Det här läste ni helst debattvåren 2021

Precis som förra året är pandemin som engagerar flest skribenter. I år har dock fokus skiftat från hur covid-19 och dess omedelbara konsekvenser ska kunna hanteras till hur samhället ska kunna starta på nytt efter pandemin och hur de utmaningar som väntar ska hanteras.

Mest läst under våren blev en artikel om föreningars olika villkor. Företrädare för scoutrörelsen pekade på de miljardstöd som idrotten fått av staten och kommunerna under pandemin, medan scouternas barn och unga bara får kaffepengar. 

”När ska politikerna öppna ögonen och inse att det finns en stor bredd av organisationer och verksamhet för barn och unga som drabbats ekonomiskt lika hårt eller hårdare av covid-19 än idrotten?”

Näst mest läst blev en artikel om som tog upp frågan om biogasbilar ska fortsätta att betraktas som miljöbilar eller inte. Flera regionpolitiker från C+S+MP konstaterade att ”biogasen har en nyckelroll i den regionala utvecklingen och omställningen till en biobaserad cirkulär ekonomi. Biogas är dessutom ett viktigt verktyg i en stärkt krisberedskap med ökad försörjningstrygghet på livsmedel, energi och växtnäring.” 

Frågan om kommunerna ska kunna agera arbetsförmedlare eller inte var ett återkommande ämne under våren både på debatt- och nyhetsplats. Mest läst blev januaripartiernas artikel som syftade till att klargöra kommunernas framtida roll. Artikeln Det blir inte lättare för kommuner att delta i AF:s upphandlingar hamnar på tredjeplats på DS topp tio-lista.

Sveriges kommuner och Regioner (SKR) tyckte dock inte att januaripartierna bidragit till att klargöra läget. I en replik som blev vårens sjätte mest lästa kräver SKR:s expert Monica Sonde att regeringen snarast bör konkretisera vilka regelförändringar man avser att genomföra, så att kommunerna kan förbereda sig.

”Den havererade arbetsmarknadspolitiken kostar kommunerna över 10 miljarder kronor per år, fördelat på arbetsmarknadsverksamheter och kostnader för ekonomiskt bistånd. ”

Hållbart resande var ett annat ämne som både engagerade skribenter och läsare under våren. På tio-i- topp-listan finns två artiklar om detta ämne. På plats nummer fyra ligger en artikel från Sweco om hur ökad cykling kan innebära miljardvinster för samhället i form av förbättrad folkhälsa: ”I dag saknas ett tydligt folkhälsoperspektiv i bedömningen och prioriteringen av infrastrukturåtgärder, vilket innebär att nyttan av cykelinvesteringar inte värderas fullt ut,” menar skribenterna. 

Representanter för kollektivtrafiken och 2030-sekretariatet framförde i stället tesen att vi måste vända på trafikhierarkin, där bilen varit högst i näringskedjan i decennier. De verkligt hållbara resorna – cykel, gång och kollektivtrafik – måste gynnas och ges förutsättningar att bli det självklara valet för fler, ansåg skribenterna som vill att förmånsbeskattningen för periodbiljetter i kollektivtrafiken ska tas bort. Artikeln blev vårens nionde mest lästa. 

”Det krävs ett helt nytt politiskt ledarskap för att föra in Sverige på rätt väg igen” konstaterade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en debattartikel som publicerades före regeringskrisen. I artikeln som blev vårens femte mest läsa konstaterade han att Kommunsverige genomgått ett ekonomiskt stålbad under nuvarande regering: 

”När statsbidragen upphör sitter kommunerna i ett läge där allt färre tvingas försörja allt fler.”

Samhällets digitalisering och dess betydelse för välfärden har länge varit ett återkommande ämne på Dagens Samhälles debattsida. Så var det även denna vår. ”Vi behöver utöka vår pedagogiska verktygslåda med högkvalitativa lärresurser som tillvaratar digitaliseringens möjligheter och utvecklar undervisningen” menar styrgruppen för Swedish Edtest i en artikel som placerade sig på plats sju på topp tio-listan. På plats åtta återfinns en artikel av flera läkare och forskare som konstaterar att vårdprofessionella med kunskap om medicinsk informatik måste involveras i arbetet om Sverige ska bli världsledande inom såväl life science som digitalisering av vården. 

Under pandemin har bristerna i äldreomsorgen belysts och debatterats. Hur kvaliteten i omsorgen kan öka har diskuterats i flera artiklar under våren. Flera debattörer pekar på vikten av regeringens äldreomsorgslyft som ska höja kompetensen hos anställda inom kommunalt finansierad vård och omsorg för äldre personer. I en debattartikel som hamnade på plats tio på DS lista pekade dock tre forskare  på flera systemfel. De ställde därför frågan vilka kommuner som kan komma att stärka kompetensen hos första linjens chefer genom Äldreomsorgslyftet. 

För att på ett hållbart sätt skapa god kvalitet inom svensk äldreomsorg behövs långsiktighet. Pengar med kort förbrukningsdatum kan inte kastas ut.