Det svenska flyget är avgörande för beredskapen

Samtidigt som Folk och Försvar har ägt rum i dagarna, sker en oroande avveckling av flygets infrastruktur i Sverige. Flygplatserna i Bromma och Västerås är direkt hotade av nedstängning, utan att någon som helst konsekvensanalys för effekterna på samhällsberedskapen har genomförts. Dessutom höjs politiska röster om att lägga ner ännu fler flygplatser i Sverige. Vi frågar oss om detta är särskilt genomtänkt i ett läge där flygets samhällsnytta återigen bekräftats och där det säkerhetspolitiska läget knappast pekar på att vi bör skala ner vår förmåga att snabbt kunna transportera oss över långa avstånd.

Vid kris och konflikt har våra flygplatser, inte minst de regionala, en avgörande betydelse. Flyget möjliggör snabba transporter av material som exempelvis livsmedel, sjukvårdsutrustning eller medicin över långa sträckor. Lika viktigt som att vi behöver flytta materiella ting är att flyget låter oss förflytta kompetens över stora avstånd. När krisen var ett faktum våren 2020 evakuerade svenska flygbolag strandsatta medborgare utomlands samtidigt som medicinsk utrustning flögs in till landet.

Vi måste kunna garantera en långsiktigt fungerande infrastruktur. Det inkluderar bibehållen flygtrafikledning samt att vi har livskraftiga flygbolag med utbildad personal. Flyget utgör samhällskritisk infrastruktur som tagit oss årtionden att bygga upp men som nu raseras på månader. Det är oacceptabelt.

När kom Sverige ur kurs? Krisen har pågått i snart ett år och regeringens hantering imponerar inte. Konsekvenserna var tydliga tidigt när coronapandemin slog till med obarmhärtig kraft. Därefter tog det drygt tre kvartal innan staten strax före jul säkerställde fler beredskapsflygplatser i hela landet för nödvändigt samhällsviktigt flyg. I samma drag utlovades också lån till kommersiella flygtrafikledningsaktörer. Ett besked i elfte timmen.

Så här ska det inte vara. I grund och botten är flyg precis som andra trafikslag en del av samhällsinfrastrukturen. Och en flygplats är precis som en hamn eller järnväg ett sätt att binda ihop landet. Ändå ifrågasätts flygplatserna på oklara grunder.

I mars 2021 går Västerås invånare till valurnorna i en historisk folkomröstningen om flygplatsens framtid. Nedläggningen är ett ödesdigert beslut som tagits av kommunfullmäktige utan beredskapsperspektiv för regionen. Som tur är får medborgarna en andra chans att riva upp beslutet.

Vi får inte för en sekund heller glömma bort att Sverige, liksom resten av världen, är del av de globala leveranskedjorna. Utan komponenter och reservdelar från andra delar av världen skulle svensk industri snabbt stanna upp. Flyget och sjöfarten kommer vid kris eller konflikt att vara våra livlinor ut i världen när det gäller att förse oss med de resurser som vi inte kan producera i landet.

Den hårda prispressen på transporter har dessvärre lett till att det i dag inte finns någon större redundans i systemet, det vill säga överskjutande kapacitet som kan utnyttjas. Vi behöver värna om våra bolags konkurrenskraft och om en sund internationell konkurrens så att god kapacitet i transportsystemet kan bibehållas på hemmaplan.

Transportföretagen vill att regeringen utvecklar flyget i stället för att avveckla det. Ett levande Sverige kräver det. Samhällsberedskapen kräver det. Sveriges oberoende kräver det. Vi vill nu att regeringen lever upp till budskapet i den senaste totalförsvarspropositionen om utvecklad beredskapsförmåga och samverkan med flyget i Sverige.

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen

Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen flyg