14 energiföretag: Vi behöver en effektöverenskommelse

Det senaste året har kraftvärmens förmåga att säkerställa lokal effektförsörjning blivit allt tydligare. Genom att producera två nyttigheter samtidigt, el och fjärrvärme, bidrar kraftvärmen både till att minska behovet av el för uppvärmning och att tillföra eleffekt när sådan behövs som mest. I flera större svenska städer står kraftvärmen för omkring en tredjedel av effektbehovet,  vilket gör den avgörande för ortens tillväxtmöjligheter för att klara digitaliseringen och omställningen till elbilar. Kraftvärmens betydelse framkom också tydligt i samband med den akuta kapacitetsbristen i Stockholm och Malmö som löstes med hjälp av satsningar i kraftvärmeverk. Kraftvärmen är också central för att vi ska kunna nyttiggöra samhällets restprodukter i effektiva cirkulära flöden vilket är en förutsättning för att bygga hållbara städer.

Med god klimatprestanda och förmåga att leverera när efterfrågan är som högst är kraftvärmen svaret på flera av det svenska energisystemets utmaningar. I energiöverenskommelsen från 2016 betonas att en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor är en förutsättning för att klara el- och värmeförsörjning under kalla vinterdagar. Denna slutsats tillhör tyvärr de delar av överenskommelsen som inte ännu realiserats i praktisk politik.

Regeringens och marknadsaktörernas åtgärder för att möjliggöra fortsatt kraftvärmeproduktion i Stockholm och Malmö ger en tillfällig lokal respit på en problematik som också finns i flera delar av Sverige, exempelvis Göteborg, Uppsala och Västerås. I dag missgynnas fjärrvärmen i Boverkets energikrav för nya byggnader. Dessutom ger elmarknadens nuvarande utformning inget extra betalt för planerbar kraftproduktion och nya skatter påverkar branschens lönsamhet. Samtidigt står många kraftvärmeproducenter i dag inför investeringsbeslut i nya anläggningar, bränslebyten eller funderar på hur länge befintliga pannor kan vara i drift. Utan tydlig politisk inriktning är det osäkert vilket bidrag kraftvärmen kommer kunna ge till vårt energisystem i framtiden. Mycket pekar dock på att behovet av kraftvärmens förmåga att producera el när det inte blåser, eller solen skiner, kommer att öka ordentligt.

När nu energiöverenskommelsen har fallit är det hög tid för en effektöverenskommelse! Det är här kraftvärmen kommer in, men vi står i ett kritiskt läge för utvecklingen av kraftvärmeproduktionen. För att kunna möta framtidens lokala effektbehov krävs reformer som ger långsiktigt hållbara förutsättningar för en trygg försörjning av el och fjärrvärme i våra städer. Det var bra att den akuta situationen i Stockholm och Malmö fick en lösning, men den långsiktiga utmaningen söker fortfarande sitt svar: hur säkrar vi hållbar och leveranssäker el- och värmeeffekt?

En sådan effektöverenskommelse behöver i ett kraftvärmeperspektiv bland annat innehålla:

￭ en svensk värmestrategi syftande till att minska belastningen på elsystemet,
￭ en elmarknadsreform där systemtjänster såsom effekt prissätts,
￭ reviderade byggregler,
￭ avfallsförbränningsskatten ersätts med ett styrmedel högre upp i avfallshierarkin syftande till att minska tillförseln av nytt avfall till samhället,
￭ styrmedel som främjar infångning och lagring av koldioxid

Vi uppmanar därför våra riksdagspartier att återuppta konstruktiva samtal i syfte att säkra tillgången på inte bara energi, utan även konkurrenskraftig, hållbar och leveranssäker el- och värmeeffekt. Vi bidrar gärna till att facilitera en sådan dialog!

Per Dahlberg, vd, Falu Energi & Vatten AB

Anders Egelrud, vd, Stockholm Exergi AB

Alf Engqvist, vd,  Göteborg Energi AB

Anders Ericsson, vd, Värmevärden AB

Fridolf Eskilsson, vd,  Jönköping Energi AB

Niklas Gunnar, vd Mälarenergi AB

Sezgin Kadir, vd, Kraftringen AB

Lars Larsson, vd, AB Borlänge Energi

Karin Medin, vd, Söderenergi AB

Jan Ridfeldt, vd, Umeå Energi AB

Charlotta Sund, vd, Tekniska verken i Linköping AB

Sammy Tanhua, vd, Skövde Energi AB

Erik Tellgren, vd, Växjö Energi AB

Anders Östlund, vd, Öresundskraft AB