onsdag7 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det krävs en nationell översyn av hela hälso- och sjukvården”

Den högspecialiserade vården kräver en större geografi än den som kan klaras inom ramen för regionerna. Nu krävs färre regioner, skriver tidigare verksamhetsutvecklaren i regioner Bengt Wellermark.

Publicerad: 10 februari 2022, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dagens regioner leder till ekonomisk misshushållning. När vi i Kronoberg ska bygga nytt är exempelvis Värnamo sjukhus i grannregionen Jönköping utanför bilden, skriver tidigare kommunstrategen och verksamhetsutvecklaren i regioner Bengt Wellermark. Foto: Privat och MOSTPHOTOS


Ämnen i artikeln:

Regionernas ekonomiHälso- och sjukvårdslagenSjukhusPsykisk ohälsa

Det är inte bara här i Kronoberg som stora framtida beslut om sjukhusbyggen och utveckling av vårdens innehåll står för dörren. Inom landet ska sjukhus för över 100 miljarder byggas den närmaste tiden. Dessutom ska ökade behov mötas med utveckling av den så kallade Nära vården som samtidigt förutsätts ge omfattande ekonomiska besparingar redan på kort sikt.

Landets regioner har olika ekonomiska förutsättningar och en nationellt jämlik vård lär vara svår att hantera inom dessa ofta trånga och varierande ramar. Varje region optimerar sitt handlande inom sina gränser med påföljd att rationella beslut kan hamna snett. I Kronoberg har vi exempelvis Värnamo sjukhus i grannregionen Jönköping utanför bilden när vi nu ska mångmiljardinvestera. Påföljden blir ekonomisk misshushållning. De beslut som ska tas i Kronoberg i mars om sjukhusinvesteringar kommer sannolikt innebära kraftiga skattehöjningar om några år.

Vidare så behöver utvecklingsbegrepp som är på modet gällande Nära vård, Personcentrering, Kompetensväxling, Kompetensförsörjning och Digitalisering fördjupas, samordnas och stödjas på ett kraftfullt sätt. Det kan bara ett samlat nationellt grepp åstadkomma. Hur den Nära vården ska organiseras och sammanfogas med primärvården, kommunernas vård och omsorg, personcentrering och digitalisering är en särskilt intressant frågeställning som behöver hanteras i ett större sammanhang.

Den högspecialiserade vården kräver ofta en annan och större geografi än den som kan klaras inom ramen för regionerna. Nationellt bör en uppgiftsfördelning göras här och en gemensam patientlista i hela landet introduceras.

Hur vi bättre kan ta tillvara på patienten som resurs i vården inom ramen för digitaliseringens möjligheter behöver närmare studeras. Här finns möjligheter till en bättre vård med fungerande uppföljningar, aktivt medagerande och ökad trygghet. Den enskildes ställning bör för övrigt stärkas med en tvingande vårdgaranti likt den som framgångsrikt genomförts i Danmark nyligen. Nuvarande garanti är tandlös och fungerar inte.

Sjukdomspanoramats förändring mot ökade psykiatriska inslag där nära hälften av alla sjukskrivningar har denna grund kräver också en samlad översyn av vårdutbudet i landet.

Det blir alltmer uppenbart att hälso- och sjukvården inte kan leva vidare inom nuvarande 1600-tals länsvisa organisationsmodell som fortfarande är dominerande. En reformering av såväl organisation som arbetssätt brådskar.

Bengt Wellermark
Tidigare kommunstrateg och verksamhetsutvecklare i regioner

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev