”Ändra styrmedlen så att kommunerna får modet att bygga mer klimatvänligt”

I den senaste IPCC-rapporten står det klart och tydligt att konsumtionen måste minska kraftigt för att minska behovet av transporter och att förbränningen av fossila bränslen måste upphöra. 

I byggbranschen kan vi bygga så att klimatpåverkan minskar drastiskt när huset är nytt och under hela dess livslängd. I en större skala går det till och med att införa åtgärder som återställer ekologisk mångfald eller minskar risker för klimatförändringarnas konsekvenser. Kunskap, teknik, material och metoder finns. Internationellt, men även nationellt finns många goda lösningsexempel.

Men när arkitekter och teknikkonsulter tar emot uppdragen från kommuner och bolag brukar helt andra frågeställningar vara avgörande för att få projekten. Lägsta pris är den enskilt mest avgörande faktorn för hur en upphandling vinns. Många upphandlingar om projekt med potentiellt stor inverkan på miljö och hälsa har skett där lägsta pris avgör, oftast som enda utslagsgivande faktor. Det andra mest avgörande för vem som tilldelas upphandlingen är oftast att man gjort ett liknande byggnadsprojekt förut, helst med samma verksamhet, kvadratmeteryta, våningsantal och så vidare. 

Det kan först te sig logiskt men ur ett byggekologiskt perspektiv innebär det att missa en möjlig omställning i riktning mot ett hållbart byggande. De mest innovativa idéerna för hur man skulle kunna utföra ett projekt står tillbaka till förmån för tryggheten i att det kan bli klart i tid på ett förutsägbart sätt och enligt en på förhand given budget. 

Vi har suttit i många projekt där våra förslag på byte till trä som stommaterial, sol- eller vindalstring av energi eller lokal energilagring valts bort utan vidare utredning. Att visa på hur husen, med hjälp av passiva tekniker, inte behöver uppvärmning ses oftast som orealistiskt eller för experimentellt. 

Utvecklingen i byggsektorn går dock mot en digitalisering där husens egenskaper kan prövas innan det färdiga bygget står på plats. Utformningen och husens prestanda kan kopplas samman på tidigare oprövade sätt. 

LÄS OCKSÅ: ”Bättre att renovera än att riva och bygga nya fastigheter” 

Vi kan i dag simulera vilken påverkan projektet har på sin omgivning men oftast jämförs inte potentialen i vad man skulle kunna göra utan uppdragsgivarna styr direkt mot konventionella lösningsalternativ. Det innebär en stor risk att redan i projektets inledning välja bort möjligheten till innovativa resultat som främjar miljön och ersätter konventionell bristfällig teknik.

Dagens byggda verklighet ligger långt ifrån de möjligheter som de flesta kommuners policy och styrdokument beskriver. 

På nya hus ställs en rad krav som påverkar husens utformning. Att minska värmeinstrålningen och samtidigt se till att dagsljusförhållanden tas tillvara, att minska fotavtrycket för byggnaden och minska den påverkan som husen har i byggskedet ingår som förutsättningar för ett informerat byggande. 

LÄS OCKSÅ: MP: Skapa fler bostäder i de fastigheter vi redan har 

Att ta bort behovet av fossila bränslen från byggmaterial och husens uppvärmning är en angelägen fråga för alla delar av byggsektorn. Prioriteringar av byggmetoder som siktar på långsiktighet för uppvärmning och skötsel av husen behöver tas in i det konventionella byggandet för att adressera klimatfrågan djupare på ett mer grundläggande plan. 

LÄS OCKSÅ: Granskning: Dyra projekt gick före bostäder i Sverigeförhandlingen 

Vi behöver därför bygga om gamla hus eller bygga nya som klarar att inte öka den globala uppvärmningen. På riktigt och på bästa sätt, utöver kravnivån i dagens byggregler. För det behövs ökad styrning så att kommuner och lokala aktörer får modet att försöka välja det som är bäst för klimatet. Dessa punkter behöver styrmedel för att nå ökat inflytande i samtida byggande.

￭ Bygg nya hus så att behov av värme/kyla minimeras.  

￭ Bygg om hus så att de själva kan alstra och lagra sin energi.

￭ Bygg med förnybara material som håller i flera generationer.

￭ Regelverk behöver moderniseras och avregleras för att möjliggöra experiment som utnyttjar datorsimulering i full skala.

Dan Johansson, arkitekt SAR/MSA, Norconsult AB

Julia Hjortmyr Grabe, arkitekt SAR/MSA, Norconsult AB

Jessica Eriksson, arkitekt SAR/MSA, Norconsult AB

Enikö Nagy, arkitekt, Norconsult AB

Marcus Rydbo, arkitekt SAR/MSA, Norconsult AB