C: Det anstår inte M att tvätta rent SD:s smutsiga byk

För några veckor sedan gjordes ytterligare en förflyttning inom svensk politik. Frågan är hur många som noterade vad som hände och inser vad det innebär.

Att nå regeringsmakten är ett av de främsta målen för varje politiskt parti. Det är endast i regeringsställning som du har kontroll över vilka beslut som ska fattas och vilka förändringar som ska ske. Att ta steget att samarbeta med partier som står långt ifrån den egna ideologin för att nå regeringsmakten kan vara kontroversiellt, även olämpligt, men det kan ändå finnas rationella argument som kan försvara och göra en sådan handling begriplig. 

Det går att säga att man begränsar vilka frågor man samarbetar kring och att det finns en medvetenhet om problematiken. Det är naivt, men fortfarande inom en gräns där man som parti kan stå upp och ta ansvar för sin ideologi.

Men uttalanden av Moderaterna som gjordes för en tid sedan vittnar om något helt annat och flyttar positionerna ytterligare steg. Det började i SVT:s Agenda där det framkom att moderatledaren Ulf Kristersson inte längre bekymrar sig över andra partiers historia och bakgrund: Detta är något som varje parti själva får ansvara för. Med denna utgångspunkt blir det plötsligt fullt legitimt att på olika sätt samarbeta med – får vi anta – vilka partier som helst.

Några dagar senare påstår M:s ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson att hon egentligen aldrig ansett att Svergiedemokraterna är ett rasistiskt parti, för att i nästa stund skylla på grupptryck att hon vid tidigare tillfällen uttalat just detta. 

På detta sätt hjälper Kristersson och Svantesson till att tvätta rent ett annat partis – Sverigedemokraternas – ursprung i vit makt-rörelsen. Ett ursprung som fortfarande gör sig gällande såväl i partiets politik som bland dess företrädare.  

Så här har det varit från 2010 när Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen. SD, med den självutnämnde underdogen Jimmie Åkesson i spetsen, har visat hur synd det är om dem, hur missförstådda de är. En efter en har samhällsdebattörer, politiska partier och andra makthavare svalt detta, flyttat positionerna och närmat sig den retorik som SD använder. Under tiden har SD kunnat luta sig tillbaka och se på samtidigt som de kontinuerligt vässat sina åsikter. 

Det är djupt oroväckande att konstatera hur handfallna vi år 2021 står inför det här sättet att förflytta positionerna. SD är inte vilket parti som helst. De delar upp människor i vi och dem. SD har inte förändrat sin ideologi de senaste tio åren. De har bara lärt sig hur de ska framstå som ett vänligare parti som det är okej att samarbeta med. 

Slutligen: Som politiker och företrädare för ett parti ansvarar du alltid för vilka du samarbetar med och vad dina samarbetspartners står för – vare sig det är andra partier, länder, företag eller privatpersoner. 

Anna Lasses
Tredje vice distriktsordförande Centerpartiet Stockholms län

Michaela Haga
Distriktsordförande Centerpartiet Stockholms län

Johan Krogh
Förste vice distriktsordförande Centerpartiet Stockholms län

Gill Brodin
Gruppledare (C) Sigtuna

Petri Salonen
Gruppledare (C) Haninge

Fredrik Östman
Gruppledare (C) Vaxholm

Christine Lorne
Sjukvårdspolitisk talesperson (C) Region Stockholm

Tage Gripenstam
Gruppledare (C) Södertälje

Stefan Bergström
Kommunalråd (C) Sundbyberg