Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det går att minska återfallen i hjärt- och kärlsjukdomar”

I dag påverkar bostadsort, utbildning och inkomst vilken vård den enskilde får efter en hjärtinfarkt. Regionerna har ett ansvar att minska den befintliga ojämlikheten och ge patienten den bästa vården både på sjukhuset och i primärvården, skriver Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung.

Publicerad: 14 februari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

I dag finns det stora geografiska skillnader i hur bra sjukvården och patienten lyckas komma till rätta med risken för att drabbas av en ny hjärthändelse, skriver Inger Ros vid HjärtLung.

Foto: MOSTPHOTOS/Anders Norderman


Ämnen i artikeln:

RehabiliteringSjukhusPrimärvård

I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt den vanligaste akuta händelsen. 

Under de senaste decennierna har den akuta hjärtvården utvecklats starkt. Sekundärpreventionen efter en hjärthändelse har däremot inte sett samma starka utveckling.

Sekundärprevention, det vill säga behandling av riskfaktorer inklusive ohälsosamma levnadsvanor, är en väsentlig del av behandlingen vid kranskärlsjukdom, och syftar till att minska återinsjuknande samt att förbättra patienternas livskvalitet. Det handlar till exempel om att sänka blodtryck och blodfetter, om läkemedel för att minska risken för blodpropp, om att uppmärksamma stress, ge stöd till rökavvänjning, fysiskt träningsprogram, kostråd samt stöd till egenvård. 

I dag finns det stora geografiska skillnader i hur bra sjukvården och patienten lyckas komma till rätta med risken för att drabbas av en ny hjärthändelse. Till exempel har knappt hälften av de som röker slutat inom ett år, med stor variation mellan de bästa och de sämsta regionerna. Samma sak gäller för deltagande i individanpassat fysiskt träningsprogram utformat av fysioterapeut, där endast 5,5 procent av hjärtinfarktpatienter har deltagit. Likaså finns det stor variation i måluppfyllelsen utifrån utbildningsnivå och inkomst, talande för såväl geografisk som socioekonomisk ojämlikhet i vården.

Andra insatser som varierar stort i landet är skriftlig information om levnadsvanor och riskfaktorer vid utskrivning från sjukhuset. Och antalet sjuksköterske- och fysioterapeuttjänster avsedda för hjärtinfarktpatienter inom hjärtrehabilitering. 

Nyligen publicerades nya riktlinjer för sekundärprevention av kranskärlssjukdom. Målet är att erbjuda patienten en evidensbaserad och jämlik vård oavsett var i Sverige man söker vård. Att få tillgång till den bästa möjliga behandlingen är livsviktigt för våra medlemmar och alla som drabbas av en allvarlig hjärthändelse.

Regionerna behöver därför säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för att patienterna ska få tillgång till evidensbaserad behandling. Det innebär att alla patienter som drabbats av hjärtinfarkt, genomgått ballongvidgning eller bypassoperation bör erbjudas deltagande i hjärtrehabilitering efter den akuta händelsen. Här är patientens delaktighet av största vikt för en lyckad och bestående behandlingseffekt och måste därför mötas av ett personcentrerat förhållningssätt i vården, där varje patient får en hälsoplan hur återinsjuknande ska undvikas och där närstående engageras i sekundärpreventionen.

För att åstadkomma detta krävs:

Fler fysioterapeuttjänster till fysioterapeut-ledd träning.

Tillgång till patientutbildning med entydig information.

Sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom inom primärvård. 

Samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor.

För patienten kan en god sekundärprevention vara skillnaden mellan att kunna leva ett aktivt liv med lägre risk för återinsjuknande – eller att drabbas av en ny hjärthändelse. Vi som patientorganisation kommer att följa upp införandet av riktlinjen och kartlägga vilka som lyckas. Gången är krattad, nu är det dags att skrida till verket! Det förtjänar patienterna.

Inger Ros
Ordförande, Riksförbundet HjärtLung

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev