Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det här behöver regeringen göra för att minska antibiotikaresistensen”

Vi riskerar årligen att få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens enbart i Sverige. Vi uppmanar därför regeringen att vidta tre åtgärder för att stärka Sveriges arbete mot resistens och rädda liv, skriver skribenter från Forska!Sverige, Uppsala universitet och ReAct Europe.

Publicerad: 19 november 2021, 04:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Utan effektiva antibiotika står vi inför en hälsokris allvarligare än covid-19-pandemin”, skriver Anna Nilsson Vindefjärd, Lena Gustafsson, Linus Sandegren och Anna Zorzet.

Foto: Artinun Prekmoung/Mostphotos, Pressbilder


Ämnen i artikeln:

AntibiotikaForskningLöfven 2

Den 18 november inleddes World Antimicrobial Awareness Week, en global kampanj för att uppmärksamma problemet med antibiotikaresistens. Antibiotika har inneburit en revolution för sjukvården. I dag kan vi behandla och bota infektioner som tidigare kunde vara dödliga såsom sårinfektioner, lunginflammation och sepsis. Samtidigt har överanvändning av antibiotika påskyndat en global utbredning av antibiotikaresistens.

I dag presenterar vi ett nytt faktablad om antibiotikaresistens för att uppmärksamma hoten som detta innebär såväl som hur vi kan bemöta dessa. Till exempel ökade antalet rapporterade fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige med över 38 procent mellan år 2013 och år 2019. År 2020 hade vi över 11 000 fall i Sverige. Till år 2050 förväntas vi ha en årlig ökning med över 70 000 fall. Om utvecklingen inte bromsas skulle det, utöver mänskligt lidande och förtidig död, öka Sveriges vård- och behandlingskostnader med cirka 400 miljoner kronor år 2030 och drygt 600 miljoner kronor år 2050, enligt Folkhälsomyndigheten. 

Kampen mot antibiotikaresistens måste föras genom globalt samarbete och är en viktig del i att nå Agenda 2030-mål. Sverige har goda möjligheter att driva frågan under ordförandeskapet i EU år 2023 och som vice ordförande i FN:s grupp mot antibiotikaresistens (GLG). Det finns även åtgärder som kan vidtas nationellt. Vi uppmanar regeringen att: 

Säkra tillgången till effektiva antibiotika. Sverige har under lång tid arbetat mot överanvändning av antibiotika vilket gett oss internationellt sett låga resistensnivåer. Det innebär att vi fortfarande kan använda vissa typer av antibiotika som är verkningslösa i andra länder. Det finns dock en risk att dessa slutar att tillverkas då vi är en liten marknad med en restriktiv antibiotikaanvändning. Regeringen har givit tre myndigheter i ”uppdrag att stärka tillgången till äldre antibiotika”. Uppdraget ska slutredovisas i november år 2022 och det är viktigt att det skyndsamt följs av konkreta åtgärder. 

Driva på arbetet för nya värderings- och betalningsmodeller. Utan effektiva antibiotika står vi inför en hälsokris allvarligare än covid-19-pandemin. Ändå har inte nya antibiotikaklasser utvecklats på över 30 år, med enstaka undantag. En ny rapport från ReAct framför att vi behöver tänka nytt för att säkerställa att nya antibiotika utvecklas och att de tillgängliggörs där de behövs på ett hållbart sätt, utan att man förlitar sig helt på marknaden. Här kan Sverige ta en ledande roll. 

Öka investeringarna i forskning och utveckling. Att bakterier utvecklar resistens är oundvikligt, det är en naturlig del av deras evolution. Eftersom bakgrunden till resistensproblemet är mångfacetterat krävs forskning inom alla relevanta vetenskapsområden för att utveckla nya antibiotika, förstå hur bakterier blir resistenta och hur vi kan ändra människors beteende för att minska onödig antibiotikaanvändning. 

Kampen mot antibiotikaresistens är en ödesfråga. Vi uppmanar regeringen att vidta kraftfulla åtgärder, både globalt och nationellt, för att stärka Sveriges arbete mot resistens och rädda liv. 

Anna Nilsson Vindefjärd
Dr i medicinsk innovationskunskap och generalsekreterare, Forska!Sverige

Lena Gustafsson
Professor emerita, Umeå universitet och styrelseordförande, Forska!Sverige

Linus Sandegren
Universitetslektor i medicinsk bakteriologi, Uppsala universitet och Uppsala antibiotikacentrum

Anna Zorzet
Dr i medicinsk mikrobiologi och strategisk rådgivare, ReAct Europe

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev