Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Det krävs tydliga politiska prioriteringar för att AF-reformen ska lyckas

Om potentialen i AF-reformen inte ska förslösas behöver kontrollerna skärpas, ineffektiva åtgärder slopas och anslaget för matchningstjänster öka, skriver Svenskt Näringsliv.

Publicerad: 16 april 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Slå fast att kommunerna inte ska medverka i upphandlingar av leverantörstjänster,” skriver Edward Hamilton och Magnus Wallerå.

Foto: Svenskt Näringsliv, Jessica Gow/TT


Ämnen i artikeln:

ArbetsförmedlingenKommunerSvenskt NäringslivArbetsmarknad

Reformen av Arbetsförmedlingen (AF) går nu in i ett viktigt skede. Under året kommer fler arbetssökande få matchningsstöd av fristående aktörer. Under 2022 ska reformen komma i mål. Mycket ser lovande ut, men det finns orosmoln. Nu krävs tydliga politiska prioriteringar: skärp kontrollerna, slopa ineffektiva åtgärder och öka anslaget för matchningstjänster. 

Efter ett antal stökiga år börjar konturerna av en ny arbetsförmedling med tydligare resultatfokus synas. Det närmaste året kommer antalet arbetslösa som får stöd av fristående aktörer att mer än fördubblas. Dessutom kommer en ny tjänst för rustning och matchning av arbetslösa som heter Krom att införas i hela landet med tydligare krav på leverantörer att matcha mot jobb.

Det som sker kan liknas vid en evolution, inte en revolution. Utvecklingen mot att externa leverantörer får ge stöd till arbetssökande har pågått i 15 år. Och grunderna för det nya arbetssättet som nu rullas ut har funnits sedan 2015, genom tjänsten Stöd och Matchning. 

Alltjämt finns dock för många åtgärder i arbetsmarknadspolitiken som är dyra och ineffektiva. Trots att resultaten är nedslående så läggs exempelvis 2,6 miljarder kronor på subventionerade anställningar såsom extratjänster under 2022. Det är nästan lika mycket som matchningstjänsterna kostar. 

Icke desto mindre sker nu steg i rätt riktning. Tre utvecklingsområden behöver dock hanteras för att potentialen i reformen inte ska förslösas:

För det första sjunker programanslaget för matchningstjänster drastiskt under 2022, enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos. Det resulterar sannolikt i lägre volymer och riskerar att skicka fel signaler till alla inblandade parter. 

För det andra har Riksrevisionen konstaterat att AF:s leverantörsuppföljning har tydlig förbättringspotential. 

För det tredje spökar frågan om kommunernas medverkan i upphandlingar. En statlig utredning föreslår att kommuner ska kunna konkurrera med fristående aktörer, trots att likvärdig konkurrens är omöjligt att uppnå. Lagstiftningshotet om att ge kommunerna ökade befogenheter att delta i arbetsmarknadspolitiken lägger en våt filt över etableringen av verksamheter runtom i landet. 

Svenskt Näringsliv har bjudit in internationella experter för att ge in syn på den pågående reformeringen av den svenska Arbetsförmedlingen. Vad har gjorts rätt hittills, och vad behöver förändras för att reformen ska bli så bra som möjligt? 

För två år sedan rekommenderade samma experter att Sverige bland annat. skulle renodla programinsatser, göra ett framtida system flexibelt för att snabbt kunna anpassa insatser utifrån konjunkturläge samt fokusera på tydlig resultatstyrning. En del av detta har anammats, men än återstår centrala komponenter för att reformen ska leva upp till rekommendationerna.

Följande behövs:

■ Justera upp Arbetsförmedlingens programanslag för att täcka den förväntade minskningen under 2022 vad avser matchningstjänster. Det är viktigt att arbetslösa fortsätter att erbjudas tjänster av fristående aktörer under övergången till Krom. 

■ Förstärk kontrollerna av leverantörerna så att legitimitet och trovärdighet för systemet kan upprätthållas. De som levererar goda resultat ska få mer att göra. De med dåliga resultat ska gallras ut.

■ Slå fast att kommunerna inte ska medverka i upphandlingar av leverantörstjänster.

Detta kan och bör genomföras utan att kostnaderna ökar. Ineffektiva åtgärder som extratjänster bör avvecklas och medlen omfördelas till mer effektiva matchningstjänster. 

Edward Hamilton, policyexpert, Svenskt Näringsliv

Magnus Wallerå, avdelningschef kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News