C: Snopet och bakvänt att regionernas inflytande över EU- medlen minskar

Budgeten för EU för perioden fram till 2027 fastställdes precis före årsskiftet. Därutöver har EU- kommissionen presenterat flera program för att hjälpa medlemsstaterna under och direkt efter pandemin.

En stor del av EU- budgeten handlar om jordbruk, forskning och strukturfonder i syfte att hålla ihop Europa och underlätta den strukturomvandling som ständigt sker. Sverige har drivit en linje i EU:s budgetarbete, som innebär att den totala budgeten till medlemsstaterna reduceras. Det är en position som man kan ha åsikter om. 

För vår del har det varit tveksamt att ett glest befolkat och perifert land i Europa med ambitioner inom industri- och basnäringar väljer en förhandlingsposition som innebär en minskning av budgeten för jordbrukets och industrins strukturomvandling. 

När den totala EU- budgeten bantas blir det mer angeläget hur medlen används och fördelas samt hur möjligheterna till regionalt inflytande tas tillvara. 

Nu förbereder medlemsstaterna programskrivande för att använda EU- medlen på bästa sätt de närmaste åren. Sverige hanterar EU-medlen på ett byråkratiskt sätt som försvårar för lokala och regionala aktörer att överblicka hur olika EU- medel används. 

Socialfonden och regionalfonden sköts av två olika departement i Sverige. Regionalfonden hanteras med relativt stort regionalt inflytande, medan Socialfonden saknar verkligt regionalt inflytande, trots att dess medel är avsedda för insatser som ska genomföras i ett kommunalt sammanhang. 

Framgångsrika utvecklingsinsatser med hjälp av EU-medel kräver strukturer för samarbeten. Kommuner, företag, lärosäten och civila samhället behöver komma samman i stabila samarbeten för att samordna egna resurser med EU-medel för att underlätta för orter och branscher i svåra förändringar. 

Att uppmuntra hälsa, undvika arbetslöshet och uppmuntra innovationer kräver uthållighet på den lokala och regionala nivån, i stället för att stanna vid käcka projekt via ryckiga förutsättningar och nationell centralstyrning. Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan regionerna hålla ihop sådana samarbeten. Finansiering via EU-medel är avgörande, även om regionerna också har egna resurser. 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är kritisk till hanteringen av strukturfonderna. De används i allt högre utsträckning för finansiering av nationella initiativ. Det behövs en översyn av fondernas hantering. SKR har uttalat att det behövs en förvaltande myndighet, i stället för flera. 

De senaste månaderna har EU- budgeten kompletterats med stora EU- program för att lindra pandemin och underlätta återstart av Europa, såsom EUreact, Fonden för rättvis omställning samt Faciliteten för återhämtning och resiliens. När det gäller EUreact har resurserna både fördelats till regionalfonden och socialfonden. Men i praktiken har huvuddelen av medlen destinerats till Arbetsförmedlingen på central nivå. Det betyder att det regionala inflytandet har reducerats och EU- medlen används för att finansiera statliga verksamheter. 

Hela Europa står inför stora utmaningar de närmaste åren där medlemsstaterna ska jobba tajt ihop med regioner och kommuner för att vår kontinent blir ledande i världen inom bland annat klimatomställningen. Sverige ska för sin del bli Europaledande inom klimat och välfärd. Det förutsätter många långsiktiga samarbeten inom kompetensförsörjning, industriell utveckling och innovationskapande insatser. 

Dessa samarbeten bör ske i samma regionala logik som finns på arbetsmarknaden, annars uteblir utvecklingskraft och engagemang i genomförandet. Vi vill ta ansvar för framtiden på den regionala nivån, nästan oavsett vilket inflytande vi har över EU-medlen. Men det känns snopet och bakvänt om regionernas inflytande minskar över EU- medlen i en tid när vi behöver samarbeta mer än någonsin. 

Carola Gunnarson (C) gruppledare, Sveriges Kommuner och Regioner 

Kristina Jonäng (C) regionråd, Västra Götalandsregionen