Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Agera för en bättre sjukvård, Lena Hallengren

Vi ligger efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt, skriver företrädare för Agenda för hälsa och välstånd.

Publicerad: 27 maj 2019, 03:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Regeringen bör besluta om en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälsodata.”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet


Ämnen i artikeln:

Lena HallengrenDiagnostikVårdkvalitetForskningFinansieringsformerDatasäkerhet

Sverige står inför en utmaning med ökande kostnader och ojämlikhet inom vården, inte minst kopplat till en åldrande befolkning. 45 procent av Sveriges medborgare anser att sjukvården är den viktigaste samhällsfrågan, en ökning från 37 procent föregående år.

Regeringen har uppmärksammat befolkningens oro och socialminister Lena Hallengren (S) ska leda ett arbete med att ta fram en ny hälso- och sjukvårdspolitik. I det arbetet är det viktigt att man utgår från det faktum att vi är mitt uppe i ett paradigmskifte för sjukvården, där precisions­medicinen kan leda till bättre diagnostik, effektivare behandlingar, färre vårdskador, ökad överlevnad och kortare sjukhusvistelser.

Den internationella konkurrensen inom precisionsmedicin är hård vad gäller forskning, kompetens och företagsetableringar. Sverige har värdefulla projekt inom precisionsmedicin, men den långsiktiga finansiering som krävs för att gå från forskningsprojekt till en naturlig del av vården har inte säkrats.

Det är även oroande att det saknas långsiktig finansiering för att lagra och sammanföra data och göra avancerade dataanalyser. Synkroniserade hälsodata är en grundförutsättning för att ett land ska kunna dra nytta av precisionsmedicin. Det är något som till exempel Danmark har gjort en stor satsning på via ett nytt nationellt genomcenter. Finland, å sin sida, har tagit ett helhetsgrepp om regelverken som nu gör det möjligt att effektivt använda hälsodata för att öka befolkningens hälsa. Sverige ligger efter sina grannländer, både vad det gäller långsiktiga satsningar och uppdateringar av lagar.

För att vi ska kunna dra nytta av framstegen inom precisionsmedicin krävs omställningar på flera områden. I dag (27/5) släpper därför Forska!Sveriges medlemsförening ”Agenda för hälsa och välstånd” en rapport med 14 prioriterade åtgärdsförslag och handlingsplaner. Förslagen är inte begränsade till precisionsmedicin, utan fokuserar på fyra mål för Sverige:

Excellent forskning och utbildning – en förutsättning för välstånd och konkurrenskraft.
En kvalitetsdriven vård med patienten i fokus – ett väl fungerande system som gör att patienten får del av innovationer.
En nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling – som underlättar insamling, användning och delning av data för att förbättra hälsa.
Ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat - som lockar både små och stora företag att bedriva forskning, utveckling och produktion i Sverige.

Vi menar att Sverige måste kunna erbjuda en miljö med effektiva strukturer för samverkan mellan vård, akademi och företag, med stark patientmedverkan. Förutsättningarna för att driva framgångsrik forskning och kliniska studier behöver förbättras.

Regeringen bör besluta om en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälsodata. Vi behöver också ligga i framkant i utvecklingen av ändamålsenliga ramverk för implementering av precisionsmedicin, datasäkerhet betalningsmodeller, etiska och regulatoriska frågor.

Vi tror att Sveriges regering har ambitionen att göra de omställningar och långsiktiga investeringar som behövs för att möta befolkningens förväntan om en mer jämlik vård av hög kvalitet och samtidigt hantera vårdkostnaderna. Vi ligger dock efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige

Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet

Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Tobias Alfvén, vice ordförande, Svenska Läkarsällskapet

Malin Parkler, vd, Pfizer Sweden

Maritha Sedvallson, förbundsordförande, Astma- och Allergiförbundet

Agneta Holmäng, dekan, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Erik Renström, dekan, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Anders Blanck, vd, LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Marc Gailhardou, Managing Director, MSD

Johan D Söderholm, dekan, Medicinska fakulteten, Linköpings universitet

Krister Björkegren, Regiondirektör, Region Östergötland

Britta Wallgren, Sverigechef Capio

Jonas Bonnedahl, forskningschef, Region Kalmar län

Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer

Katrine Riklund, prorektor, Umeå universitet

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Heidi Stensmyren, ordförande, Sveriges läkarförbund

Inger Ros, ordförande, Riksförbundet HjärtLung

Stefan Ohlsson, General Manager Nordics, IQVIA

Ulf Janzon, förbundsordförande, Sveriges farmaceuter

Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Erik Petré, förbundsordförande, Naturvetarna

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden

Lars Johansson, vd, Janssen Norden

Ulrica Sehlstedt, partner, Arthur D. Little

Karin Meyer, vd, Apotekarsocieteten

Thomas Magnusson, förbundsordförande, Diabetesorganisationen i Sverige

Eva Tiensuu Janson, dekan, Medicinska fakulteten, Uppsala Universitet

Precisionsmedicin

"Med precisionsmedicin avses diagnostiska metoder och terapi för individanpassad utredning, prevention och behandling av sjukdom, applicerade på individnivå eller i delar av befolkningen. De nya möjligheter som precisionsmedicinen erbjuder baseras på senare års framsteg inom bl.a. molekylära biovetenskaper (”omics”-teknologier) och bioinformatik, samt tillkomsten av nya högupplösande avbildningstekniker. Tillsammans möjliggör utvecklingen inom dessa områden diagnostik på cell- och molekylnivå av både sjukdomsrelaterade riskfaktorer och fullt utvecklade sjukdomstillstånd, samt möjlighet till helt nya, skräddarsydda behandlingar."
Källa: Näringsdepartementet (2018) Färdplan life science – vägen till en nationell strategi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev