Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Bryt ohälsopandemin och frigör resurser till välfärden”

I dag har nästan halva svenska befolkningen en kronisk sjukdom. Merparten av dessa sjukdomar går att förebygga. Ändå går endast 3 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten till förebyggande insatser, skriver bland andra Riksförbundet HjärtLung Stockholms län, Storstockholms Diabetesförening och Friskis & Svettis Stockholm.

Publicerad: 18 juni 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Den växande folkhälsoproblematiken har lika stora effekter på ekonomin som coronapandemin,” skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT, Simon Hastegård/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

FolkhälsaDiabetesRegionernas ekonomi

Den växande folkhälsoproblematiken har lika stora effekter på ekonomin som coronapandemin, enligt en rapport från McKinsey. I Sverige har nästan halva befolkningen en kronisk sjukdom och en fjärdedel av befolkningen har två eller fler. Enligt WHO utgör kroniska sjukdomar den tyngsta sjukdomsbördan i världen och antalet drabbade ökar i takt med att vi lever längre. Förutom att individer och deras anhöriga drabbas så utgör kroniska sjukdomar en stor belastning på Sveriges sjukvårdsbudget. I dagsläget går 85 procent av hälso- och sjukvårdens samlade resurser till behandling av dem och deras följdsjukdomar. 

Kroniska sjukdomar kan förhindras genom ändrade levnadsvanor vad gäller kost, fysisk aktivitet, rökning, sömn och stress. Det har konstaterats i åtskilliga rapporter. För varje krona spenderad på förebyggande insatser kan man förhindra att behöva lägga sex kronor på sjukvård, enligt en OECD-rapport. Pandemins effekter gör det än mer angeläget att stärka folkhälsan och arbeta proaktivt för att frigöra resurser till sjukvården. 

Förekomsten av sjukdomar och människors förutsättningar att förändra sina levnadsvanor är ojämlika kopplat till utbildning och socioekonomisk situation. Här behöver många få stöd för att lyckas. Dessutom behövs politiska beslut och samhällsengagemang som möjliggör fysisk aktivitet: fler idrottstimmar i grundskolan, god tillgänglighet till idrottsanläggningar och en genomtänkt stadsplanering för ett närsamhälle som främjar spontan lek, rörelse och idrott för barn, unga och vuxna.

För att lyckas vända utvecklingen krävs ökade insatser från många olika aktörer, inklusive näringslivet, som kan för att bana väg för nya innovationer. För att ha kapacitet att arbeta både preventivt och reaktivt behöver fler aktörer samarbeta och bidra med friskvårdsinsatser, innovativa produkter och tjänster, samhällsplanering och finansieringsmodeller. 

Ett sådant exempel är en pågående friskvårdssatsning för att förebygga typ 2-diabetes, på uppdrag av Region Stockholm. Satsningen finansieras med hjälp av en unik finansieringsmodell: en så kallad hälsoobligation, som möjliggör att man i dag kan investera i en förbättrad folkhälsa med framtida besparingar som grund. 

Satsningen går ut på att fånga upp personer i riskzonen för diabetes typ 2 och erbjuda dem ett individanpassat hälsoprogram, kliniskt validerat i en studie vid Karolinska Institutet. Ett stort antal välkända friskvårds-, och hälsoleverantörer har anslutit sig till projektet. 

Besparingspotentialen för friskvårdssatsningen beräknas uppgå till 1,4 miljarder kronor per år under fem år för Region Stockholm. Om satsningen skulle genomföras på nationell nivå inom prediabetes finns potential att frigöra många miljarder kronor, som behövs till annat i hälso- och sjukvården. 

Värdet blir gigantiskt om liknande satsningar skulle omfatta fler kroniska sjukdomar. Detta är ett exempel på vad nytänkande och samarbete kan leda till. Vi föreslår därför att: 

... politiker och beslutsfattare inom hälso-, sjuk- och friskvård, stadsplanering, idrott och skola ska sätta upp tydliga mål för att möjliggöra och öka fysisk aktivitet för att förebygga sjukdomar. 

... näringslivet och samhällsaktörer behöver öka sitt engagemang och sätta upp konkreta mål för olika hälsofrämjande insatser. 

... piloter inom förebyggande hälsa testas med hjälp av finansieringsmodeller baserade på utfall och innovationsdriven offentlig upphandling.

... hälso-och sjukvårdsbudgeten omfördelas så att en större andel går till preventiva insatser. 

... digitalisering och AI används som verktyg i omställningen från reaktivt till preventivt hälso- och vårdfokus.

Givet läget måste vi tänka nytt. Att förhindra sjukdom är en vinst för alla.

Christina Fjellström, Ordförande, Riksförbundet HjärtLung Stockholms län

Emma Henriksson, Ordförande, Storstockholms Diabetesförening

Helena Kolvik, Generalsekreterare, Stiftelsen Beat Diabetes 

Lars Eriksson-Svensk, Vd, Midnattsloppet Nordic

Micke Thorén, Vd, En Svensk Klassiker

Andreas Strömberg, Ordförande, Friskis & Svettis Stockholm

Fredrik Söder, Vd, Health Integrator 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev