Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Även de idéburna måste förtjäna brukarnas fria val

Genom valfrihetssystem skapas förutsättningar för kvalitetskonkurrens, till stor nytta för medborgarna. Förra mandatperiodens drev mot vinstsyftande välfärdsföretag får inte upprepas, skriver Christina Cedergren och Anders Morin i en slutreplik.

Publicerad: 19 november 2019, 15:01

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

De idéburna aktörerna vill bli gynnande från början, skriver debattörerna.


Ämnen i artikeln:

ValfrihetLOVVinster i välfärdenIdéburna sektorn

Calle Waller från Prostatacancerförbundet liksom företrädare från idéburna aktörer har replikerat på vår debattartikel ”Valfriheten i välfärden är åter hotad” (Dagens Samhälle 2019-11-11). Bakgrunden till vår artikel är att vi bedömer att det finns en uppenbar risk att utredningen om idéburna aktörer kommer att föreslå att så kallade valfrihetssystem i välfärden kommer att kunna reserveras för idéburna aktörer.

Eftersom de allra flesta utförare vid sidan av kommunerna och regionerna är privata företag, som är vinstdrivande, innebär detta att valfriheten inom valfrihetssystemen blir ett minne blott, så snart stat, regioner eller kommuner bestämmer sig för att utnyttja den inskränkningsmöjlighet som utredningen vill ge dem. Valfrihetssystem finns idag bland annat inom primärvård, hemtjänst, personlig assistans och på arbetsmarknadsområdet.

Kritiken handlar bland annat om att idéburna aktörer har svårt att växa av egen kraft, att kvaliteten skulle vara högre hos idéburna, samt att vi till varje pris skulle värna ett ”ideologiskt” val, mellan offentligt och privat.

Vi värnar valfriheten, mångfalden och konkurrensen så att de duktiga utförarna kan växa och brukarnas behov bättre tillgodoses. Och valfrihetssystem är en bra modell för detta. Ersättningen utgörs av lika stor offentliga ”peng” för alla utförare, och de aktörer som attraherar fler brukare, genom bättre tillgänglighet, högre kvalitet och anpassning till kundernas behov, kan därmed växa. Om det sedan är idéburna verksamheter som på enskilda sektorer på detta sätt växer och utvecklas har vi inget emot det.

Problemet med positionen hos företrädarna för de idéburna aktörerna är att de vill bli gynnande från början, inte utifrån att de genom brukarnas fria val har gjort sig förtjänta av att växa. Och det finns inga belägg för att kvaliteten skulle vara högre hos idéburna aktörer i svensk välfärd.

Valfrihetssystemen behöver utvecklas, inte avvecklas eller stympas så att de förlorar sin mening. En viktig punkt är att förbättra kvalitetsredovisningen på utförarnivå. Idag sprids kunskap om kvaliteten ofta genom personliga nätverk, nyhetsmedia och utförarnas renommé. Det är inte tillräckligt

Här bör regeringen ta initiativ till att det finns lättillgänglig information till allmänheten om enheternas kvalitet. Då ökar förutsättningarna för alla att göra informerade val och kvalitetskonkurrensen stärks.

Genom valfrihetssystem skapas förutsättningar för kvalitetskonkurrens, till stor nytta för medborgarna. Det kräver dock att det finns en mångfald av aktörer att välja mellan, och att den kategori utförare som spelar störst roll för att det ska bli någon mångfald, de privata företagen, inte utesluts.

Förra mandatperiodens drev mot vinstsyftande välfärdsföretag får inte upprepas. Då förhindras den samverkan mellan offentlig och privat sektor som välfärdens utmaningar kräver.

Christina Cedergren, Cedergruppen, ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté

Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News