Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Demoskop: Därför behöver vi nya sätt att mäta vad svenskarna tycker

Korrekta opinionsundersökningar är viktiga underlag för en livaktig och konstruktiv samhällsdebatt. Men metodfrågan är av någon anledning känslig att diskutera i Sverige. Diskussionen klamrar sig fast vid att vår 90-åriga mätmetod är bra som den är och att nya sätt att arbeta och tänka är oseriösa, skriver Demoskops Karin Nelsson och Anders Lindholm.

Publicerad: 1 december 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Icke slumpmässiga urval kan fungera bra även i vanliga undersökningar och speciellt i väljarundersökningar där tillgången på tilläggsinformation är omfattande, ” skriver Karin Nelsson och Anders Lindholm.

Foto: Johan Nilsson/TT, Pressbilder


Ämnen i artikeln:

Val 2022StatistikInternet

Vi rör oss mot ett valår. Väljarundersökningar har stor betydelse i en väl fungerande demokrati. Hur opinionsläget ser ut och vilka partier som har medvind eller motvind är viktig information för väljare och partier.

Dagens mätmetod började användas på 1930-talet. Då blev det möjligt att basera statistiska undersökningar på ett urval i stället för att observera hela populationen. Urvalsteorin förutsatte att urvalen skulle göras med hjälp av slumpen. 

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: ”Det är fortfarande skillnad på metod och metod, Demoskop”
LÄS OCKSÅ REPLIKEN: Novus: Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, Demoskop
LÄS OCKSÅ SLUTREPLIKEN: Demoskop: Det går inte ensidigt att fokusera på urvalsproblematiken
LÄS OCKSÅ SLUTREPLIKEN: Novus: I undersökningsbranschen måste vi ha integritet

Vi lever nu i ett nytt paradigmskifte. Mångfalden av kontaktytor ökar till individer och mängden data vi lämnar efter oss ökar likaså. Det innebär utmaningar och samtidigt möjligheter.

Internetstiftelsen visar i sin senaste rapport att nio av tio svenskar använder internet varje dag och att vi bär vårt digitala liv med oss i mobilen. Det är också så att endast 4,9 miljoner svenskar har ett registrerat telefonnummer i sitt eget namn. Det gör att vid ett allmänhetsurval bland den vuxna befolkningen får man cirka 60 procent träff när det telefonnummersätts. Svarsfrekvensen i allmänhetsundersökningar per telefon har sjunkit till cirka 15 procent och bortfallet är i högsta grad systematiskt. Det är särskilt svårt att nå unga människor och lågutbildade. När bortfallet är alltför omfattande gäller därför inte längre de principer den 90-åriga metoden utvecklades för. 

Förutsättningarna att genomföra riksrepresentativa undersökningar baserade på en teori som är 90 år gammal blir givetvis annorlunda. Behoven av att tänka nytt är därför stora, men det finns lösningar som kräver öppenhet, samarbeten och deltagande från såväl akademiskt håll som kommersiella och internationella aktörer. 

SCB larmade i våras om fallande svarsfrekvenser med risk att offentlig statistik kan bli missvisande. Alla seriösa undersökare kompenserar för bortfallet, men det tål att påpekas att alla sådana metoder vilar på antaganden av olika slag. Det krävs skicklighet då dessa metoder tillämpas. 

Demoskop använder olika urvalsmetoder beroende på vad vi ska ta reda på. Vi har, liksom bland annat amerikanska forskare som Andrew Gelman, visat att icke slumpmässiga urval kan fungera bra även i vanliga undersökningar och speciellt i väljarundersökningar där tillgången på tilläggsinformation är så omfattande. Man kan inte tala om en knivskarp gräns mellan slumpmässiga urval och icke-slumpmässiga urval, eftersom bortfallen är så stora i samhällsundersökningar som de genomförs i dag.

Den tekniska revolution som förändrat vår kommunikation bidrar också till utformningen av hur vi arbetar i det nya undersökningslandskapet. Mobila prylar av olika slag som sms, appar, videofilmer och gps ger nya möjligheter att ställa frågor och observera fenomen.

Metodfrågan är av någon anledning känslig att diskutera i Sverige. Diskussionen klamrar sig fast vid att allt är bra som det är och att nya sätt att arbeta och tänka är oseriösa. Sverige som länge varit framstående inom området riskerar att hamna på efterkälken internationellt sett. 

Korrekta undersökningar är viktiga underlag för en livaktig och konstruktiv samhällsdebatt. För att lyfta diskussionen och föra in perspektiv om aktuell forskning har vi därför tagit initiativ till Lybergkonferensen med flera av världens främsta forskare som talare. Årets tema handlar om det nya undersökningslandskapet. Vi hoppas att det ska vara startskottet på en mer aktiv och nyanserad metoddiskussion i Sverige.

Karin Nelsson
Vd Demoskop

Anders Lindholm
Senior rådgivare, Demoskop

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Val 2022StatistikInternet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev