Debatt
Corona är ett hot mot Sveriges säkerhet
En infektionssjukdom som covid-19 hotar både den mänskliga säkerheten och den nationella säkerheten. En politisk instabilitet till följd av en dålig ekonomi, minskat förtroende för samhällsinstitutioner, generell demoralisering samt rädsla, kan också ge konsekvenser som direkt hotar Sveriges säkerhet, skriver Ardavan Khoshnood, läkare och kriminolog.
Publicerad: 11 mars 2020, 08:13
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Foto: Donfiore/Colourbox
Globalt har mer än 100 000 människor smittats av den sjukdom som orsakas av coronaviruset (covid-19) och närmare 4 000 personer har avlidit till följd av detta. Sverige har enligt Folkhälsomyndighetens statistik från den 10 mars 2020, 326 bekräftade fall av covid-19, vilket placerar vårt land bland topp 10 europeiska länder när det gäller antalet smittade.
Det finns gott om exempel från antiken och vår moderna historia på hur infektionssjukdomar direkt hotat imperier och länders säkerhet. Närmast ligger sars-epidemin som blev en fråga om nationell säkerhet för många drabbade länder som till exempel Kina och Taiwan. Vi borde i Sverige diskutera covid-19 och dess konsekvenser som en fråga om nationell säkerhet, och således även lägga grunden för ett solitt och robust system som kan garantera den nationella säkerheten i framtiden med hänsyn till epidemier.
En infektionssjukdom som covid-19 hotar både den mänskliga säkerheten och den nationella säkerheten. Genom att drabba människor, kommer både mortalitet och morbiditet öka. Att säkra den mänskliga säkerheten handlar om att säkra vårdens beredskap, tillgång till medicinskt material samt tillgång till medicinsk kompetens.
Både begränsade epidemier samt gränslösa pandemier kan bidra till en allvarlig ekonomisk och politisk instabilitet som i sin tur kan hota Sveriges säkerhet. Redan i dag ser vi hur covid-19 har påverkat både den nationella och internationella ekonomin negativt. En nedåtgående ekonomisk trend samt rädsla för den ekonomiska situationen lägger grunden för social oro och därmed våldsamheter som kan bli samhällsstörande.
En politisk instabilitet till följd av en dålig ekonomi, minskat förtroende för samhällsinstitutioner, generell demoralisering samt rädsla, kan också ge konsekvenser som direkt hotar Sveriges säkerhet. Förutom social oro handlar det också om att länder som är fientligt inställda mot Sverige kan använda situationen för diverse påverkansoperationer för att ytterligare bidra till instabilitet i landet.
Ett annat osannolikt, dock bekymrande scenario är bioterrorism. Kan terrorister smitta sig själva under en epidemi eller pandemi för att därefter sprida detta bland större befolkningsgrupper? Detta är ett scenario som utan tvekan hotar vårt lands säkerhet. Hotet kommer både från inhemsk så väl som internationell terrorism.
I en rapport från januari 2000 skrev amerikanska National Intelligence Council att infektionssjukdomar utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet. Har våra underrättelse och säkerhetstjänster i Sverige haft diskussioner kring hur infektionssjukdomar kan hota landets säkerhet? Hur bra är beredskapen?
Sverige har i dag inget offentligt och känt system för att bedöma infektionssjukdomars risk för att påverka både den mänskliga säkerheten och den nationella säkerheten. Sverige är i behov av ett tydligt system för att hantera frågor gällande infektionssjukdomar vid epidemier och pandemier.
Ett nationellt center för att syssla med frågor gällande endemier, epidemier samt pandemier är av största vikt. Ett centraliserat system behövs för att kunna insamla information samt analysera det samma i multidisciplinära team där hänsyn tas till alla samhällsviktiga institutioner. Det duger inte att Folkhälsomyndigheten via sin statsepidemiolog först meddelar att ”antalet svenska fall kan ha nått en kulmen” för att två dagar senare meddela att ”Jag var lite för optimistisk.”
Ardavan Khoshnood, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus Lund samt kriminolog och statsvetare
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.