Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Det här är debattåret 2020 – de 20 mest lästa artiklarna

Nedskärningar i vården, myndigheters hantering av pandemin, NPF-elevers inkludering, Sverigedemokraters syn på kultur och skolans framtid. Dagens Samhälles debattredaktion har gått igenom artiklarna som publicerades under året för att kunna ge svar på vilka artiklar som blev mest lästa och ringa in några av de ämnen som engagerade flest debattörer under året.

Publicerad: 30 december 2020, 10:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

Välfärd

Pandemin överskuggade precis som i den övriga samhällsdebatten alla andra ämnen under året och artiklar om pandemins hantering dominerade också vår tjugo-i-topp-lista.

Årets mest lästa debattartikel handlade dock inte om pandemin utan om nedskärningar i vården, ett ämne som återkom under året. Läkaren Nils Littorin Littorin konstaterade att de som arbetar på sjukvårdens golv fått nog av nedskärningar. Han föreslog att regionerna i stället skulle minska kostnaderna för den svällande byråkratiska överbyggnaden – eftersom det där ”finns pengar att spara, utan att det drabbar patienterna”. Littorin skrev även årets tredje mest lästa artikel: ”Pandemin blottlägger elitens förräderi”  som tog upp regionernas och kommunernas oförmåga att få fram tillräckligt med skyddsutrustning till personalen under våren.

’Patienten i fokus’, säger alla politiker. Om de menade allvar skulle regionerna kraftigt rationaliseras avseende onödig administration.

Författaren Petra Östergren ifrågasatte den svenska covid-19 strategin i en text som blev årets åttonde mest lästa. Repliken på artikeln ”Anders Tegnell är ingen envåldshärskare” blev dock ännu mer läst om hamnade på plats fyra på vår topplista.

Kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) och arbetsmarknadsnämndens ordförande Karin Palmqvist (M) i Staffanstorps kommun ifrågasatte att Migrationsverkets vilja att minska smittspridningen då myndigheten fortsatte att anvisa nyanlända flyktingar till kommunerna utan att först sätta dem i karantän. Artikeln blev årets sjunde mest lästa artikel.

Bristerna i den svenska äldreomsorgen diskuterades i flera artiklar under året i takt med att smittan spred sig och många äldre gick bort. Mest läst blev den nationelle samordnaren för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre, Göran Johnsson, som konstaterade att bristerna var kända sedan länge och att många varnat för konsekvenserna av den bristande omsorgen.

Det är många som framfört sina åsikter om pandemin i samhällsdebatten. Professorn i hälsopsykologi Magnus Lindwall valde dock att varna för den så kallade intelligensfällan i coronadebatten. En fälla som gör att man fastnar i ett låst resonemang, försöker bekräfta det man redan vet och inte ser de mer rimliga alternativen.

Så, varför tror smarta människor på osmarta budskap? Och, kopplat till corona, varför sprider smarta människor dåligt underbyggda och därmed ”osmarta” budskap?

Ett återkommande ämne på Dagens Samhälles debattsida genom åren är att samhället inte förmår att bemöta oh ta hand om barn med neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser). Årets näst mest lästa debattartikel är skriven av bloggaren och mamman Jenny Egerborn som beskriver hur barn och föräldrar faller mellan varje stol i välfärden. Egerborn var också en av fyra mammor som skrev årets femte mest lästa debattartikel där de ger råd till politiker och tjänstemän inom regioner med ansvar för vård och stöd samt de ansvariga i kommuner med ansvar för skola, LSS- och SoL-insatser. Hon skrev ytterligare en artikel där hon beskrev föräldrars oro inför höstterminen. Texten hamnade på plats nio på listan över årets mest lästa artiklar. På listan över årets mest lästa artiklar hamnade även en text om NPF-diagnoser inom specialpedagogiken. Artikelförfattarna Aggie Öhman och Helena Wallberg varnade för att den föreslagna ändringen av examensordningen för lärare riskerade att särbehandla elever med NPF och cementera synen på eleven som problem och svårighet.

Ingenstans i välfärdssystemet har man kunskap om eller förståelse för hur det är att leva i en familj där en eller flera familjemedlemmar har en NPF-diagnos.

Skolan är ett annat ämne som diskuteras flitigt på debattsidan år efter år. I år handlade många av artiklarna om hur lärare och övrig skolpersonal skulle hantera verksamheten under pandemin. De mest lästa artiklarna tog dock upp andra ämnen. I den mest lästa artikeln om skolan, som var årets sjätte mest lästa, konstaterade läraren Maria Wiman att hon kommer att tacka för sig om Sverigedemokraternas skolpolitik genomförs. Även Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahléns förklaring till varför hon skrivit under läraruppropet ”Vi anklagar!” hamnade på årets topplista på plats 19.

Docenten i förskoledidaktik, Christian Eidevalds text om sexuella övergrepp i förskolan och hur de kan förhindras lockade många läsare. Texten var årets tionde mest lästa.

Rutiner, utan kunskap och dialoger, kan snarare skapa en falsk känsla av säkerhet.

Ett annat ämne som engagerade i början av året var Sverigedemokraternas syn på kulturpolitiken och två texter hamnade på årets topplista. Kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg Louise Erixon (SD) sammanfattade sin syn på kommunens kulturpolitik med orden: ”Elitism och folkförakt ger inga statyer i Sölvesborg”. Oppositionsborgarrådet i Stockholm Emilia Bjuggren (S) och kommunalrådet Frida Trollmyr i Malmö såg dock inte med blida ögon på SD:s politik och de krävde ett tydligt besked från alla demokratiska partier och i synnerhet Moderaterna om att kulturen och konsten ska fredas från politiska påtryckningar.

Andra artiklar som engagerade under året var Sverigedemokraterna Fredrik Lindahl och Matheus Enholms text om behovet av en grundlig valsedelsreform som innebär att ett system med en gemensam valsedel införs. Amelia Andersdotter förklarade varför Dataskydd.net anmälde Göteborgs stad till till Justitieombudsmannen för användandet av utländska molntjänster. Borgarrådet i Stockholm Erik Slottner (KD) konstaterade att yrvakna politiker behövde kraftsamla för att bekämpa förekomsten av sprängdåd och andra grova våldsdåd i landets kommuner och forskarna Björn Johnson och Petter Karlsson bad socialminister Lena Hallengren att ompröva sitt beslut att undanta kriminaliseringen av eget bruk av narkotika från utredningen av den svenska narkotikapolitiken.

Vi tvivlar på att några seriösa forskare kommer att vilja delta i en riggad utredning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Välfärd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev