Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det behövs ett klimatavtal mellan staten och kommunerna”

Vi uppmanar miljöminister Annika Strandhäll (S) att tillsätta en utredning om hur alla kommuner kan göras delaktiga i Sveriges klimatarbete, skriver Klimatkommunernas styrelse.

Publicerad: 16 december 2021, 04:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Med utgångspunkt i Sveriges klimatpolitiska ramverk föreslår vi att ett klimatavtal som reglerar ansvar och finansiering upprättas mellan kommuner och staten,” skriver Klimatkommunernas styrelse.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet


Ämnen i artikeln:

KlimatarbetetKommunerAnnika Strandhäll

Kommuners förutsättningar för att arbeta med utsläppsminskande åtgärder varierar kraftigt. Geografiska och demografiska förhållanden belastar en del kommuner med högre utsläpp än andra. Det finns även en stor variation i kommuners klimatambitioner. Detta innebär en risk att spetskommuner drar ifrån och att en stor investeringsskuld drabbar dem som halkat efter. 

Klimatkommunerna presenterar därför ett förslag på hur ett klimatavtal mellan staten och landets alla kommuner skulle kunna läggas upp. Med utgångspunkt i Sveriges klimatpolitiska ramverk föreslår vi att ett klimatavtal som reglerar ansvar och finansiering upprättas mellan kommuner och staten. Syftet med klimatavtalet är att man på statlig nivå möjliggör för alla kommuner att delta i arbetet med att uppnå Sveriges klimatmål. Avtalet innebär att kommunerna åtar sig att sätta mål i linje med de nationella, att genomföra utsläppsminskande åtgärder och att följa upp. Staten, å sin sida, finansierar delar av kommunernas strategiska klimatarbete och upprättar en funktion för samordning, uppföljning och kommunikation. Alla kommuner har rätt att ta del av överenskommelsen. 

Kommunernas ansvar i ett klimatavtal baseras på deras ambitionsnivå – i avtalsförslaget uppdelat på en basnivå och en spetsnivå. På en basnivå bedriver kommunen ett klimatstrategiskt arbete som avser det geografiska området, kommunens organisation, samt berörda kommunala bolag. Kommunen bör också för varje ny mandatperiod fastställa en plan för klimatarbetet som innehåller mål och åtgärder, som är tidssatta och ansvarsfördelade, för att uppnå det nationella klimatmålet till 2045 och leva upp till Parisavtalets krav.

På spetsnivå åtar sig kommunen till exempel att i väsentlig utsträckning bidra till Sveriges förnybara elsystem genom att stimulera utbyggnaden av vind- och solkraft. Kommunen ska ha en strategi för transporteffektivitet och genomföra åtgärder som ökar andelen gång, cykel och kollektivtrafik i kommunen samt en klimatstyrande parkeringspolicy där en plan för laddinfrastruktur ingår. Kommunen ska även ha ett strukturerat samarbete med det lokala näringslivet för att främja cirkulär ekonomi, hållbar samhällsplanering och transporteffektivitet och engagera medborgare i klimatarbetet. Den ska inkludera förskolor och skolor i klimatarbetet genom att möjliggöra kompetenshöjande insatser för lärare och skolledare för att möta barns och ungas frågor, känslor och engagemang för klimatet. 

Lämplig myndighets ansvar i förslaget till klimatavtal är att tillhandahålla en nationell samordningsfunktion med ansvar för uppföljning, kunskapsspridning och kommunikation. Det finns också behov av att tillhandahålla statistik och utveckla dataunderlag för uppföljning.

Regeringens ansvar i förslaget till klimatavtal är att:

• Säkerställa att kommuner erhåller statlig finansiering för klimatsamordning, det vill säga strategiskt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser inom kommunens geografiska område.

• Säkerställa att överenskomna reformer och angelägna lagändringar med syfte att öka den kommunala rådigheten genomförs.

• Säkerställa en enhetlig styrning av statens myndigheter och verk mot klimatmålet.

• Knyta ekonomiska incitament till avtalet och villkora lämpliga statsbidrag med att mottagarkommunen följer avtalet. 

Vi uppmanar den nytillträdda klimat- och miljöministern Annika Strandhäll (S) att ta vårt förslag vidare och tillsätta en utredning om hur alla kommuner kan göras delaktiga i Sveriges klimatarbete. Klimatkommunerna finns som stöd i det arbetet.

Klimatkommunernas styrelse:

Lennart Bondeson  
Ordförande (KD) Örebro

Ann-Christin L Frickner
Vice ordförande (C) Upplands Väsby

Camilla Lindoff
(S) Hässleholm

Bo Frank
(M) Växjö

Evelina Fahlesson
(S) Skellefteå

Arne Jonsson
(C) Eskilstuna

Tom Andersson
(MP) Borås

Camilla Neptune
(L) Lund

Gunvor Bergqvist
(V) Göteborg

Kerstin Arnemo
(C) Östersund

Peter Johansson
(M) Kristianstad

Läs mer på klimatkommunerna.se

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev