Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Det måste vara vårdbehovet som styr nya etableringar

Västra Götalandsregionen behöver ta initiativ för att skapa en jämlik och behovsstyrd sjukvård. Inte minst för att fler ska etablera sig i områden där det redan i dag finns brist på primärvård. Vi menar att detta kan och behöver göras inom ramen för lagen för vårdval, skriver socialdemokraterna Janette Olsson, Ann-Christine Andersson och Tomas Angervik.

Publicerad: 2 december 2020, 18:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Då det har varit mindre kostsamt att etablera vårdcentraler i områden med mindre vårdbehov har vård efter efterfrågan snarare än efter behov premierats,” skriver Janette Olsson, Ann-Christine Andersson och Tomas Angervik.

Foto: Patrick Trägårdh/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdVGR

Det har skett ett systemskifte inom hälso- och sjukvården. Sedan lagen om valfrihet kom har det öppnat fler vårdcentraler i Västra Götalandsregionen (VGR). Men har tillgängligheten för alla regioninvånare ökat? Både politiska beslut som vårdval, fri etablering och det faktum att privata vårdförsäkringar blir allt vanligare har gjort att efterfrågestyrningen av vårdutbudet har förstärkts på bekostnad av behovsstyrningen.

Rapporter visar att ersättningssystemens utformning i olika hög grad har påverkat var nya vårdgivare har etablerat sig. Då det har varit mindre kostsamt att etablera vårdcentraler i områden med mindre vårdbehov har vård efter efterfrågan snarare än efter behov premierats. Detta kan påverka jämlikheten negativt. Långa avstånd kan utgöra hinder för att söka vård, och studier visar att vårdkonsumtionen är större i områden med hög läkartäthet. Hur vi väljer att organisera vård påverkar tillgängligheten.

Man kan fråga sig hur vi kan tillåta att etableringsfrihet och vinstintressen styr var vård ges och att det inte är självklart att vården finns där vårdbehovet är störst. Att resurserna inte nödvändigtvis hamnar där behoven är som störst. Även om att vi ska prioritera de mest sjuka och de med sämst livskvalitet.

Vårdvalsreformen har inneburit ett ökat antal vårdcentraler, men ökningen i vårdutbudet har varierat över regionen. Flertalet nya vårdcentraler råkar hamna i storstadsregionernas mer välbärgade delar trots att behovet är större i städernas låginkomstområden eller i glesbygdsområden. I princip alla privatfinansierade patienter får dessutom vård snabbare än offentligt finansierade patienter.

I VGR finns exempel på hur efterfrågestyrning och vinstintresse visar sig. För den som bor i centrala Göteborg är utbudet av vård stort. Bara längs Kungsportsavenyn finns fyra läkarmottagningar, tre ögonkliniker, två barnavårdscentraler och sjutton olika tandläkarmottagningar. För de 9 200 boende i Hammarkullen och Agnesberg är läget det motsatta – där finns ingenting.

Samtidigt vet vi att de med sämst hälsa har oftare sämre livsvillkor och utbildningsnivå. Långa avstånd kan då utgöra hinder. De med lägre inkomster nyttjar dessutom remisskrävande vård i mindre utsträckning.

Privata vårdbolag som finansieras med skattemedel kan i dag ge rätten till offentlig finansiering till fristående digitala vårdföretag (så kallade nätläkare) Detta kan ske utan kontakt och beslut av politiker på regional nivå. Därmed är det inget man prioriterat, utan helt enkelt måste lägga resurser på.

Allt fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar, vilket gör att man kan betala sig förbi dem med större vårdbehov. De som innehar försäkringen är inte de med sämst livskvalitet. Ett faktum är att nästan två tredjedelar av dem med privat sjukvårdsförsäkring är yngre män.

Regionen behöver därför ta initiativ för en jämlik sjukvård som är behovsstyrd för att fler ska etablera sig i områden där det redan i dag finns brist på primärvård. Vi menar att detta kan och behöver göras inom ramen för lagen för vårdval om viljan finns.

Och vi lyfter ett mycket bra förslag som Arena Idés Lisa Pelling nämligen att en sjukvårdspolitisk maktutredning tillsätts med uppgift att klarlägga ”vem som styr vad” inom vården och hur makten över vården förändrats mellan olika aktörer under de senaste årtiondena.

Politiker som styr den offentligt finansierade vården behöver kunna prioritera och rikta resurser. Det är dags att vi tar det ansvaret nu!

Janette Olsson, regionråd i opposition (S) VGR

Ann-Christine Andersson, andre vice ordförande (S) Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Tomas Angervik, andre vice ordförande  (S)i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

PrimärvårdVGR

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev