Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Dags att brukarrörelsen får rimliga villkor”

Idéburna organisationers villkor kan förbättras genom idéburna offentliga partnerskap i alla regioner, anser Conny Allaskog, ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa.

Publicerad: 26 april 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Conny Allaskog, ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH.

Foto: Caroline Andersson


Ämnen i artikeln:

IOPIdéburen välfärdIdéburna sektornPsykisk ohälsa

Regeringens nya lagrådsremiss om bättre möjligheter för idéburna organisationer att bidra till en stark välfärd har rätt riktning, men är långt ifrån tillräcklig. 

Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) är en samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området som vill att idéburna organisationer äntligen ska få rimliga villkor för det omfattande arbete de bedriver och den viktiga roll de har i samhället. Detta behöver ske genom förändringar i de nationella stöden, möjligheter till lösningar såsom idéburna offentliga partnerskap, och krav på lokalt och regionalt inflytande. 

Nyligen gick regeringen ut med ett pressmeddelande om en lagrådsremiss för att ge idéburna organisationer bättre möjligheter att bidra till en stark välfärd. I pressmeddelandet lyfts den kraft och kompetens som finns hos idéburna organisationer samt deras viktiga roll i välfärden. Civilsamhället och dess idéburna organisationer, däribland brukarrörelsen, har en viktig roll inte bara i välfärden utan för hela samhället och demokratin. Det har inte minst blivit tydligt under pandemin där civilsamhället varit viktigt för att fånga upp de behov som uppstått. 

LÄS MER: Lena Micko: De idéburna aktörerna kan bidra ännu mer till vår gemensamma välfärd 

En rapport som gavs ut genom Nordiska Rådet 2021 visar dessutom att vi i Sverige ligger efter våra nordiska grannländer i hur stor roll civilsamhället har i välfärden. Brukarrörelsen har en viktig roll utöver välfärdstjänster ¬– som företrädande, utförande och stödjande. Vi bidrar med våra perspektiv på förändringar som behövs, från brukarråd i specifika verksamheter till referensgrupper hos nationella myndigheter. 

Vi bedriver verksamhet som ett komplement till regioners och kommuners verksamhet, som mötesplatser och cirklar i egna organisationer samt tjänster som brukarrevisioner och peer support i vård- och stödverksamheter. Vi ser också ett utökat sökande efter medmänskligt stöd i samhället, något som nyligen lyfts av Folkhälsomyndigheten, samtidigt som de stödverksamheter vi bedriver sällan kan ta emot alla dem som vänder sig till oss. 

Civilministern säger i pressmeddelandet att de idéburna organisationerna kan bidra mer, och att Sverige kan bättre. Vi håller med, och vi ser behov av förändringar inom tre områden. 

För det första krävs en långsiktig och sammanhållen nationell finansiering. I dag kräver de nationella stöden att mycket tid, som skulle kunna läggas på att bedriva verksamhet, läggs på administration. Det nationella statsbidraget till handikapporganisationer är utdaterat i sin utformning och lägger fokus på organisationsform och antal betalande medlemmar, snarare än den verksamhet som bedrivs och hur många som får ta del av den. Detta resulterar i att inte ens hälften av våra 13 medlemsorganisationer får ta del av bidraget. 

För det andra behöver det finnas fler alternativ för mer långsiktig finansiering av verksamhet. Idéburna offentliga partnerskap (IOP) är ett exempel på att ge stöd till faktisk verksamhet över längre tid. Detta sker redan i olika delar av landet, men det behövs mer kunskap både hos föreningar och tjänstemän för att detta ska kunna användas i den utsträckning det har potential till. Det behövs en informationssatsning kring IOP för att detta ska användas i alla regioner. Alla förlorar på att gå miste om de möjligheter som samarbete genom IOP skulle kunna innebära. 

För det tredje behöver det finnas ett krav på lokalt och regionalt inflytande i den nya nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Under de senaste åren har vi glatt oss över att samhället börjat prata mer om vikten av att ha delaktighet i och inflytande över sin egen vård. Detta är inte bara viktigt på individnivå utan även på beslutsfattarnivå. Brukarrörelsen behöver ges inflytande över prioriteringar och beslut som berör verksamheter för personer med psykisk ohälsa. Vår markkontakt gör att vi kan bidra till att prioriteringar inom vård och stöd riktas dit där de gör störst skillnad. Vi gör livsviktig skillnad för en stor mängd människor redan i dag och är efterfrågade på många plan i samhället. Är samhället redo att ge oss rimliga villkor för vårt arbete? 

Conny Allaskog,
Ordförande NSPH

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev