Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Är Maria Wetterstrand jävig?

Steget från olämplighet till jäv är långt. Allt som är olämpligt innebär inte jäv och situationer måste bedömas från fall till fall. I fallet Maria Wetterstrand finns faktorer som talar både till hennes fördel och till hennes nackdel, skriver Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt samt ledamot av styrelsen för Transparency International - Sverige.

Publicerad: 7 mars 2019, 14:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Wetterstrand transparens, liksom Regeringskansliets ”godkännande”, kan räknas henne till godo.

Foto: Fredrik Hjerling/Victor Svedberg,Regeringskansliet


Ämnen i artikeln:

KorruptionIntegritet

Diskussionen om Maria Wetterstrands eventuella jäv har aktualiserat frågan hur man ska bedöma intressekonflikter. Till att börja med kan det vara klokt att hålla i sär vad som är olämpligt, vad som är en intressekonflikt och vad som är jäv.

Kriterierna för vad som är olämpligt är vaga och kraven kan vara ganska lågt ställda. De kan i någon mån vara politiskt dikterade, till exempel när man ska bedöma regeringens granskning av Wetterstrands bakgrund. Det får anses att Regeringskansliets handläggning var olämplig, varför dess rutiner för granskningen av tilltänkta utredares integritet bör skärpas. Men även Wetterstrands underlåtenhet att redovisa sina aktieinnehav för sin uppdragsgivare och för allmänheten var olämplig.

Men steget från olämplighet till jäv är långt. Och alla intressekonflikter skapar inte jäv, utan jäv betingas av en intressekonflikts allvarlighet. Bedömningen ska göras i ljuset av allmänhetens uppfattning av intressekonflikten. I Wetterstrands fall handlar det å ena sidan om allmänhetens förtroende för hennes opartiskhet som utredare. Därvid gäller att en statlig utredning betraktas som en myndighet, så hon är som ensamutredare underkastad samma strikta krav som en myndighetschef. Å andra sidan har vi hennes privatekonomiska intressen och den lojalitet med bolaget som hennes ledamotskap av styrelsen kräver.

Nu kan man inte fråga allmänheten om dess bedömning av den här intressekonflikten, utan det får göras en form av objektiv värdering. Det är för den här prövningen av hennes opartiskhet inte avgörande om hon agerat korrekt, dvs. inte tagit några ovidkommande hänsyn. Avgörande är i stället om det kan sättas ifråga att hon agerat korrekt; kan alltså allmänheten få intrycket att hon tagit ovidkommande hänsyn? Kravet på opartiskhet är så till vida strängt. Det följer av att jävsreglerna har syftet att förebygga misstankar om att ovidkommande hänsyn tas.

Wetterstrand menar nu att hon varit transparent om sina bindningar till bolaget Cortus Energy. Men också om vi ser bort ifrån bristen på full sanningsenlighet, gäller att Wetterstrand inte kan avbörda sig sitt ansvar genom att upplysa om sitt bolagsengagemang och inte heller räcker det om Regeringskansliet godkänt detta. Huvudmannens godkännande fritar henne inte från ansvaret för jäv, ett ansvar som är lagfäst i både grundlagen och förvaltningslagen. Men hennes transparens, liksom Regeringskansliets eventuella ”godkännande”, kan räknas henne till godo.

På minussidan skall läggas hennes privatekonomiska fördelar i form av aktieinnehavets potentiella värdeökning och – kanske än viktigare från förtroendesynpunkt – de fördelar som bolaget kunnat få tack vare hennes utredningsuppdrag, särskilt den ”insiderkunskap”som detta gett. Det bör då beaktas att ett utvecklingsbolags strategi kan få en klar påverkan av nya regler, något som gynnar bolagets ställning på börsen och därmed dess värde.

Det är dessa och liknande parametrar som ska vägas samman i detta fall liksom i andra liknande fall. Det är inte gott att säga hur denna avvägning bör falla ut för Wetterstrands del. Man måste ha alla fakta på bordet för att kunna göra en sådan bedömning.

Claes Sandgren, prof. em. i civilrätt, ledamot av styrelsen för Transparency International - Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KorruptionIntegritet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev