Demokratin måste värnas, diskuteras och utvecklas

Efter kamp av rösträttsrörelsen tog riksdagen, en decembernatt 1918, det historiska principbeslutet om att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Året efter, 1919, hölls de första kommunvalen där kvinnor och män röstade på lika villkor.

Den svenska demokratin var inte fullbordad, men den hade fått sitt genombrott. Det vill vi uppmärksamma, högtidlighålla och fira.

I fjol inledde riksdagen ett jubileum för demokratin som pågår fram till 2022, då det är hundra år sedan de första kvinnorna tog plats i riksdagen. Riksdagen har bland annat tagit fram utbildningsmaterial för skolor, en webbplats och utställningar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bidrar genom att fokusera på den allmänna och lika rösträttens betydelse för lokal demokrati och betydelsen av kvinnors politiska ledarskap i kommuner och regioner.

Tack vare rösträttsrörelsens kamp för demokrati och jämställdhet kan numera alla medborgare påverka sina närsamhällen och bestämma över sitt eget liv. Det finns ett stort positivt lokalt engagemang och det bygger vårt land starkt. Under 100 år av demokrati har kvinnors valdeltagande ökat mycket  och kvinnors roll i politik och förvaltning är i dag självklar.

Under det jubileumsfirande som Sveriges Kommuner och Landsting arrangerar i dag, den 18 september, träffas ledande förtroendevalda från hela landet för att uppmärksamma den rörelse som för 100 år sedan lade grunden för vårt moderna demokratiska och decentraliserade Sverige. Det kommer att föras diskussioner om vad det innebär att vara kvinna och förtroendevald i politiken i dag, och vi blickar även framåt.

SKL ger stöd till kvinnor i lokalpolitiken, exempelvis genom nätverk, ledarprogram och mentorprogram. Målet är bland annat att bidra till att öka antalet kvinnor på ledande positioner. I dag är cirka fyra av tio förtroendevalda i kommuner och regioner kvinnor, men bara var tredje kommunstyrelseordförande är kvinna. Det är inte bra för utvecklingen av Sverige. Partier, riksdagen, kommuner och regioner har alla ett ansvar att bidra till mer jämställda politiska församlingar för att utveckla välfärden och demokratin samt att förutsättningarna för att utöva förtroendeuppdrag är jämställda.

Även om utvecklingen varit mycket positiv under 100 år, är utmaningarna fortfarande många för jämställdheten liksom för demokratin. Erfarenheter från såväl riksdagen som kommuner och regioner ger oss till och med skäl att hävda att den demokrati som tidigare generationer byggt upp och kämpat för är satt under press.

Alla människors lika värde och rättigheter är grundläggande demokratiska värden som utmanas av odemokratiska strömningar och extremistiska rörelser. Ett uppskruvat och hårt debattklimat är också ett problem. Var fjärde förtroendevald utsätts för hot och hat i sitt politiska uppdrag. Var femte förtroendevald har censurerat sig själv till följd av det hotfulla klimatet. Värst drabbade är kvinnor.

Situationen är allvarlig. Varje enskilt hot mot en förtroendevald är ett hot mot demokratin. Kommuner, regioner, partier, regering och riksdag måste alla ta ansvar för att ge förtroendevalda bra och trygga förutsättningar i det politiska uppdraget.

Arbetet för ett tryggare förtroendeuppdrag behöver ske samtidigt som vi rustar samhället mot andra aktuella utmaningar, inte minst informationspåverkan och spridande av felaktiga dystopiska samhällsfakta, vilket har blivit ett sätt för främmande makter att destabilisera demokratier och att påverka människors tillit till systemet. Här finns erfarenheter att lära av från goda försök med säkra val.

Demokratin och jämställdheten är grundläggande värden som aldrig får tas för givna. Arvet från rösträttsrörelsen måste värnas och vaktas, samtidigt som vi gör samhället fortsatt ännu bättre, i dialog med medborgare och civilsamhälle.

Jubileet av 100 år med demokrati ger oss möjlighet att prata om de stora insatser som gjorts av tidigare generationer, men också att fortsätta diskutera de utmaningar vi står inför framöver. Låt oss tillsammans hålla diskussionen vid liv, och göra vår starka jämställda demokrati ännu bättre.

Andreas Norlén, talman (M) i Sveriges riksdag och ordförande i den parlamentariska kommittén för riksdagens demokratijubileum

Anders Knape, ordförande (M), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)