Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Alla elever bör ha rätt till plats i fritidshem”

Reglerna för plats i fritidshem kan skapa ett utanförskap för barn som befinner sig i en utsatt situation, anser forskarna Catarina Andishmand, Marianne Dahl och Susanne Yttergren.

Publicerad: 21 april 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Catarina Andishmand, Marianne Dahl och Susanne Yttergren.


Ämnen i artikeln:

FritidshemSegregationBarnUtanförskap

För att ha rätt till plats i fritidshem ska du ha en förälder som förvärvsarbetar eller studerar. Barn i familjer där föräldrarna är arbetslösa, eller på grund av sjukdom inte kan arbeta, befinner sig i en ekonomisk utsatthet som påverkar deras trygghet och uppväxtvillkor negativt. 

Regler för plats i fritidshem kan då bidra till att skapa ett utanförskap för barn som redan befinner sig i en utsatt situation. För barnen kan detta bli en dubbelbestraffning – att dels befinna sig i en otrygg situation vad gäller föräldrarnas inkomst och dels utestängas från gemenskapen och det sociala umgänget i fritidshemmet. 

LÄS MER: Forskare: Nedmonteringen av fritidshem måste få ett slut 

I dag deltar generellt sett 83 procent av alla barn mellan sex och nio år i fritidshemmets verksamhet före och efter skoldagen samt under lov. Fritidshemmet är alltså en betydelsefull del av många barns vardagsliv. De får där möta andra barn och vuxna med olika kulturell, politisk och social bakgrund vilket kan ses som en garant för demokratifostran. Genom att fritidshemmets verksamhet fokuserar på sociala relationer, kamratskap och tillhörighet skapas stödjande relationer som kan främja förutsättningar för lärande, hälsa och välbefinnande. 

Av statistisk, framtagen av statistikmyndigheten SCB för utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”, framgår att det i bostadsområden med socioekonomisk utsatthet endast är 68 procent av barnen mellan sex och nio år som är inskrivna på fritidshem. 

Skillnaderna blir ännu större om vi tittar på andelen barn födda i Sverige av inrikes födda föräldrar (86 procent) och jämför med utrikes födda barn som har två utrikes födda föräldrar (53 procent). Detta innebär att utrikes födda barn, i områden där de vuxna har en låg sysselsättningsgrad, går på fritidshem i betydligt lägre utsträckning. Denna grupp av barn får efter skoldagens slut alltså förlita sig till kamrater i samma situation i sitt bostadsområde. 

Att klara skolan med fullständiga betyg är en viktig skyddsfaktor för att lyckas senare i livet. Samtidigt påtalas i en rapport av Brottsförebyggande rådet 2016 att barns tillgång till meningsfull fritid ses som förebyggande för att inte hamna i destruktiva miljöer. För barn i socialt utsatta områden kan fritidshemmet fungera som en fristad och social mötesplats med trygga vuxna. Fritidshemmet kan bidra med att skapa ett intresse för kultur och föreningsliv och är en viktig del i det förebyggande arbetet för att motverka ohälsa, misslyckanden i skolan och i livet samt utanförskap. Fritidshemmet har stor potential att erbjuda barn en meningsfull fritid, en unik möjlighet att motverka det alltmer segregerade samhället. 

Rätten till en plats på fritidshemmet bör därför utökas till att omfatta alla elever. Alla barn har rätt till en framtidstro oavsett familjeförhållanden och bostadsadress. Att stå utanför den gemenskap som fritidshemmet kan erbjuda kan bli kostsamt både för samhället och för individen i ett framtidsperspektiv.

Catarina Andishmand, lektor, Göteborgs universitet

Marianne Dahl, lektor, Linnéuniversitet 

Susanne Yttergren, adjunkt, Umeå universitet

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev