Arbetet mot korruption pågår men är inte färdigt

Regeringens handlingsplan mot korruption beskriver de krav som finns på den offentliga förvaltningen vad gäller arbetet mot korruption. De kommer till uttryck i författningar, riksdagsbundna mål, internationella åtaganden och andra styrande dokument. Tillsammans bildar de en målsättning för den offentliga förvaltningens arbete för att förhindra korruption samt för att dess skadeverkningar ska bedrivas medvetet och på ett strukturerat sätt. Handlingsplanen ska ses som en grund för fortsatta koordinerade insatser för att förhindra korruption.

Ledningarna för myndigheter, kommuner och regioner har det primära ansvaret för att verksamheten ligger i linje med regelverket. Att minska korruptionen handlar därmed i många fall om att höja efterlevnaden av redan beslutade lagar och andra föreskrifter. Handlingsplanens roll är att tydliggöra förväntningarna på den offentliga förvaltningen att leva upp till regelverket och att lämna det stöd som aktörerna behöver. Jag vill lyfta några exempel på områden där regeringen flyttat fram positionerna.

Upphandlingslagstiftningen är i sig en antikorruptionslagstiftning. Genom att digitalisera upphandlingsprocessen ökar transparensen och risken för korruption minskar. Från och med den 1 januari 2021 är det obligatoriskt för upphandlande myndigheter och enheter att annonsera resultatet av alla upphandlingar (efterannonsering). Efterannonserna garanterar en grundläggande öppenhet och insyn vid direktupphandlingar.

Statskontoret bedriver ett omfattande arbete inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppgift att samordna arbetet för en god förvaltningskultur i staten. Inom ramen för detta arbete gav Statskontoret februari 2020 ut publikationen Jäv i offentlig tjänst med råd och rekommendationer till anställda och chefer i både statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.

Ministrar och statssekreterare representerar medborgarnas intresse och ska inte utan vidare kunna bli lobbyister över en natt. Det förtroende, makt och insyn uppdraget innebär ska inte kunna utnyttjas på ett sätt som kan skada det offentliga eller skapa misstankar om korruption. Därför gäller sedan juli 2018 en särskild lag om restriktioner för statsråd och statssekreterare. 

Att arbeta inom staten innebär ett särskilt ansvar. Att öka kunskapen om de gemensamma professionella värderingar som alla statsanställda ska arbeta utifrån är viktigt för att förebygga riskerna för korruption och andra förtroendeskadliga beteenden. Medarbetare inom staten ska vara trygga i sina roller och ha rätt verktyg att hantera dessa risker. I betänkandet En gemensam utbildning inom statsförvaltningen (SOU 2020:40), som just nu är ute på remiss, föreslås en utbildning som riktar sig till alla statligt anställda och som lägger fokus på grundläggande normer, rättsprinciper och regelverk.

Arbete pågår alltså men är inte färdigt. Korruptionsrisker måste regelbundet förebyggas, hanteras och diskuteras. En viktig del av handlingsplanen är uppdraget till Statskontoret att främja insatserna för ett utvecklat arbete mot korruption vid myndigheterna. Jag hoppas att detta uppdrag till Statskontoret kan resultera i användbara verktyg, slutsatser och erfarenheter som kan ligga till grund för regeringens och myndigheternas fortsatta arbete. Regeringen är angelägen om konstruktiva samtal om hur arbetet mot korruption kan stärkas ytterligare och hoppas på fortsatt dialog med de aktörer som arbetar mot samma mål.

Lena Micko, civilminister (S)