Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

DHR: Fokusera på värdigt liv i stället för dödshjälp

Vi i DHR ser stora risker med lagstadgad rätt till dödshjälp, eftersom det strider mot livets okränkbarhet, skriver förbundsordförande Åsa Strahlemo.

Publicerad: 25 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hur ska omgivningen kunna veta att den som önskar dödshjälp inte är tillfälligt deprimerad, chockad av ett sjukdomsbesked eller på annat sätt har ett påverkat omdöme, frågar sig DHR:s ordförande Åsa Strahlemo.

Foto: Nicklas Thegerström


Ämnen i artikeln:

Aktiv dödshjälp?Personlig assistansFunktionsvariationFunktionsnedsättning

Björn Natthiko Lindeblad var en författare och inspiratör vars bortgång är en stor förlust. Han valde att avsluta sitt liv efter långt gången ALS-sjukdom. Många vill förespråka rätten till en värdig död. Vi vill hellre fokusera på rätten till ett värdigt liv. 

Hur var och en vill eller väljer att avsluta sitt liv är ingenting som vi dömer eller moraliserar över. Men vi kan konstatera att många människor i dag inte ens ges chans till ett värdigt liv. Alla är inte människor på lika villkor. Men rätten till ett värdigt och fullgott liv, oavsett förutsättningar och behov, är absolut. Den finns stipulerad såväl i Sveriges lag som i FN-konventioner. 

Vi i förbundet DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet –ser stora risker med lagstadgad rätt till dödshjälp, eftersom det strider mot livets okränkbarhet. 

Hur ska omgivningen kunna veta att den som önskar dödshjälp inte är tillfälligt deprimerad, chockad av ett sjukdomsbesked eller på annat sätt har ett påverkat omdöme? Hur ska vi gardera oss mot att i framtiden krassa motiv som till exempel ekonomi gör att människor med funktionsnedsättning eller sjukdom övertygas att avsluta sina liv? 

Låter detta som domedagsprofetior? Inte ens i dag garanteras människor med funktionsnedsättning eller sjukdom ett värdigt och fullgott liv. Alldeles nyligen i historien begicks vidriga övergrepp på institutioner för människor med särskilda behov, människor som bedömdes som onyttiga eller som ansågs ligga samhället till last. 

I Belgien erbjuds dödshjälp till och med till barn. Vem kan bedöma om ett barn inte vill leva vidare? Inom vuxenvärlden har vi enats om att barn inte är myndiga, därför att de varken moraliskt eller juridiskt antas kunna ansvara för beslut som rör dem själva. Inte ens i små frågor antas barn kunna veta sitt eget bästa. 

Det finns personer som vittnar om att de gärna hade sagt ja till dödshjälp tidigare, men numera lever ett rikt liv och är lyckliga. Perspektivet förskräcker. Vem ska avgöra ifall en person är kapabel, har omdöme nog, att fatta detta avgörande beslut åt sig själv?

Här kommer även frågan in som särskilt berör människor med nedsatt funktionsförmåga, fysisk eller intellektuell. Hur ska vi kunna veta att dessa inte tillåts förkorta sitt liv enbart för att underlätta för omgivningen? Oavsett om det handlar om anhöriga, sjukvårdspersonal eller omsorg, kan det komma att bli en resursfråga.

Snäva ekonomiska resurser begränsar redan i dag många människors livsvillkor. Du som läser detta kanske tycker att vi kommit långt när det gäller mänskliga rättigheter, och det stämmer till en del. Men rättigheterna i Sverige har även skjutits tillbaka under senare år. 

Fler får i dag indragna assistanstimmar, alltså färre timmar per vecka eller avslag helt på ansökan om personlig assistans. Fler får i dag avslag på färdtjänstansökan och fler måste börja betala för hjälpmedel som de är beroende av. 

Vår rätt till arbete begränsas, vår rätt till meningsfull fritid begränsas, vår rätt till integritet och oberoende begränsas. Så ser det ut i dag. Vi märker tydligt i vår vardag att samhället betraktar oss som mindre värda. 

Det är bland annat därför som diskussionen om lagstadgad dödshjälp oroar oss. Eftersom vi ser att samhället redan idag delar upp människor i mer värda och mindre värda. 

Uppfyll rätten till ett värdigt liv för alla människor. Det är samhällets plikt såväl juridiskt som moraliskt. 

Åsa Strahlemo
Förbundsordförande DHR

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev