Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

C: Låt inte gamla paragrafer stoppa den nära vården

Omställningen mot en nära vård är på mångas läppar. Den medicinska forskningen och den senaste tekniken har gjort att vård som tidigare krävde sjukhusvård nu kan ske i patientens hem. Men ett föråldrat regelverk kan sätta stopp för omställningen. Centerpartiet kräver att regelverket ändras, skriver riksdagsledamoten Sofia Nilsson, regionrådet Annette Linander och regionrådet Birte Sandberg.

Publicerad: 4 december 2020, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Om vårdgivaren skulle få använda rekvisitionsläkemedel vid specialistvård i hemmet skulle det underlätta både för vårdgivaren och för patienten”, skriver Sofia Nilsson, Annette Linander och  Birte Sandberg.

Foto: Sebastian Lamotte/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

LäkemedelCenterpartiet

Med nuvarande regelverk är det flera vårdområden som ligger i gråzonen för huruvida de är tillåtna eller inte. Allt från den specialiserade palliativa vården som bedrivs i hemmet till dialyspatienter som skulle kunna ha hemdialys.

På dessa områden tummar regionerna i dag på tolkningen av regelverket för att patienten ska kunna få den bästa vården och får för det kritik vid Läkemedelsverkets revisioner. Regeringen måste se till att ändringen av reglerna kommer på plats innan någon region förlorar sitt tillstånd eller omställningen till en nära vård bromsas.

Förenklat handlar det om när rekvisitionsläkemedel ska få användas. Rekvisitionsläkemedel är de läkemedel, som upphandlas och finansieras av sjukvården för att användas inom hälso- och sjukvården. Medan receptläkemedel är läkemedel, som skrivs ut och sedan hämtas på ett öppenvårdapotek av patienten. För receptläkemedel står patienten också själv för hela eller delar av kostnaden och eventuellt resterande del står det offentliga för genom läkemedelsförmånen.

För vårdgivaren består problemet i tolkningen av att sjukhusapotekens läkemedelsförsörjning ska ske ”till eller inom sjukhus”. De orden har tolkats som att det bara får ske till eller inom en sjukhusbyggnad. Den fysiska platsen är alltså avgörande och inte vilket typ av vård som ges eller patientens behov. Vi menar att det måste vara tvärtom: vården och patientens behov måste komma i främsta rummet; vilket hus vården bedrivs i är sekundärt. Definitionen av vad som är specialistvård kan inte vara densamma i dag som på 70-talet.

Om vårdgivaren skulle få använda rekvisitionsläkemedel vid specialistvård i hemmet skulle det underlätta både för vårdgivaren och för patienten. Då skulle det bli en enklare hantering för vårdgivaren som inte behöver ha olika rutiner för läkemedelsförsörjningen för de patienter som får specialistvård på sjukhuset och de som får den i hemmet.

För patientens del är det viktigt att kunna få del av ett rekvisitionsläkemedel, eftersom läkemedlen annars kan bli väldigt dyra. Om patienten i stället hänvisas till att hämta ut det som ett receptläkemedel och det inte ingår i läkemedelsförmånen kan det bli väldigt dyrt. Trots att samma läkemedel hade varit kostnadsfritt om patienten befunnit sig inuti sjukhusbyggnaden.

Redan 2017 lyfte Socialstyrelsen problematiken om olika gränsdragningar till regeringen. Men inget har hänt. Samtidigt har behovet av en ändring ökat än mer. Inte minst hade det varit önskvärt att regelverket varit på plats nu under coronapandemin. Belastningen på sjukvården är stor, samtidigt som människor uppmanas att minska sina fysiska kontakter. Regionernas läkemedelsenheter har annat att oroa sig över än om Läkemedelsverket ska dra in deras tillstånd att ha sjukhusapotek.

Omställningen till en nära vård får inte ha varit förgäves. Centerpartiet har därför lyft frågan till regeringens bord. Det är nu upp till socialminister Lena Hallengren (S) att svara på om tre års väntan är tillräckligt eller om vårdgivare och patienter ska få vänta ytterligare. En stelbent tolkning av ett regelverk kan inte vara viktigare än att patienter får ta del av medicinska framsteg.

Sofia Nilsson, riksdagsledamot (C) ledamot socialutskottet

Annette Linander, regionråd  (C)  regionstyrelsens 1:e vice ordförande, Region Skåne

Birte Sandberg, regionråd  (C)  primärvårdsnämndens ordförande, Region Skåne

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LäkemedelCenterpartiet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News