara en ytlig och bokföringsmässig analys kan landa i slutsatsen att värnskatten ger staten några skatteintäkter. Faktum är att det är precis tvärtom, vilket också regeringen har bekräftat.

Anledningen är att värnskatten minskar antalet arbetade timmar med motsvarande 7000 heltidstjänster varje år (regeringens bedömning). Det gör att skatteintäkterna från kommunalskatt och arbetsgivaravgift minskar. Minskningen av de här skatteintäkterna är större än den rent bokföringsmässiga inkomsten från värnskatten i statsbudgeten enligt de allra flesta ekonomer och forskare. Enligt regeringen är effekterna lika stora och tar ut varandra i ett nollsummespel.

Det krävs inga stora anpassningar av arbetstiderna för att värnskatten ska vara meningslös för staten (utöver det faktum att 6 miljarder kr motsvarar 0,3 procent av den offentliga sektors skatteintäkter på 2200 miljarder kr). En minskning med 3 arbetstimmar per månad (bland berörda i genomsnitt) är det enda som behövs för att värnskatten ska bli ett nollsummespel. 3 uteblivna arbetstimmar per månad är inte mycket. Man kanske väljer att minska sin övertid. Andra tackar nej till en befordran. Lite äldre personer väljer en något tidigare pensionering. Bland inte minst unga riskerar mer krävande utbildningar att väljas bort.

Inom vården kan anpassningarna ske genom färre helgpass bland läkare. När tusentals läkare jobbar lite mindre än vad de kan och skulle vilja får det större konsekvenser. Hur många läkartimmar har Sverige gått miste om på grund av värnskatten? Hur många människor har fått vänta längre på en operation?

Det är arbetsinsatserna och tjänsterna som aldrig utförs som utgör den verkliga kostnaden för värnskatten. Huruvida staten vinner eller förlorar är egentligen sekundärt.

Om man summerar de arbetsinsatser som vi har gått miste om får vi en känsla för problemens omfattning. Det handlar över 12,5 miljoner färre arbetade timmar varje år. Under de 25 som vi har haft värnskatten handlar det om 280 miljoner uteblivna arbetstimmar (hänsyn tagen till befolkningsökning). Det här är värnskattens verkliga kostnad.

När LO argumenterar för värnskatten prioriterar de en tusendels lägre Gini-koefficient framför de miljoner arbetade timmar som annars hade utförts och bidragit till samhället.

Johan Lidefelt, nationalekonom, Svenskt Näringsliv