Det är en konst att upphandla – lär ut hur!

Offentliga upphandlingar syftar till hushållning med skattemedel genom att konkurrensutsätta inköp. Därtill erbjuder upphandlingar unika möjligheter att främja hållbarhet, resurseffektivitet och innovation genom strategiskt kravställande.

Kunskapsbrist och osäkerhet gör dessvärre att många av dessa möjligheter går förlorade. På sikt riskerar bristen på spetskompetens på upphandlingsområdet att underminera Sveriges internationella konkurrenskraft. Samtidigt som upphandlingar erbjuder stora möjligheter är regelverket komplicerat. Men genom rätt ställda krav och strategiska val kan upphandlingar, förutom kostnadsbesparingar, också främja innovation och hållbarhet.

Ett exempel på detta är att utgå från livscykelkostnader i stället för låga inköpspriser. I dag saknas det fullvärdiga akademiska utbildningar i offentlig upphandling. Det handlar inte bara om att genomföra effektiva upphandlingar; en stor del av utmaningen ligger i att upphandla rätt varor och tjänster för att bäst möta de behov som finns. De kurser och utbildningar som finns går inte in på djupet och belyser inte alternativ till traditionella varuinköp, såsom tjänstefiering och funktionsupphandling.

För att komma tillrätta med ineffektivitet och svinn och bättre kunna nyttja möjligheter till innovation och nytänkande i offentliga upphandlingar behövs ett kunskapslyft bland såväl offentliga beställare som leverantörer, beställarna av upphandlingar och de politiker och ledningarna som styr till exempel myndigheter, kommuner och regioner. Detta är också något som berörda professioner efterfrågar.

Under en debatt i Almedalen för snart två år sedan pekade ansvarig minister Ardalan Shekarabi på behovet av att inrätta en högre utbildning i offentlig upphandling. Ministern uppmanade samtidigt akademin att komma med konkreta på förslag hur det hela skulle kunna gå till. Dessvärre har ingenting hänt sedan dess. För att få fart på arbetet vill vi komma med följande rekommendationer:

￭ Uppdra till lämpligt lärosäte att utveckla och med från regeringen tillförda resurser tillhandahålla en tvärvetenskaplig masterutbildning i offentlig upphandling för att lägga grunden till stärkt kompetens inom upphandling och offentliga inköp i Sverige. 
￭ Inrätta kvalificerade distansutbildningar i offentlig upphandling för att lyfta kompetensen bland redan yrkesverksamma beställare.
￭ Inrätta ett nationellt forskningscentrum kring offentlig upphandling, med fokus på de nya krav som ställs på modern upphandling, kunskap om livscykelkostnadsfrågor och kontraktsaspekter vid funktionsupphandling.

Linköpings universitet har redan visat intresse av för att genomföra denna typ av utbildningar. Universitet har den nödvändiga tvärdisciplinära kunskapen. Nu krävs det att regeringen skjuter till den finansiering som behövs.

En början kan vara att avsätta motsvarande 0,2 procent av det beräknade slöseriet, det vill säga 27 miljoner kronor per år. Stärkt upphandlarkompetens kommer förutom direkta kostnadsbesparingar också att leda till betydande samhällsekonomiska vinster – inte minst när det gäller att stärka Sveriges roll som en hållbar och innovativ kunskapsnation.

Mattias Lindahl, professor i miljöarbete, ledamot i Upphandlingsmyndighetens insynsråd

Emma Breheim, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare (SOI)

Iqbal Musaji, koncerninköpschef i Borås stad och Årets inköpare 2019

Fredrik Tamm, grundare av DoubleCheck-gruppen och utvecklare av den Offentliga marknaden

Ulf Nilsson, professor, vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Jakob Rehme, professor i industriell ekonomi, Linköpings universitet

Jan Kellgren, professor i skatterätt vid Linköpings universitet

Lars Witell, professor i företagsekonomi, Linköpings universitet

Andrea Fried, biträdande professor, avdelningen för företagsekonomi, Linköpings universitet