Bygg fler industriellt massproducerade bostäder

En stor mängd aktörer är inblandade i det komplexa samspel som till slut leder fram till vad en byggnad egentligen kostar för dess brukare. Jag vill därför lyfta samspelet i kedjan och de många olika faktorer som leder fram till det kostsamma bostadsbyggandet och en marknad som är satt ur spel och visa hur standardisering, digitalisering och innovationsdriven upphandling kan bidra till ett effektivare byggande.

Det är lätt att skylla höga byggkostnader på byggsektorns aktörer, men det finns ett samband mellan marknadspriser och ökade byggkostnader. Ofta pekas på hur planprocessen skulle kunna bli snabbare och hur utbudet på mark kan ökas och det är helt klart ett politiskt ansvar och en del i lösningen.

Men om politiker på allvar vill komma till rätt med bostadsbristen behöver de sopa framför egen dörr och sluta sälja mark och byggrätter till högstbjudande. Ett exempel är Hagastaden i Stockholm där slutpriset för byggrätter i vissa områden hamnat på 37 000 kronor kvadratmetern, det utan att spaden ens satts jorden. Med sådana priser är mycket svårt att bygga hyresrätter med en rimlig hyra.

Kommunala tjänstemän, såsom stadsarkitekter, har på gott och ont stor påverkan på utformning av bostäder utan att veta vad som är kostnadsdrivande. Det finns många kommunala särkrav som sätter marknadskrafterna ur spel. Ett exempel är att kräva träbyggnation, vilket är konkurrenshämmande för de industriella aktörer som har bostadsplattformar i stål eller betong.

Industriellt byggande har sedan miljonprogrammets bostadsområden tyvärr fått dåligt rykte, men faktum är att bostäderna invändigt är ytterst funktionella samt att byggbranschens produktivitet inte varit i närheten sedan dess. Med hjälp av digitalisering och industriella flexibla bostadsplattformar behöver inte ett modernt industriellt byggande leda till enformiga bostadsområden – tvärtom. Jämför med hur bilindustrin utifrån en och samma bottenplatta kan skapa alla möjliga bilmodeller med olika utseende.

Även för tidig och detaljerad styrning från byggherrens sida bidrar till högre kostnader. Oftast börjar man för tidigt i processen med att projektera arkitektoniska och tekniska speciallösningar som sedan handlas upp på utförandeentreprenad. Då är den tekniska lösningen redan fastställd och konkurrensen för industriella aktörer satt ur spel.

Genom att i stället handla upp med funktionskrav (totalentreprenad) erbjuder byggherren större frihet till marknaden, vilket ökar innovationskraften i leverantörsledet.

Industrialisering (lean) handlar ytterst om att skapa en repeterbar process och metod för ständiga förbättringar. Ju mer industrialiserade och modulärt uppbyggda byggsystem som skapas, desto mer lönar sig digitalisering.

Många hävdar att varje ”byggprojekt är unikt” och har sina unika förutsättningar. Då blir det också dyrt att investera i digitalisering eftersom all utveckling måste löna sig i det första projektet.

Genom utveckling av gemensamma branschstandarder lägger vi grunden till att på sikt sänka produktionskostnaden. Sedan återstår bara en korrekt prissättning av bostäder, men detta får marknadskrafterna lösa själv!

Ju fler industriellt massproducerade bostäder som kommer ut på marknaden till låg produktionskostnad, desto lägre pris för bostadskonsumenten och desto lägre hyra. Samtidigt som byggföretagen får en ökad lönsamhet på grund av minskad projektrisk och skalfördelar.

Jan-Olof Edgar, produktchef, AMA, Svensk Byggtjänst och digital pionjär som jobbat med byggsektorns digitalisering i trettio år