Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Attention: Bristen på statistik osynliggör hemmasittande barn

Regeringen behöver tillsätta en utredning om hur statistik kring elever med funktionsnedsättningar kan samlas in på ett ansvarsfullt sätt, skriver Riksförbundet Attentions ordförande Anki Sandberg.

Publicerad: 12 oktober 2021, 03:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

I och med att vi i dagsläget saknar statistik kring hur elever med funktionsnedsättningar faktiskt klarar skolan är det oklart om de åtgärder som sätts in gör någon nytta, skriver Anki Sandberg.

Foto: Elena Nichizhenova/Mostphotos, Caroline Andersson


Ämnen i artikeln:

HemmasittareFunktionsnedsättningElever

Problematisk skolfrånvaro, som innebär att tusentals elever inte får någon skolgång, är ett växande problem som skolans beslutsfattare måste ta tag i. Attention har länge krävt tydligare mätningar av hur elever med funktionsnedsättningar faktiskt klarar skolan. I och med att vi i dagsläget saknar statistik kring detta så är det oklart om de åtgärder som sätts in förbättrar situationen eller om de är verkningslösa.

Utan statistik på området går det inte att bedöma i vilken utsträckning svenska skolor lever upp till internationella konventioner och skollagen. Hur många elever som inte klarar av att gå till skolan är omtvistat då det saknas nationella data. Tv-programmet ”Kalla Fakta” skattade för några år sedan det fanns omkring 5 500 ”hemmasittare”, men våra medlemsundersökningar och kontakter uppskattar att det verkliga antalet är långt större än så.

Den växande frånvaron oroar hela familjen och leder till slitningar, ohälsa och sjukskrivningar hos de vuxna, inte minst hos mammorna. Det visade den enkätundersökning vi nyligen genomförde och som besvarades av 5 600 personer. 

LÄS OCKSÅ: ”När ska föräldrar till barn med NPF slippa klumpen i magen?” 

Hälften av de som svarade uppgav att barnet har en hög frånvaro och skolan har sällan en plan för att få dem tillbaka på heltid igen. Detta borde få röda lampor att lysa både runt om i Skolsverige, men ännu saknas en nationell handlingsplan för att vända utvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Omedelbara åtgärder krävs mot hemmasittandet 

Skolverket publicerade nyligen en nationell kartläggning av elevfrånvaron men lyckas än en gång osynliggöra gruppen hemmasittande barn. Varken i inledningen eller i den avslutande delen synliggörs dessa elever. Inte heller kan vi utläsa några ökade ambitioner att seriöst undersöka den problematiska skolfrånvaron och försöka förhindra att den uppstår. I rapporten skriver myndigheten bland annat:

”Studien visar att inte all frånvaro registreras på skolorna. I vår enkät bad vi huvudmännen att uppge hur stor andel av lektionerna som närvarorapporterades under höstterminen 2020. Av de svarande uppger närmare 50 procent att de inte vet hur hög rapporteringsgraden är. Det framkom även i fallstudierna att rapporteringsgraden kan variera stort mellan skolor, mellan lärare och mellan olika lektioner.”

Av rapporten framgår också att frånvaro inte alltid registreras för samtliga elever. Elever med anpassad studiegång och elever med lång och omfattande frånvaro, blir många gånger osynliga i statistiken. Huvudmännen menar att om frånvaro skulle registreras för eleven vid varje tillfälle, skulle det innebära väldigt många meddelanden till vårdnadshavarna. Myndigheten drar själv slutsatsen att den frånvaro som registrerats är en underskattning.

Trots denna kartläggning vet vi således fortfarande inte hur många elever som har anpassad studiegång eller ingen skolgång alls. Rapporten lägger stort fokus på behov av samarbete med socialtjänst och andra aktörer. Skolans behov av att anpassa såväl miljöer som undervisning för barn med den stora gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbigås dock med tystnad.

För att komma till rätta med situationen uppmanar vi regeringen att tillsätta en utredning om hur statistik kring elever med funktionsnedsättningar kan samlas in på ett ansvarsfullt sätt som skyddar integriteten, men samtidigt möjliggör en nationell strategisk uppföljning kring hur elever med funktionsnedsättningar har det i svensk skola. 

Anki Sandberg
Ordförande Riksförbundet Attention

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev