Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det behövs ett samlat ledningsansvar för att uppnå mål om ökad hälsa”

Ansvar och resurser måste följas åt för att möjliggöra goda förutsättningar för medicinsk FoU, skriver 18 debattörer från stiftelsen Forska!Sverige, universitet, regioner, intresseorganisationer och läkemedelsindustrin.

Publicerad: 18 augusti 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

De partier som i sina vallöften utlovar bättre vård blir bara trovärdiga om de ser till hela systemet av forskning, utveckling och tillämpning av ny kunskap, skriver debattörerna.

Foto: Aline Lessner/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

ForskningKunskapHälsaForskningspolitik

Vårdkostnaderna ökar och en ny Sifo-mätning visar att allmänheten vill se ökade investeringar i medicinsk forskning och utveckling (FoU). Regeringen har gjort flera satsningar på life science, men ny statistik från SCB visar att ökningen år 2021 hittills bara blir 1,5 procent för medicinsk forskning, vilket beräknas vara en nedgång i förhållande till BNP. Stärkt finansiering, förtydligat ansvar och ökad integration av forskning i vården krävs för att bättre kunna hantera hälsohot och uppnå mål om ökad hälsa. 

Forskning och implementering av ny kunskap är avgörande för att förebygga ohälsa, få en kostnadseffektiv vård och hålla nere samhällets kostnader. I en ny lägesrapport från Forska!Sverige framgår att SCB beräknar att anslagen till forskning och utveckling (FoU) inom medicin och hälsovetenskap blir 0,17 procent som andel av BNP i år, vilket är en nedgång från 0,18 procent år 2020. Det motsvarar inte ens två öre per vårdkrona.

Värdet av medicinsk FoU har under pandemin blivit tydligare över hela världen. I USA föreslår president Biden att budgeten för ”National Institutes of Health” ska öka med drygt 20 procent 2021–2022.

LÄS OCKSÅ: Ta tillvara kraften som används för att bekämpa pandemin 

I Sverige har regeringen i den senaste forsknings- och innovationspropositionen presenterat nya satsningar inom hälsa, välfärd och life science på cirka en halv miljard kronor om året och tillägg har kommit i vårbudgeten. Trots det visar ny statistik från SCB att de statliga investeringarna i FoU inom medicin och hälsovetenskap år 2021 enbart beräknas öka med 1,5 procent jämfört med år 2020.

LÄS OCKSÅ: Regeringen måste stärka forskningen som räddar liv 

Den begränsade resursförstärkningen är oroande. Det tydliggör behovet av ett samlat ledningsansvar för att uppnå mål om ökad hälsa och beredskap för olika hälsohot. I dag ligger ansvaret för hälsa på ett annat departement (socialdepartementet) än ansvaret för medicinsk FoU (utbildningsdepartementet). Ansvar och resurser måste följas åt för att möjliggöra goda förutsättningar för medicinsk FoU.

Vi har tre uppmaningar till samtliga politiska partier: 

Tydligare styrning. Tydliggör det nationella huvudansvaret för frågor som rör FoU för ökad hälsa och framtida hälsohot. 

Ökad samordning. Öka integrationen av FoU i hälso- och sjukvården för att dra nytta av ny kunskap, förbättra vårdkvaliteten och stärka förutsättningarna att förebygga, diagnosticera och behandla sjukdomar. 

Ökad och långsiktig finansiering. Öka på sikt de statliga investeringarna i medicinsk FoU till att motsvara 4 öre per vårdkrona för att kunna utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling. Ett första steg bör ske i höstbudgeten. 

I en ny Sifo-mätning, som mäter svenska folkets inställning till medicinsk FoU, fick deltagarna frågan om de tycker att ökningen till 4 öre är ett bra förslag. 77 procent svarade ja, 6 procent svarade nej. Medborgarna är tydliga med att de vill öka investeringarna för att förbättra hälso- och sjukvården. De anger också att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation i medicinsk FoU för att utveckla nya mediciner och behandlingar vilket skapar jobb och ekonomisk tillväxt.

För att investeringarna ska användas effektivt krävs ett mer sammanhållet system. Medicinsk FoU är alltför viktigt för att tillåtas bli lidande av ett bristande lednings- och ansvarssystem som går att korrigera. De partier som utlovar bättre vård i sina vallöften blir bara trovärdiga om de ser till hela systemet av forskning, utveckling och tillämpning av ny kunskap för att förbättra vården och förebygga ohälsa.

Anna Nilsson Vindefjärd, Dr Medicinsk innovation och generalsekreterare, Forska!Sverige

Lena Gustafsson, Professor emerita, Umeå universitet och styrelseordförande, Forska!Sverige

Olle Stendahl, Professor emeritus, Linköpings universitet 

Mats Ulfendahl, Forskningsdirektör, Region Östergötland

Tobias Alfvén, Docent, specialistläkare och ordförande, Svenska Läkaresällskapet

Berkeley Vincent, Vd, Janssen Sverige 

Mia von Euler, Professor, överläkare och dekan, Örebro universitet 

Jakob Tellgren, Nordenchef, MSD

Ole Petter Ottersen, Rektor, Karolinska Institutet 

Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden 

Jan-Ingvar Jönsson, Rektor, Linköpings universitet 

Robert Kronqvist, Vd, Apotekarsocieteten 

Göran Larsson, Forsknings- och utbildningschef, Region Västerbotten 

Ann-Marie Wennberg, Professor och sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset 

Mats G Karlsson, Forsknings- och utbildningschef, Region Örebro län

Katrine Riklund, Professor, överläkare och prorektor, Umeå universitet 

Sofia Rydgren Stale, Ordförande, Sveriges läkarförbund 

Marcus Stjernström, Country Manager, Pfizer Sverige 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News