Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Academedia: Dags att höja nivån i skoldebatten

Det står naturligtvis medlemmar och förtroendevalda fritt att uppmana ledningen lärarförbunden att driva ännu kraftfullare opinion mot skolor som drivs av aktiebolag. Men skoldebatten skulle må bra av ett mer sansat tonläge, replikerar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog.

Publicerad: 18 november 2021, 13:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Faktum är ju att de som jobbar i fristående skolor generellt är mer nöjda med sin arbetsplats än andra,” skriver Paula Hammerskog.

Foto: Pressbild


Ämnen i artikeln:

Vinster i skolanLärareLärarförbundetLärarnas Riksförbund

I Dagens Samhälle (16/11) beskriver ett antal medlemmar och förtroendevalda i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet stora utbildningsföretag som en ”välfärdsparasiterande böld”. De skriver också att skolor som drivs av aktiebolag har en säkrad skolpeng, låga investeringskostnader och hög rörelsemarginal.

Låt mig stanna vid dessa påståenden en stund innan jag bemöter det mer generella angreppet på en sektor som hundratusentals människor valt för arbete eller utbildning.

LÄS OCKSÅ: ”Lärarförbunden måste upp på barrikaderna och slåss för skolan” 

Påståendet att så kallade ”koncernskolor” har en säkrad elevpeng är märkligt. Med samma logik skulle kommunala skolor också ha det. Det finns saker i nuvarande system som behöver utvecklas, friskolereformen har trots allt 30 år på nacken, men att påstå att skolpengen är säkrad för vissa skolor, oaktat deras kvalitet, är helt enkelt inte sant. 

Att investeringskostnaderna (och därmed risken) skulle vara låga är också ett intressant påstående. Kärnfrågan här är risk. Tar vi några risker eller är våra åtaganden helt säkra? I vår senaste kvartalsrapport, publicerad 28 oktober, hade vi 7,3 miljarder kopplat till de hyresåtaganden som vi har. Vi har dessutom åtaganden på ytterligare tre miljarder, detta är hyreskontrakt på skolor vi ännu inte startat, som Stockholms två största gymnasiecampus som vi öppnar nästa år. Det vill till att vi har bra skolor i dessa lokaler, annars går vi back. Rejält. 

När vi startar en skola investerar vi själva. På sidan 21 i vår årsredovisning kan man läsa att en gymnasieskola kostar 5–10 miljoner kronor i uppstartsinvesteringar. Det handlar om allt från inredning till verkstäder och bibliotek. 

Sedan har vi det här med rörelsemarginalen som artikelförfattarna beskriver som hög. För 2020/21 var Academedias rörelsemarginal 3,5 procent – i linje med genomsnittet för friskolor generellt. 

I dag går närmare 400 000 barn och elever i fristående förskolor och skolor. Majoriteten av dessa skolor drivs av aktiebolag. Inte med ett enda ord berör artikelförfattarna det faktum att hundratusentals människor aktivt valt verksamheter de beskriver som ”en parasiterande böld”. 

Det står naturligtvis artikelförfattarna fritt att uppmana ledningen för sina fackförbund att driva ännu kraftfullare opinion mot skolor som drivs av aktiebolag, men debatten skulle må bra av ett mer sansat tonläge. Academedia är en professionell utbildningsorganisation som bidrar till utvecklingen av svensk skola. Många av våra verksamheter har funnits i flera decennier och är uppskattade av många lärare, elever och vårdnadshavare.

Att hundratusentals människor skulle välja skolor som inte är bra faller på sin egen orimlighet. Lika orimligt vore det om tusentals lärare valde att jobba på samma skolor. Och faktum är ju att de som jobbar i fristående skolor generellt är mer nöjda med sin arbetsplats än andra.

Paula Hammerskog
Kommunikationsdirektör Academedia 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev