Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Återuppbyggnaden av LSS har börjat men tempot måste öka”

När vi slöt Januariöverenskommelsen var vi tydliga med att LSS och den personliga assistansen efter år av besparingar och nedrustning måste återupprättas. Tempot i återuppbyggandet är för långsamt. Krisinsikten måste öka, replikerar Liberalernas talesperson i funktionsrättspolitik Bengt Eliasson.

Publicerad: 15 september 2020, 08:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Människor sjukskrivs för att de slits ut när assistansen dras in för närstående,” skriver Bengt Eliasson {L}.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

LSSLiberalernaPersonlig assistansJanuariavtaletBudget

Liberalerna delar Vårdföretagarnas och Ida Ingerös uppfattning att återbyggnaden av den personliga assistansen måste börja nu.

Därför är vi glada över att Liberalerna, genom en intervju med Nyamko Sabuni (13/9), kunde berätta att schablonersättningen från och med nästa år höjs med 3,5 procent årligen. Höjningen var en del av det återstartsprogram för LSS som Liberalerna drivit i budgetförhandlingarna med regeringen och Centerpartiet.

Schablonersättningen som betalas ut per assistanstimme ska räcka till mycket och är central för att få rätsida på assistanskrisen. Vi tar tagit striden anständiga löner och vettiga arbetsvillkor, som i sin tur ger en bättre assistans. Det har gett ett mycket gott resultat. Höjningen vi förhandlat fram är mer än en fördubbling av hur uppräkningen sett ut de senaste åren. Det är viktigt trendbrott som vi fått till. Det ger hela branschen ett andrum i väntan på ytterligare nödvändiga förstärkningar och utvecklingsarbete för denna liberala frihetsreform

Men vi är inte nöjda. Mycket mer behövs göras för att återupprätta LSS. Det är inte någon hemlighet att Liberalerna vill mer. Det är dags att alla partier ser sanningen i vitögat. Assistanskrisen är på allvar. Liberalerna kommer fortsatt driva på för att:

Stoppa minutjakten. Det är avgörande att få bort den förnedrande minuträkningen när man ansöker om assistans. Minuträkningen gör det i princip omöjligt att beviljas personlig assistans om man söker för första gången. I dag är det mer regel än undantag att en person som behöver assistans med allt för att kunna sköta sin personliga hygien, sina toalettbesök samt av- och påklädning inte beviljas assistans eftersom det inte är tillräckligt omfattande för att du ska nå upp till de magiska 20 timmarna. Det spelar heller ingen roll om ett visst moment tar väldigt lång tid att genomföra. En duschsituation som tar 30 minuter kan av Försäkringskassan ’rimlighetsbedömas’ till 4 minuters grundläggande behov.
Statligt huvudmannaskap. Länge har vi hävdat att staten ensam ska vara huvudman. Uppdelningen i huvudmannaskapet mellan stat och kommun leder till en försämrad assistans. Det beskär människor frihet och inskränker medborgares rättigheter.
Tillräckliga ekonomiska resurser. Att se till att assistansen får tillräckligt med ekonomiska förutsättningar hade inneburit ökade intäkter för samhället i form fler som kan jobba inom branschen och därmed betala skatt, minskade utgifter för kommunerna. Lättat belastningen på en redan hårt ansträngd sjukvård. Människor sjukskrivs för att de slits ut när assistansen dras in för närstående.

Men frihetsreformen är fortsatt hotad. Sedan starten 1994 har LSS och assistansreformen varit attackerad vid många tillfällen. Det finns en grupp som kanske är mer hotad än andra. För vuxna personer som ”bara” har omfattande fysiska funktionsnedsättningar finns ingen ljusning i sikte. Trots den av Liberalerna framförhandlade historiska höjningen av schablonersättningen.

När vi slöt Januariöverenskommelsen var vi tydliga med att LSS och den personliga assistansen efter år av besparingar och nedrustning måste återupprättas. Tempot i återuppbyggandet är för långsamt. Krisinsikten måste öka. För medborgare beroende av assistans kan den nog verka som om den är obefintlig.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L) talesperson i funktionsrättspolitik.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev