fredag2 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

28 energibolag: Elpriserna skulle stabiliseras med el från värmenäten



Många glömmer fjärrvärmens potential när man diskuterar det växande behovet av el. Den effekt som kan tillföras genom värmenäten är helt planerbar och inte påverkad av yttre faktorer såsom väderläge, geopolitik eller marknadsspekulation, skriver 28 energibolag.

Publicerad: 8 mars 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Värmenäten bidrar med effekt till det lokala energisystemet så att vi kan använda elen till andra saker som laddning av fordon, skriver 28 energibolag. (Bilden: Högdalenverket producerar både el och fjärrvärme genom avfallsförbränning.) Foto: Anders Wiklund/TT


Ämnen i artikeln:

ElnätFjärrvärmeElproduktionEnergi

Vårt initiativ – Carvingeinitiativet – startade år 2020 och omfattar nu 28 energibolag. Vårt mål är att utveckla fjärrvärmens konkurrenskraft och öka kunskapen om fjärrvärme.

De stora prissvängningarna på elmarknaden i södra Sverige är ett symptom på ett alltför temperaturkänsligt elbehov i kombination med brist på överföringskapacitet, minskad andel planerbar elproduktion och en alltmer sammankopplad europeisk elmarknad. 

Prissvängningarna gör det svårt för näringslivet och skapar privatekonomiska problem och osäkerhet. Dessutom utgör lokal effektbrist på el ett hinder för företag att etablera sig där de vill.

Effektbehovet, det vill säga den mängd energi som tillförs och förbrukas inom systemet i varje tidsenhet, är dimensionerande för energisystemet. Högre behov av effekt innebär högre kostnader för att tillgodose uppvärmning av bostäder, samhällsfunktioner, transporter och industri.

Fjärrvärmen i Sverige levererar en effekt på ca 17 000 MW de kallaste vinterdagarna. Vid samma tid uppgår eleffekten i Sverige till ca 25 000 MW varav 10 000 MW el går till uppvärmningsändamål. Dessa 10 000 MW gör att Sveriges elsystem är temperaturkänsligt. 

Befolkningen ökar stadigt, tätorterna växer och elektrifiering av transporter och industrier accelererar vilket ger ökat basbehov av eleffekt. Med ett temperaturkänsligt eleffektbehov ovanpå det ökade basbehovet riskerar eleffekten att slå i taket allt oftare vid kall väderlek. Systemet för elförsörjning kräver då ännu mer nätförstärkning nationellt, regionalt och lokalt ända ner på områdesnivå. Samhällskostnaderna för ny elnätkapacitet är enorma och ledtiderna kan vara mycket långa. Vi förlorar kontroll över den lokala kapacitetssituationen på elnäten och det riskerar att bromsa omställningen till ett mer elektrifierat samhälle.

I tätorter med värmenät avlastas elnätet och blir mindre temperaturkänsligt. Utan denna avlastning blir eleffektbehovet betydligt större eftersom det dominerande alternativet till fjärrvärme är värmepumpar, som får en sämre verkningsgrad ju kallare det är. Om inte fjärrvärmen fanns hade eleffektbehovet på vissa håll fördubblats. Oftast finns även kraftvärme i de större fjärrvärmenäten som tillför eleffekt direkt på platsen där den behövs.

Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv vill vi därför framhålla följande fördelar med värmenäten:

■ De är lokala till sin natur, vilket innebär att behov av utbyggd kapacitet kan tillgodoses genom lokala beslut frikopplat från långdragna nationella processer gällande nätkoncession. 

■ Den effekt som kan tillföras genom Värmenäten är helt planerbar och inte påverkad av yttre faktorer såsom väderläge, geopolitik eller marknadsspekulation vilket ger en prisstabilitet och minskad riskexponering

■ Eleffekt kan genom kraftvärme produceras till det lokala nätet när den behövs som allra mest. Branschföreningen Energiföretagen har påpekat att med rätt förutsättningar kan effekt motsvarande en hel kärnkraftsreaktor tillföras i Sverige genom ökad användning av kraftvärmen. 

■ Värmenäten bidrar med effekt till det lokala energisystemet så att vi kan använda elen till andra saker som laddning av fordon och hållbara industriprocesser. Vi undviker även onödigt kostnadsdrivande investeringar i elnätet.

Elektrifieringen och effektsituationen diskuteras framför allt på nationell nivå, och eftersom fjärrvärmen är lokal till sin natur så märker vi att fjärrvärmen ofta förbises som en del av lösningen i det samtalet. Det vill vi ändra på, för även om fjärrvärmen är väl utbyggd på många tätorter finns det fortfarande en stor kvarstående potential. 

Värmenäten är alltså en gaspedal med stor effekt som lokalt kan användas för att dämpa samhällets exponering för pristoppar på elmarknaden och avhjälpa effektbrist på el. Det är viktigt att alla beslutsfattare ser möjligheterna med en utveckling av värmenäten, något som även regeringen pekat ut i sin nyligen lanserade elektrifieringsstrategi.

Ola Thorson
Affärsområdeschef Värme Kungälv Energi och representant för ”Carvingeinitiativet”

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev