fredag27 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Börja vidareutveckla fjärrvärmen i varje kommun”

Värmenätet kompletterar ett energisystem med energislag som har lägre planerbarhet, såsom sol och vind, skriver Ola Thorson, Kungälv Energi, och Camilla Rydstrand, Norrtälje Energi.

Publicerad: 19 januari 2023, 04:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ola Thorson, affärsområdeschef Värme på Kungälv Energi, och Camilla Rydstrand, utvecklingsingenjör på Norrtälje Energi.

Foto: Anneli Skareby


Ämnen i artikeln:

FjärrvärmeElproduktion

El är en fantastisk produkt. Den går enkelt att transportera över långa avstånd och kan användas till nästan allt. Elen måste dock produceras just i den mängd som momentant konsumeras, vilket innebär vissa utmaningar.

De omfattande satsningar på förnybara energikällor som gjorts har inte gett ett tillräckligt utbud av el när den behövts som bäst. Trots att Sverige över året producerar mer än tillräckligt har vi vissa delar av året brist på el. Väderberoende elproduktion behöver vara kraftigt överdimensionerad för att säkerställa ett tillräckligt utbud då behovet är som störst. Samtidigt skapas då överkapacitet med extremt låga priser då efterfrågan är låg.

LÄS MER: Kommuntoppar osugna på kärnkraft: ”Skulle bli ett extremt motstånd”

Säsongsvis lagring i batterier eller andra energibärare som syftar till att kunna leverera el senare är mycket kostsamt.

Att använda överskott till att producera hetvatten att fylla värmelager med inför vintersäsongen skulle kunna vara ett mer kostnadseffektivt sätt att lagra energi till den kallare säsongen. Energi för uppvärmning är fortsatt ett av de dominerande användningsområdena för el, och det är bättre att inte behöva producera den elen precis när den behövs. Värmenätet i kombination med hetvattenbaserad energilagring möjliggör ett långsiktigt anpassningsbart energisystem som kan ta emot framtidens nya variabla energiproduktion.

Värmenätet skapar flexibilitet mellan olika energislag. Den stora investeringen, värmenätet, är redan på plats och kan oberoende av energikälla transportera värme.

Att lagra värme är enkelt, vilket gör att värmenätet kompletterar ett energisystem med energislag som har lägre planerbarhet, såsom sol och vind. Överskottsenergi från de förnybara energikällorna kan då lagras och distribueras på vintern via värmenätet.

Det intressanta med värmenäten är att de genom sin robusthet och relativa enkelhet har vuxit och utvecklats just för att de är oberoende av vilken produktionsmetod som finns tillgänglig. Det gör värmenäten lokalt anpassningsbara och till överlevare genom år av fantastisk samhällsutveckling.

De stora energiomställningar som gjort på 1970-, 80- och 90-talen och även nu under 2000-talet har alla hanterats utan svårigheter av värmenätet. Den stora investering som görs i distributionsnäten kan användas under mycket lång tid genom att tekniken är anpassningsbar och oberoende av produktionssätt. Besluten ligger i våra egna händer och vi kan redan nu börja vidareutveckla fjärrvärmen i varje kommun.

Debattörerna representerar Carvingeinitiativet, som startade år 2020 och omfattar 28 energibolag. Initiativets mål är att utveckla fjärrvärmens konkurrenskraft och öka kunskapen om fjärrvärme.

Ola Thorson
Affärsområdeschef Värme, Kungälv Energi

Camilla Rydstrand
Utvecklingsingenjör, Norrtälje Energi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FjärrvärmeElproduktion

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev