Anna Ekström: Därför satsar vi på yrkesutbildningar för vuxna

Bristyrkena på svensk arbetsmarknad är många: vårdbiträde, undersköterska, elektriker, byggnadsarbetare, industriarbetare, lastbilschaufförer är bara några exempel. Det samtliga dessa yrken har gemensamt är att de kräver en gymnasial yrkesutbildning. 

SCB prognosticerar ett växande underskott på gymnasialt yrkesutbildade framöver. Ännu fler undersköterskor och byggnadsarbetare kommer att fattas när arbetsgivare försöker rekrytera kompetent personal. Dessa kompetensbrister håller kvaliteten i välfärden tillbaka och minskar företags möjligheter till expansion och lönsamhet. Bristen på bland annat industriarbetare till de nya batterifabrikerna försenar också den nödvändiga klimatomställningen. 

LÄS OCKSÅ: Företagarna: Bristen på fungerande utbildningar är akut 

Samtidigt som det saknas kompetent personal att anställa så är arbetslösheten och långtidsarbetslösheten ett gissel som håller vårt samhälle tillbaka. Risken att hamna i långtidsarbetslöshet är tre gånger så stor bland förgymnasialt utbildade än bland gymnasialt utbildade. Många av de långtidsarbetslösa (65 procent) är utrikesfödda. När jag besöker yrkesvux träffar jag många utrikes födda kvinnor som genom utbildningar till vårdbiträde eller undersköterska tar steg in i svenskt arbetsliv och till egen försörjning. Fler borde få den chansen. 

Det är uppenbart att det går att slå flera flugor i en smäll. Kompetensbristen, arbetslösheten och den bristande integrationen går att komma åt. Och en stor del av lösningen stavas yrkesvux, det vill säga yrkesutbildningar för vuxna på komvux. 

LÄS OCKSÅ: SKR: Det behövs fler åtgärder för att bryta långtidsarbetslösheten

Regeringen har under de snart två mandatperioder, som Stefan Löfven varit statsminister, prioriterat ”Kunskapslyftet” – vår långsiktiga satsning på utbildningsplatser. I nästa årsbudget finansierar regeringen 79 000 utbildningsplatser inom yrkesvux under 2022. 

De senaste budgetarna har också prioriterat kombinationsutbildningar där eleverna kunnat studera sfi eller svenska som andraspråk i kombination med yrkesvux. 

Under det kommande riksdagsåret kommer regeringen att lägga fram förslag som tar bland annat innebär att Skolverket ska ta fram regionala planeringsunderlag för att möjliggöra dimensionering av yrkesvux efter arbetsmarknadens behov i varje region och att minst tre kommuner i samverkan ska erbjuda detta bredare utbud av utbildningar som behövs för att möta arbetslivets krav.   

Det har fattats flera beslut för att stärka yrkesvux och fler reformer är alltså på väg. Men mer behöver göras. Därför föreslår Socialdemokraternas partistyrelse inför kongressen vilka ytterligare reformer som behövs framöver inom vuxenutbildningens område: 

￭ Vi vill genomföra en kraftig utbyggnad av yrkesvux. Antalet utbildningsplatser inom yrkesvux behöver motsvara efterfrågan på arbetsmarknaden. 

￭ Rätten till vuxenutbildningen ska utvidgas så att även den som redan har en gymnasieexamen får rätt att studera inom yrkesvux och ska på så sätt kunna sadla om till ett annat yrke. 

￭ Många av dem som studerar inom yrkesvux har en kort tidigare utbildning och är i behov av stöd för att snabbt klara av sin utbildning. För att alla ska kunna lyckas med sina studier behöver rätt till elevhälsa införas och den specialpedagogiska kompetensen stärkas inom vuxenutbildningen.

I dag inleder vi socialdemokrater vår kongress. Dagordningen handlar om hur vi ska bygga landet. Här har vuxenutbildningen en central roll. Det är i vuxenutbildningen vi förser arbetslösa med de kunskaper som eftersöks på svensk arbetsmarknad. Det har ett större värde än det uppenbara: att kunna försörja sig och att bidra till samhället och välfärden. Med ett jobb står man på egna ben och man får man chansen att känna den där stoltheten som bara kommer från hårt arbete. 

Anna Ekström
Utbildningsminister (S) och föredragande för partistyrelsen på kongressen