”Dags att gå från snack till verkstad när det gäller idéburen välfärd, Löfven”

Vi är aktörerna som alla säger sig värna. Idéburna organisationer inom välfärden har inte vinsten som drivkraft och gör inga utdelningar till aktieägare, utan låter allt överskott gå tillbaka till verksamheten. De bidrar till mångfald och medborgarnas valfrihet. 

Vi har inte träffat någon enda politiker som är emot att de idéburna aktörerna finns och verkar inom vård, skola och omsorg. Tvärtom ser de flesta – från höger till vänster – ett stort värde i allt de idéburna kan bidra med. Därför är det märkligt att det ska vara så svårt och ta så lång tid att få fram en proposition om idéburen välfärd.

I betänkandet Idéburen välfärd (SOU 2019:56) lämnade utredaren Samuel Engblom förslag med syfte att möjliggöra för fler inslag av idéburna aktörer i den offentligt finansierade välfärden. Bland annat föreslås en klarläggande definition av idéburna aktörer. Det ska också vara möjligt att, inom välfärdsområdet, reservera offentliga upphandlingar till just idéburna aktörer. Utredningen bereds, tillsammans med inkomna remissvar, inom Regeringskansliet. Och där har ärendet legat ganska länge nu.

Regeringen har haft gott om tid på sig att ta fram en proposition, men inte mycket har hänt. Men så tändes ett litet hopp: Statsministern ägnade en mening i regeringsförklaringen åt att förutsättningarna för idéburna aktörer skulle förbättras. Det var mycket välkommet. Men några vänliga ord i en regeringsförklaring gör ingen skillnad i verkligheten. 

I jämförelse med andra länder i Europa har Sverige en mycket låg andel idéburna aktörer inom välfärden. Så lite som tre procent av den skattefinansierade välfärden i Sverige utförs i dag av idéburna aktörer. Trots att många medborgare är mycket positiva till idéburna utförare i vård, omsorg och utbildning så växer inte andelen.

Före sommaren presenterade Civilsamhällets Nystartsgrupp sin rapport, den så kallade Nysta-rapporten. Tanken är att den civila sektorn ska vara och betraktas som jämbördig med den offentliga och den privata sektorn. En av de punkter som lyfts för att ge civilsamhället en tydligare och mer framträdande roll är just idéburen välfärd.

Det finns inga juridiska hinder, vilket flera tunga civilsamhällesorganisationer konstaterat. Det finns inte heller några politiska hinder – tvärtom. Regeringen är enligt egen utsago positiv. I riksdagen finns det ett brett stöd. En stor och blocköverskridande majoritet av partier anser att den föreslagna inriktningen är bra och är beredda att ställa sig bakom den.

Nu ligger motioner i riksdagen för bättre villkor för idéburna aktörer från ett flertal olika partier. Ska detta bli ännu en fråga där en riksdagsmajoritet driver regeringen framför sig? 

En proposition finns uppsatt på listan för riksdagsåret. Ska den hinna behandlas av riksdagen denna mandatperiod måste den komma senast i mars. Civilsamhällets organisationer har väntat både länge och tålmodigt, men vår förståelse för att beredningsarbete måste ta tid börjar ta slut. En viktig och värdefull del av välfärdens verksamhet står och stampar i väntan på besked.

Och kanske, kanske är det faktiskt på väg att hända något nu. Statsrådet Lena Micko (S) har den senaste tiden fått svara på såväl muntliga som skriftliga frågor från både socialdemokrater och moderater. Det är fortfarande inga konkreta besked, men tonfallet i hennes svar är hoppingivande. Låt inte det hoppet släckas. Vi vill därför uppmana regeringen: Gå från ord till handling när det gäller idéburen välfärd.

David Samuelsson
Generalsekreterare Studieförbunden

Ulrika Stuart Hamilton
Generalsekreterare Famna