Bristande myndighetsservice sinkar företagen

Sedan 2004 har Företagarna återkommande genomfört mätningar på små och medelstora företags förtroende för myndigheter och hur de upplever service och bemötande.

I 2019 års undersökning framgår att lite har förändrats – varken till det bättre eller till det sämre – och det i sig är ett tydligt besked om att det finns ett omfattande förbättringsarbete som både myndigheterna och politiken behöver ta tag i.

För att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla företag i Sverige är det avgörande att företagares tid i så hög utsträckning som möjligt kan fokuseras på kärnverksamheten, med mindre tid på blanketter, myndighetskontakter och komplicerad administration. För att nå dit krävs bra och effektiv myndighetsservice, och därför ser vi på Företagarna med oro på utvecklingen vad gäller myndigheters service och bemötande gentemot småföretag.

I 2019 års myndighetsranking, som undersöker myndigheternas service och bemötande, är det endast en myndighet, Polismyndigheten, som har förmått höja sitt betyg sedan förra mätningen gjordes. Flera av de för företag och företagare mycket viktiga myndigheterna exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket får fortsatt oroväckande låga omdömen vad gäller service och bemötande.

På motsatt sida av spektrumet finner vi ett fåtal myndigheter som trots att de hanterar för företagare mycket besvärliga frågor, skatte- och momsregler exempelvis, står starka båda i fråga om förtroende och service och bemötande. Det handlar särskilt om Bolagsverket och Skatteverket, där den målmedvetna digitaliseringsresan som båda myndigheterna gjort burit frukt genom högt förtroende, och höga betyg.

Det är dock viktigt att komma ihåg att finns det mycket kvar att göra – även för de myndigheter där det skett en positiv utveckling. Utöver att varje enskild myndighet som hanterar företagskontakter behöver fråga sig vad de kan göra för att bli bättre, så har vi på Företagarna ett antal övergripande förslag som skulle bidra till minskad regelbörda för företagen, och därmed underlätta i kontakten med myndigheterna:

￭ Tydligare styrning mot minskad regelbörda. Att många myndigheter saknar konkreta skrivningar om minskad regelbörda i regleringsbreven har lett till nedprioriteringar av förenklingsarbetet. Regeringen bör ge tydligare instruktioner om minskad regelbörda med verksamhetsmål och ekonomiska resurser för att förverkliga dessa till de myndigheter som reglerar småföretagen och deras verksamhet.
￭ Kvantitativa förenklingsmål. För att branscher som karaktäriseras av påtaglig regelbörda, såsom bygg- och anläggningssektorn, eller besöksnäringen, ska kunna fortsätta utvecklas behöver regeringens förenklingsarbete systematiseras på branschbasis och tillföras kvantitativa förenklingsmål.
￭ Efterfakturering för utförd tillsyn. Alla statliga myndigheter bör införa efterfakturering av utförd tillsyn och kontroller gentemot företag. Det skulle skapa större förståelse för värdet av tillsynen och till vilken nytta den är för företagets verksamhet.
￭ Förenkla uppgiftsinlämning. Årligen rapporterar företagen in stora mängder uppgifter till statliga myndigheter, inte sällan måste en och samma uppgift rapporteras flera gånger till olika myndigheter. Regeringen bör gå i bräschen för att häva de täta skotten mellan myndigheterna och införa principen att en uppgift endast ska behöva lämnas in en gång.

Flera regeringar har gjort insatser för att förenkla för företagare men ingen har lyckats nå ända fram, det vill säga på riktigt förenkla i vardagen för Sveriges alla företagare. Det är dags för förändring! För att det ska bli verklighet krävs politisk enighet och stort fokus. Lyckas regeringen med detta skulle möjligheterna till fler jobb och tillväxt öka, inte minst bland småföretagen.

Helena Fond, näringspolitisk expert på Företagarna