Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Bristande yrkesutbildning kostar 2,8 miljarder i veckan

Bristen på kompetent personal kostar samhället 2,8 miljarder kronor — i veckan. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade. Nu måste modellen för yrkesutbildning göras om, skriver Svenskt Näringsliv.

Publicerad: 21 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Bristen yrkesutbildade från gymnasiet gör att näringslivet måste stå för ytterligare utbildningskostnader på mellan femtio och hundra miljarder kronor över en 15-årsperiod, skriver Svenskt Näringslivs Hanna Cederqvist, Johan Olsson och Magnus Wallerå.

Foto: Ernst Henry


Ämnen i artikeln:

Svenskt NäringslivYrkesutbildningGymnasiet

I veckorna ska tusentals unga välja gymnasieinriktning. Dessvärre kommer alldeles för få att välja ett yrkesprogram. De närmaste 15 åren riskerar bristen på yrkesutbildade kosta företagen nästan tusen miljarder i produktionsbortfall, eller uppemot hundra miljarder i extra utbildningskostnader. Att reformera den gymnasiala yrkesutbildningen borde stå högst upp på regeringens utbildningspolitiska agenda. Nyckeln är att ge branscherna större inflytande.

Trots hög och växande arbetslöshet har det blivit svårare för svenska företag att rekrytera – vart femte försök misslyckas helt. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade – den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar. För att möta behoven måste 40 procent av en årskull ta examen från ett yrkesprogram. Sker ingen förändring kommer arbetsmarknaden sakna 290 000 yrkesutbildade 2035. 

Om detta har Svenskt Näringsliv varnat förut. Nytt är att vi tagit hjälp av konsultbolaget WSP för att beräkna den samhällsekonomiska kostnaden för kompetensbristen, i form av produktionsbortfall. Resultaten är slående. Just nu kostar bristen 2,8 miljarder – i veckan. För perioden 2021 till 2035 handlar det om sammanlagt nästan tusen miljarder kronor.

I praktiken kommer näringslivet förstås inte tillåta ett sådant bortfall: företagen kommer att anställa ändå och utbilda internt. De direkta kostnaderna för detta beräknar vi till mellan 6,7 och 13,4 miljarder kronor, för 2021–2035. Till detta kommer kostnaden för produktionsbortfallet under utbildningstiden, som uppskattats till mellan 44,7 och 89,5 miljarder kronor, under samma period.

I Sverige är gymnasieskolan det offentligas ansvar. För detta betalar företag och anställda med ett av världens högsta skattetryck. Men nu riskerar alltså systemets brister orsaka näringslivet ytterligare utbildningskostnader på mellan femtio och hundra miljarder kronor över en 15-årsperiod. 

Varken politik eller näringsliv kan acceptera en sådan utveckling. Modellen för gymnasial yrkesutbildning måste helt enkelt göras om. Därför presenterar Svenskt Näringsliv nu en reformagenda för en bättre gymnasial yrkesutbildning, med 26 reformer på fem områden.

Arbetsmarknadens behov, vid sidan av elevernas önskemål, måste bli styrande för gymnasieskolans dimensionering. Yrkesvux ska kompensera för bristerna i gymnasieskolans utbud och uteslutande dimensioneras efter arbetsmarknadens efterfrågan. 

För att stärka kopplingen till arbetslivet bör nationella branschråd inrättas och ges ett avgörande inflytande över yrkesutbildningarna, vad gäller exempelvis innehåll, mål och yrkesutgångar. Utbildningsinnehållet ska vara relevant.

Eftersom elever och deras föräldrar ofta upplever gymnasieskolans yrkesprogram som alltför smala bör programstrukturen ses över. Samtliga yrkesprogram bör ge grundläggande högskolebehörighet, om inte eleven aktivt väljer bort dessa kurser. Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas.

Introduktionsprogrammen måste reformeras. Bland annat behöver kraven inom språkintroduktionen höjas. De båda introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ bör slås ihop till ett nytt yrkesintroduktionsprogram. 

Fler måste också slutföra sin utbildning. Därför bör skolpengen bli delvis resultatbaserad – 20 procent ska betalas ut när eleven tagit examen. Detta system förutsätter externt rättade nationella prov samt yrkesprov godkända av respektive bransch. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av yrkesutbildningen bör också stärkas. 

Lars Stjernkvists dimensioneringsutredning innehåller flera konstruktiva förslag för en stärkt gymnasial yrkesutbildning. Nu måste dessa idéer utvecklas i samråd med branscherna. Annars riskerar corona-krisen att övergå i en långvarig och extremt dyrbar kompetenskris.

Magnus Wallerå
Avdelningschef kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Hanna Cederqvist
Policyexpert vuxenutbildning, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson
Policyexpert gymnasieskola, Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev