Dags för Kompetensföretagen att ta ansvar

Dagens överanvändning av hyrpersonal inom vården drabbar kontinuiteten för patienter och försämrar arbetsvillkoren för den egna personalen. Skattepengar som skulle gått till vård hamnar hos olika mellanhänder. Region Örebro beräknar enligt utredningen Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) ”att om samma läkare hade varit anställda i landstinget i stället för att arbeta via bemanningsföretag hade kostnaden uppgått till 60 procent”. Det handlar inte om ideologi, som Eva Domanders och Patrik Eidfelt från Kompetensföretagen hävdar i sitt svar på vår debattartikel från den 24/2, utan om ekonomi. Och ansvar.

Kompetensföretagen bekymrar sig för arbetsmiljön i vården, men bortser från sin egen roll. ”Att långvarigt täcka vakanser med inhyrda har en negativ påverkan på arbetsmiljön” konstaterade utredningen Digifysiskt vårdval i höstas. En sjuksköterska som citeras i utredningen säger: ”De som hyrs in tillåts välja sina pass först, och sen får vi som är anställda på kliniken ta de pass som blir över.”

Utredningen beskriver också hur inhyrning leder till att ”vissa arbetsuppgifter faller tyngre på fast anställda”. Detta är en viktig orsak till Kompetensföretagens så ofta upprepade tes att inhyrd personal har mer patientkontakt – de administrativa uppgifterna har lämpats över på de fast anställda.

I vår artikel varnar vi för riskerna med att bemanningsföretagen använder sig av egenanställda underentreprenörer. Att Kompetensföretagen försvarar rätten att använda underleverantörer beror på att det minskar deras ekonomiska risk.  Utredningen Digifysiskt vårdval ser dock samma fara som vi med utspädda och oklara ansvarsförhållanden, och föreslår att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att kartlägga konsekvenserna.

Kompetensföretagen motsätter sig att regionerna ska ställa krav på leveranskapacitet med argumentet att det ”är helt orimligt”. Varför då? Varför skulle regionerna vara intresserade av att teckna avtal med leverantörer som inte vill utlova leverans? I andra branschers ramavtal förekommer ofta krav på antingen dokumenterad kapacitet eller avtalade regler för vad som ska hända när en leverantör inte kan leverera.

Kompetensföretagen säger sig vilja vara en del av lösningen på vårdens kompetensförsörjning, trots att de inte tillför någon ny kompetens. Utredningen Digifysiskt vårdval lyfter fram Region Örebro som valt en annan väg. De hyr inte in sjuksköterskor alls,  och har inte behövt stänga fler vårdplatser än regioner med höga kostnader för inhyrd personal. Istället för stora pengar till bemanningsföretag kan resurserna användas till åtgärder som ger bättre förutsättningar för den egna personalen. Det är rätt väg att gå.

Johan Enfeldt, tidigare regionpolitiker, författare till rapporten Hyrsjuksköterskor i vården

Lisa Pelling, utredningschef, Arena Idé