Debatt
Bostadsmarknaden skriker efter reformer
Många studenter i vardande har blivit antagna och letar efter boende. Samtidigt tvingas många tacka nej till sina drömutbildningar på grund av bostadsbrist. Det är en skam för Sverige, skriver Theo Herold och Nils Annink (M).
Publicerad: 28 mars 2019, 09:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Foto: Mickes fotosida, Mostphotos
Idag är det ofta kontakter som avgör huruvida man hittar en bostad eller inte. Och alla har inte tillgång till samma nätverk. De personer som känner “rätt” människor får lägenheter i centrum, medan de mindre lyckosamma tvingas bo i utkanten av stan. Det perversa är att priserna ändå är när på identiska. De som inte har tillgång till nätverk som dessa möter även diverse tilläggskostnader och färdkostnader som resultat av att bo i utkanten av städer. Eftersom det existerar ett pristak på bostäder kommer dessa omöjligen att kunna flytta efter behov. Rörligheten på den svenska bostadsmarknaden existerar helt enkelt inte. Var rättvisan ligger i detta vet vi inte.
Enligt SCB finns det 4,9 miljoner hushåll i Sverige. Nästan 2 miljoner människor bor ensamma. Samtidigt är takten för nybyggnation av bostäder på tok för låg, och lägenheter där både fastighetsägare och eventuella hyresgäster är villiga att ingå avtal står fortsättningsvis tomma. Utbudet genereras bäst genom att fastighetsägare sätter priset enligt marknadens villkor. När detta inte sker, blir den svarta marknaden allt mera lukrativ för dess spelare och missgynnande för de personer som redan har det svårt att få ekonomin att gå runt. Det krävs bara att man tittar på hur Akademiförvaltningen i Uppsala lyckats agera monopolist gentemot sina hyresgäster för att se hur krisartat det faktiskt är.
Tragiskt nog fungerar Uppsala kommun som ett exempel på den andra stora regleringen som hämmar bostadsmarknaden: överklaganderätten. I stadsdelen Flogsta ska det under 2019 byggas nya studentlägenheter efter att V-dala nation offentliggjorde sina planer om nybyggnation 2016. Det över tre år långa dröjsmålet berodde på att enskilda personer överklagade byggnadernas höjd till kommunfullmäktige. Nybyggnationen beräknas vara klar 2021, över fem år efter att planen lanserades. Denna överklaganderätt har nått vägs ände, och jämförbara länder med blomstrande bostadsmarknader har en kraftigt begränsad rätt till överklagan, tvärtom gentemot Sverige.
Det finns två väldigt viktiga reformer som skulle komma åt de rådande problemen. För det första bör bestånden utnyttjas bättre och rörligheten öka. Detta uppnås genom att fastighetsägaren sätter priset enligt marknadens villkor. Detta signalerar även till aktörer om det finns en efterfrågan för nybyggnation eller inte. Vidare får individer då valmöjligheten att betala mera och bo mera centralt, eller mindre och bo längre från centrum. Slutligen kommer man åt de utbredda kontaktnäten som dikterar vem som bor var.
För det andra måste överklaganderätten reformeras rejält. Överklaganden som inlämnas med anledning av små kosmetiska besvär kan inte vara grund nog för överklagan. Vårt förslag är att alla former av bostäder och nybyggnation av hyresbostäder och bostadsrätter inte ska gå att överklaga.
Det finns otaliga avregleringar som bör göras på den svenska bostadsmarknaden, och det bör man inte sticka under stolen med. De första stegen måste tas nu. Det är nog pratat om reformer, nu måste politikerna kavla upp ärmarna och börja jobba.
Theo Herold, ordförande Moderata studenter Uppsala
Nils Annink, ledamot Moderata ungdomsförbundet Stockholm
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.