”Alla som behöver ska få ledsagning och assistans för att rösta”

På söndag är det val. Fram till 1989 stängdes många med funktionsnedsättning ute från den demokratiska processen, men sedan avskaffandet av omyndighetsförklaringen har vi en allmän rösträtt i Sverige. Trots att det sedan dess har gått 33 år finns i dag ringa möjlighet för personer med funktionsnedsättningar att delta i den demokratiska processen på samma villkor som andra. Vi menar att aktörer som Valmyndigheten, Myndigheten för delaktighet (MFD), medieaktörer, kommuner, regioner och de politiska partierna behöver ta ett större ansvar för att göra valrörelsen mer tillgänglig. 

Vi i Nätverket unga för tillgänglighet (Nuft) har undersökt hur medlemmarna i medlemsorganisationerna har upplevt tillgängligheten både under tidigare val och under denna valrörelse.

LÄS MER: Många kommunkandidater har bytt parti – ”Det finns säkert de som tycker jag svikit”

Resultatet visar att unga med funktionsnedsättning upplever brister i sina möjligheter till delaktighet. Detta är allvarligt eftersom 10 till 40 procent av Sveriges befolkning beräknas ha en funktionsnedsättning, enligt statistikmyndigheten SCB. 

Främst är det bristen på tillgänglig information som leder till att många inte kan ta ett informerat beslut. Det saknas information på lätt svenska, liksom teckenspråk eller undertext på hemsidor och under valdebatter, vilket gör att många inte kan ta del av partiernas ståndpunkter.

Tillgängligheten i valstugor och på offentliga platser lyfts också som problem. I praktiken kan det handla om fysisk otillgänglighet, om att ljudmiljön är för dålig, att det saknas tillgång till information på lätt svenska eller om att allergiker inte kan vistas i miljön. 

Men det är inte bara i valrörelsen dessa problem finns, utmaningar uppstår också på själva valdagen. Det finns många hinder på vägen för att kunna rösta. Till exempel är möjligheten att rösta med bibehållen rösthemlighet inte en självklarhet. Personer med synnedsättning och personer med rörelsehinder är ofta beroende av valförrättarna för att kunna rösta, då lokalerna saknar anpassning. 

Många nekas också ledsagning och assistans för att kunna delta i valet. Det skapar osäkerhet för väljaren, som inte vet om personen som hjälpt till kryssat i så som han eller hon sagt, eller ens tagit rätt valsedel. Man kan i dag beställa valsedlar på punktskrift, men dessa möjliggör bara att man rösta på ett visst parti och tillåter inte att man personkryssar. Detta är inte tillräckligt. 

Det finns enligt vår upplevelse en politisk vilja och enighet kring att tillgängligheten behöver förbättras i samband med val. Vi välkomnar några av de förslag som redan har presenterats i delbetänkandet av 2020 års valutredning. Samtidigt är det viktigt att understryka att de förslag som presenteras i utredningen inte är tillräckliga för att garantera tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 

Nufts medlemsorganisationer vill se: 

• Krav på att debatter, utfrågningar och filmer med politiker på alla plattformar textas och teckenspråkstolkas.

• Möjlighet till valsedlar där personlistan är i punktskrift. 

• Tydligare information om förbud mot dofter och luftburna allergener såsom pälsdjur och nötter.

• Att allt valmaterial framställs på lätt svenska, teckenspråk och med upplästa hemsidor. 

• Att det finns planscher med text på lätt svenska samt bilder på hur röstning går till.

• Krav på hörslinga i alla förtidsröstnings- och vallokaler.

• Att alla som behöver ska ha rätt till ledsagning och assistans för att rösta samt ta del av det demokratiska samtalet.

• Att valförrättarna får utbildning i bemötande av personer med extra stödbehov.

Johanna Forsberg
Ordförande Unga hörselskadade 

Oscar Sjökvist
Ordförande Unga rörelsehindrade 

Hanna Nielsen
Vice ordförande Unga allergiker 

Frida Karlander
Ordförande Unga med synnedsättning 

Marcus Nilsson
Samordnare Ung i FUB 

Julia Grahn
Ordförande Sveriges dövas ungdomsförbund