Barn med autism far illa i tvångsvården

Det senaste året har Autism- och Aspergerförbundet fått in 40-50 stycken LVU-ärenden som rör barn med autism – en nästan tiofaldig ökning mot tidigare år. Ärendena rör framför allt flickor mellan 12 och 16 år. Autism- och Aspergerförbundet har även många gånger varit expertvittne i rättegångar som rör LVU.

Barn och unga med autism är överrepresenterade inom tvångsvården, vilket bland annat bekräftas i utredningen Barns och ungas rätt vid tvångsvård där det anges att 17 procent på SiS-hem hade autism (cirka en procent av befolkningen har autism.) Vi anser att barn och unga med autism inte hör hemma i tvångsvården utan hamnar där på grund av bristande kunskap och stöd i tidigare instanser. Det handlar bland annat om brist på rätt kompetens och stöd i skolan samt inom socialtjänsten.

Barn och unga med autism har en mycket prekär skolsituation, endast 44 procent når skolans mål. Frånvaron är också väldigt hög av skäl som rör brister i skolan. Flickornas situation är allra sämst. I årskurs 7-9 är hela 78 procent av flickorna frånvarande i olika grad.

Socialtjänsten misstolkar alltför ofta de svårigheter som barn med autism har och tror att dessa beror på bristande omsorg från föräldrarna eller socialt nedbrytande beteende. Tecken som skolfrånvaro, problem med sömn och mat, social isolering, utmanande beteende eller självskadebeteende är snarare svårigheter som följer av funktionsnedsättningen och brist på rätt anpassningar och stöd.

Ytterligare ett problem i socialtjänsten handlar om hur man samtalar med barn med autism vilka kan behöva stöd och anpassningar i samtalen för att förstå och göra sig förstådda, vilket barnen sällan får trots att det en rättighet enligt § 7 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

När barnet LVU-placeras förvärras ofta barnets tillstånd eftersom man sällan har rätt kompetens för att ge adekvat stöd och omvårdnad. Det är vanligt att barnet bollas runt på olika hem, ibland upp till tio olika. Det är en mardröm för både barn och föräldrar med tanke på att barnet behöver tydlighet, struktur, förutsägbarhet och kontinuitet. Inte heller miljön är anpassad och de metoder som används fungerar inte heller för barn med autism.

Barnet far ofta mycket illa och sammantaget kan placeringen leda till en traumatisk upplevelse som snarare förstärker barnets svårigheter. Många gånger begränsar man umgänget med föräldrarna utan rimliga skäl. Ett barn som har svårigheter med socialt samspel och social kommunikation kan inte knyta an till andra vuxna som inte förstår hen. Det är alltså särskilt viktigt att involvera anhöriga som känner barnet väl för att säkerställa att barnet får det stöd och de anpassningar som behövs.

Autism- och Aspergerförbundet välkomnar det åtgärdspaket för trygga HVB och särskilda ungdomshem som Lena Hallengren presenterade före påsk men problembilden är känd och flera åtgärder kan vidtas direkt.

￭ Se till att barn med autism inte frihetsberövas på grund av följderna av funktionsnedsättningen vilket strider mot § 14 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
￭ Besluta om medel för ett kompetenslyft inom socialtjänsten för beslutsfattare och chefer, särskilt behövs kunskap om autism och normkritik.
￭ Besluta om medel för ett kompetenslyft inom domstolsväsendet för att säkerställa en rättssäker och trygg process för barn och unga med autism som riskerar tvångsvård.
￭ Se till att säkerställa autismspecifikt stöd i hemmet för barn och föräldrar som behöver det. Idag saknas välfungerande alternativ och tillgången till adekvat stöd varierar i landet.

Läget är mer än akut. Alltfler barn med autism tvångsvårdas med följd att många familjer och barn bokstavligen trasas sönder. Läget är ohållbart och oacceptabelt. Arbetet med åtgärdspaketet måste leda till att verkliga förbättringar kommer till stånd.

Ulla Adolfsson, ordförande Autism- och Aspergerförbundet

Maria Sivall, förbundsjurist Autism- och Aspergerförbundet

Agneta Söder, ombudsman Autism- och Aspergerförbundet