”Även i Sverige utmanas respekten för mänskliga rättigheter”

I dag lämnar Institutet för mänskliga rättigheter – Sveriges oberoende nationella institution för mänskliga rättigheter – över sin första årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L).

I en tid som präglas av konflikter och allvarliga kränkningar mot mänskliga rättigheter i vår omvärld kan man kanske tro att vi i Sverige är skyddade mot den typen av problem. Det vore ett allvarligt misstag.

LÄS MER: Nytt besked från Slottner: Dags slå ihop kommuner

Inrättandet av Institutet för mänskliga rättigheter den 1 januari 2022 var ett viktigt steg mot ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter i Sverige. Det är också en tydlig markering av vikten av att vi lever upp till såväl de svenska grundlagarna som de juridiskt bindande människorättskonventioner som Sverige har ratificerat.

I årsrapporten lyfter vi fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter. Vår tids stora utmaningar – som exempelvis klimatkrisen, geopolitiska konflikter, demokratins tillbakagång och tilltagande hot mot den personliga integriteten – påverkar människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, även i vårt land.

De sammanhang där respekten för mänskliga rättigheter behöver stärkas är ofta sammanhang där vi tillbringar en stor del av våra liv och är som mest sårbara. När institutet genomförde en enkät (en webbpanel med cirka 2200 deltagare) hösten 2022 svarade 47 procent att de upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag. Rätten till frihet från hat, hot och våld, frihet från diskriminering, samt rätten till vård och omsorg är de rättigheter som flest anser vara hotade.

Klimathot mot rättigheter. Kopplingen mellan klimatförändringar och mänskliga rättigheter blir allt tydligare. Inte heller vi i Sverige är skyddade mot extrema väderhändelser till följd av klimatförändringar. Inflytande över klimatåtgärder är också en rättighetsfråga, inte minst för dem som drabbas mest, såsom barn, unga, personer på flykt, och urfolk som ofta lever nära naturens resurser.

Personlig integritet. Vår årsrapport tar upp den ökade användningen av hemliga tvångsmedel, som avlyssning, kameraövervakning och dataavläsning, vilka medför allvarliga inskränkningar i den personliga integriteten och rätten till privat- och familjeliv. Sådana inskränkningar måste stå i proportion till behovet av att exempelvis förebygga brott. Institutet ser med oro på en utveckling där politiken inte hinner utvärdera eller överblicka redan beslutade reformer innan ytterligare integritetskränkande steg tas.

Skydd mot övergrepp. FN:s barnrättskommitté har nyligen tagit upp de allvarliga övergreppen mot barn i den statliga samhällsvården. Institutet kommer att använda sina rättsliga befogenheter för att inhämta information om hur Statens institutionsstyrelse och Inspektionen för vård och omsorg avser att säkerställa de omhändertagna barnens mänskliga rättigheter. Vi har mandatet att följa upp hur mänskliga rättigheter omsätts i praktiken och expertkunskap om det skydd som internationella konventioner ger.

Det är viktigare än någonsin att vi förnyar våra ansträngningar för de mänskliga rättigheterna. Som oberoende nationell institution har vi en unik möjlighet att både inhämta information från offentlig verksamhet, fånga upp röster från civilsamhället och samtidigt ge råd till beslutsfattare för att stärka och främja rättighetsskyddet.

Fredrik Malmberg
Direktör, Institutet för mänskliga rättigheter