”Använd byggkrisen för att klimatanpassa samhället”

Klimatanpassningen av vår byggnation går för långsamt. Det skriver Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council, på dagenssamhalle.se den 16 augusti. Hon efterlyser handlingskraft från beslutsfattare inom politiken och näringslivet.

I den gröna omställningen är näringslivet motorn. Byggföretagens medlemsföretag kan göra allt ifrån att bygga vallar som skyddar mot översvämning till att renovera miljonprogrammets bostäder. Klimatförbättrad betong, återvunnet stål och fossilfria transporter är några exempel på hur branschen arbetar för klimatneutralitet år 2045.

LÄS MER: Svåra avvägningar – så lagar Gävle läckande VA-nätet

Men klimatanpassning är framför allt en fråga om riskhantering.

Det går inte att bortse ifrån att dyra investeringar behöver göras – för att stat, kommuner, företag och privatpersoner ska slippa drabbas av ännu dyrare skadekostnader. Därför behöver staten ta en mer aktiv roll när det gäller klimatanpassning.

Lagstiftning och finansiering behöver vara utformade så att fler beställningarna läggs. Nationella expertrådet för klimatanpassning konstaterar i sin rapport 2022 att ”kunskap och engagemang för klimatanpassning successivt ökar – samtidigt som det är lika tydligt att färre konkreta klimatanpassningsåtgärder kommer till stånd”. Så kan vi inte fortsätta.

Klimatförändringarna förändrar spelplanen för hur och var vi kan bygga – men att konsekvent säga att vi inte kan bygga nära vatten är inte lösningen. Med rätt material, rätt metod, rätt design och rätt funktion kan vi bygga nästan överallt. Optimering, och att tänka efter före, bidrar även till lägre koldioxidutsläpp från byggsektorn.

Ansvaret för klimatanpassning måste delas mellan politiker, myndigheter, byggherrar och fastighetsägare. Vi kan inte ha en lagstiftning som ensidig missgynnar någon part. Expertrådets förslag om ett vidgat skadeståndsansvar för byggsektorn riskerar att sätta enskilda entreprenörer i skottlinjen.

Röj hinder i lagstiftningen. Nuvarande lagstiftning riskerar att lägga en död hand över bostadsområden med stor potential att utvecklas. Osäkerheter kring planerade översvämningsskydd och vallar, samt frågan om vilka klimatscenarier kommuner ska planera utifrån, förhindrar bebyggelseutveckling här och nu.

Behovet av fler bostäder, ett byggande med minskad klimatpåverkan, och ökad robusthet mot klimatförändringarna måste jämkas ihop. Bygg- och anläggningsbranschen befinner sig just nu i den värsta krisen sedan 1990-talet. Enligt statistikmyndigheten SCB har nyproduktionen av bostäder mer än halverats på ett år.

Men det finns ett antal vägar att gå för att hjälpa byggsektorn genom krisen och klimatanpassning är en sådan. Offentliga beställare bör redan i dag styra om resurser till exempelvis upprustning av VA-system eller elnät. Det skulle dels rusta samhället för att bättre stå emot extremväder såsom återkommande skyfall, dels hålla i gång byggbranschen när bostadsbyggandet minskar.

Nu när regeringen snart ska lägga årets budgetproposition uppmanar vi den att öka takten i klimatanpassningen. Tillsätt en samhällsbyggnadskommission bestående av politik, näringsliv och akademi. Tillsammans bygger vi Sverige bättre.

Emma Bonnevier
Klimatpolitisk expert, Byggföretagen