Vallentuna kommun hindrade medarbetare från att intervjuas om Sveriges nya kulturminister – men hävdar att man gjort det för att de många frågorna påverkade medarbetarnas arbetssituation. Tilltaget möts av kritik från yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
”Det är fullständigt bisarrt, i synnerhet i det här fallet, där det finns ett stort allmänintresse”, säger han.

Med valrörelsen i full gång syns politiska budskap på valaffischer lite varstans just nu. Men på flera håll i landet har affischerna inom bara några timmar utsatts för vandalisering.
Något som kan leda till hårda straff för den som står bakom skadegörelsen.

Vi måste skapa en dialog som omfattar alla – även de muslimer som tror på yttrandefriheten men är rädda för Rasmus Paludans hatretorik, skriver forskaren Mohammed Almahfali.

Säkerheten under Almedalsveckan ses över, men det öppna samtalet måste fortsätta, menar Meit Fohlin (S), regionråd och vice ordförande i Almedalsveckans verksamhetsgrupp. ”Jag har svårt att tänka mig att vi vill ha en gated community”, säger hon.

Erfarna poliser går till storms mot myndighetens interna organisation och styrning efter påskupploppen. Annat i debatten idag handlar om kommunernas oförmåga att få fart på yrkesvuxutbildningar och Sverigedemokraterna ger sin syn på andras syn på klimatutvecklingen.

Det som kallas bristande integration kan i själva verket vara aktiv integration i ett parallellt samhälle skriver socionomen och författaren Jeremiah Karlsson. Andra debattämnen: brukarrörelsen, yttrandefrihet och järnvägsunderhållet.

Norrköpings kommun ska nu intensifiera arbetet med att skapa trygghet i det utsatta området Navestad där det i helgen utbröt våldsamma kravaller. ”Vi vet vad vi behöver göra”, säger kommuntoppen Olle Vikmång (S).

Flyktingpolitik, utvecklingen i utsatta områden, klädkoder i skolan och regeringens nya omställningsstöd är några av ämnena ur dagens debattskörd.

Sverigedemokraternas budgetframgång i rikspolitiken ökar chanserna till inflytande även lokalt. Det tror Fredrik Lindahl, som är aktiv på alla politiska nivåer och nu också tar plats i SD:s ledning.

Låt inte minnet av Lars Vilks definieras av hans antagligen minst intressanta konstverk: rondellhunden. Vilks byggde i stället sitt eget monument i Nimis.

”Nimis har varit en vattendelare i kommunen. Vissa tycker att det bara är ett svartbygge, andra att det är fantastiskt. Men vi kan konstatera att det satt Höganäs på kartan”, säger kommuntoppen Peter Schölander (M). Vad som händer med det kontroversiella konstverket nu är oklart.

Vi behöver bli fler städer, kommuner och regioner som känner sig manade att bli fristäder, skriver kommun- och regionpolitiker från hela Sverige.

En skola i Växjö får kritik från justitieombudsmannen (JO) efter ett pridefirande 2019, rapporterar lokala medier.

De som älskar yttrandefrihet och vill värna den måste nu kliva fram och visa vägen. Det räcker inte med att vara MOT hot och hat, det krävs att fler av oss tar ställning FÖR god ton

Skyddet för visselblåsare ska stärkas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.
Men lagen riskerar att avskräcka visselblåsare, varnar fackförbund.

Många har överklagat Trelleborgs omdiskuterade beslut att inte anställa de som vägrar skaka hand med personer av motsatt kön.

Den asymmetriska kraftmätningen mellan västerländska och demokratiska principer och österländska teokratiska konstitutioner får inte sopas under mattan. Det brådskar med fruktbara diskussioner om västerländska och demokratiska principer. Vi ska försvara liberala sociala strukturer och yttrandefrihet, replikerar Ulf Lönnberg.

Våra latenta samhällskonflikter är inte bara religiösa; de är sociala, ekonomiska och i någon mån även etniska. I dag är det fortfarande enkelt att se gränserna mellan olika frågor och diskutera dem principiellt en i taget. Det mest förrädiska med terrordåd är dock att de tenderar att luckra upp den sortens gränsdragningar.

För oss är det självklart att i dag underteckna Deklaration för en stark demokrati. Vi åtar oss att, hundra år efter demokratins och rösträttens införande, bidra till att stärka demokratin. Det skriver företrädare för Sveriges universitetslärare och forskare, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Kommittén Demokratin 100 år.

Rektorn för en skola i Skurup lade upp en artikel om varför kommunens slöjförbud är olagligt. Kommunen beordrade honom att ta bort den. Nu JK-anmäler Sveriges skolledarförbund Skurup.

Oavsett den friande domen för Ann-Sofie Hermansson så kan åtalet medföra negativa konsekvenser för de många fritidspolitiker som har extrema miljöer att hantera. Signalen blir: ”Våga inte kalla oss för extremister, annars drar vi er inför rätta!”. Det skriver Maria Hind Alias, ordförande för S-föreningen för jämställdhet, emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism.

Åtalet mot Ann-Sofie Hermansson är ett färskt exempel på hur vissa grupperingar och sekter vill att lagen och samhället ska anpassa sig efter dem. Precis som Hermansson nu friats hoppas vi att rättsväsendet på fredag ska markera att inte heller organisationen Jehovas vittnen står över lagen, skriver Galaxia Wallin, Kristina Yüceyatak och Sabina Lundahl.

Personal i Nyköping har fått skriva under ett avtal som säger att de inte har någon meddelarfrihet. Ett brott mot grundlagen, enligt experter.

Bilden jag la ut hittade jag på nätet, och den visar just ett foster utan skallben. Fostret är inte gulligt, men det är en alldeles korrekt bild av ett foster som dött och kommit ut som missfall, eller som aborterats. "Abusive behaviour", alltså inte okej, bedömde Twitter och tar därmed ställning för den förljugna bilden av foster som magiska Disneyväsen.

Det finns många sätt att styra kulturen, det aktualiserades i debatten om Sölvesborgs kulturpolitik. Hur ska man som politiker tänka när man å ena sida styr via kulturpolitik, men å andra sidan vill värna konstens frihet? Christer Nylander (L) har fem punkter att utgå ifrån.

Det borde vara självklart att lärare har rätt att berätta om vilka förutsättningar de ges att göra ett bra jobb, men många räds att sprida artiklar om arbetsmiljö och nedskärningar, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Nära varannan offentlig anställd i Västerbotten känner inte till vad meddelarfrihet är, visar en Ipsos-undersökning.

Att plocka antiken ur skolschemat är en nedmontering, utan tvekan. Men det är inte den enda nedmontering samhället drabbas av just nu. Att elever idag skickas ut att skolstrejka av sina lärare är också ett exempel, på hur principer glömts bort och monterats ned.

Vi har sett, och vi ser runt om i Europa och världen, hur det knapras på just den konstnärliga friheten för att konsten ska passa in i den världsbild de styrande politikerna vill föra fram, slutreplikerar Sara Edström ordförande Konstnärernas riksorganisation.

Vår muralmålningsfestival Wall Street Nacka har väckt stor uppmärksamhet. Nackaborna verkar älska det nya utomhusgalleri som vi fått. En del inom kultureliten har reagerat negativt och medvetet eller omedvetet missförstått vad vi gör och varför, replikerar Mats Gerdau (M) KSO i Nacka.

Nacka kommuns instruerande av den offentliga konsten har gått för långt. Det här är inget enskilt fenomen. Det offentliga tycks allt oftare inkräkta på den konstnärliga friheten. Sölvesborgs kommun är ett annat exempel, skriver Sara Edström ordförande Konstnärernas riksorganisation.

Synsättet att yttrandefriheten slutar där någon blir upprörd eller när makten ogillar det som sägs måste bort. Det skriver Medborgerlig samling apropå censur av studentflak i bland annat Eskilstuna.

En del Twitterkonton finner sig tidvis begränsade och "bannade" av godtyckliga och oklara skäl - något som förefaller accelerera nu inför EU-valet. Oskicket tycks drabba högerdebattörer mer, men eftersom ingenting någonsin förklaras blir Twitters agerande en grogrund för spekulationer som sannerligen inte gagnar det demokratiska samtalet.

Lärare som kritiserar skolkoncernerna där de är anställda riskerar att straffas av sina arbetsgivare, trots att det är förbjudet enligt lag. Meddelarskyddet ska gälla alla anställda inom offentligt finansierad verksamhet, oavsett huvudman.

I Sverige finns politiker som har svårt att förlika sig med att Google och Facebook inte längre gratis ska kunna tjäna pengar på det arbete som utförs av svenska författare, journalister, låtskrivare, utgivare etc. De tror sig värna yttrandefriheten när de i själva verket underminerar den, skriver fyra branschföreträdare.

Det blir ofullständigt att diskutera yttrandefrihetsfrågan utan att ta upp det grova våld som riktats mot exempelvis Lars Vilks och Jyllands-posten, svarar Peter Santesson på Christian Fernandez replik på Perspektivartikeln häromveckan om politisk korrekthet, yttrandefrihet och avvägningen mellan högt tak och hänsyn.

Att förnuft och kunskap tillhör yttrandefrihetens ädlaste, definierande ändamål är självklart. Frågan är vad vi gör med allt det där andra som den också ger upphov till, skriver Christian Fernandez i en replik till Peter Santessons Perspektivartikel.

Att betona förnuft framför socialt hänsynstagande har länge varit ett kärnvärde i akademiska sammanhang. Men den normen kan vara under förändring, skriver Peter Santesson, som läst ”Tänka fritt eller tänka på andra?” av statsvetaren Christian Fernández.

Den liberala demokratins partier måste än starkare framhäva poängen med fri politisk debatt: Det är den som gör det möjligt att på bästa möjliga underlag tillgodose idéer och intressen i alla delar av landet och bland alla samhällsgrupper, skriver Lennart J. Lundqvist, professor emeritus, Göteborgs Universitet.

Den som sitter på en tjänst som lärare eller forskare och efter moget övervägande fortfarande är radikal relativist bör fundera på att självmant lämna högskolan. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Förvaltningsrätten har ställt sig på demokratins sida, skriver Kommunistiska Partiet, som särskilt ifrågasätter att Vänsterpartiet i Borås uttalade stöd för ett beslut som bidrog till ett kommunalt åsiktsförbud.

När nazister och förintelseförnekare demonstrerar väcker det oro, otrygghet och rädsla hos judar. Med det gör inte demonstrationen otillåten, skriver polischefen Erik Nord i en replik om NMR:s demonstrationståg förbi synagogan i Göteborg förra året.

Kommuner och och regioner som vill värna om yttrandefrihet kan erbjuda författare och journalister som lever under hot en fristad i Sverige upp till två år. Idag finns 25 fristäder i Sverige. Det är bra, men det behövs fler, skriver LUF:s ordförande Joar Forssell.

Hur mycket rasism och antisemitism tål yttrandefriheten? Ganska mycket, framgick det när Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) höll seminarium på årsdagen av Kristallnatten.

Enligt polismyndigheten ska alla ha samma förutsättningar att organisera sig demokratiskt och uttrycka sina åsikter. Men när nazister med mötestillstånd skriker att de ska mörda oss utanför vår dörr kan vi, som en demokratisk organisation med unga hbtq-personer, inte längre stanna kvar och uttrycka våra åsikter, konstaterar Frank Berglund, förbundsordförande RSFL Ungdom.

I grund och botten har polisen agerat i enlighet med lagen när Nordiska motståndsrörelsen (NMR) har fått tillstånd att demonstrera. Om politikerna vill förändra detta bör de ändra lagstiftningen, exempelvis genom att förbjuda rasistiska och våldsbejakande organisationer.

Våldsbejakande extremister vill inte ha vare sig demokrati, yttrandefrihet eller acceptans inför de som tycker annorlunda. Kriminalisera samfund och föreningar som uppmuntrar till våldshandlingar, skriver Medborgerlig samling.

Både Magnusson och de som ger honom sitt stöd har anklagats för att vara pedofiler. Det är en absurditet lika logisk som att alla kriminalförfattare är mördare, liksom deras fans, skriver Anna Ekelund Nachmann om debatten kring Mr Cool och den ökända pedofililåten.

Feministiskt initiativ i Stockholm går till val på att stärka hbtq-personers rättigheter och säkerhet. Vi vill se större satsningar på det våldsförebyggande arbetet och genomföra ett kompetenslyft om hatbrott i kommunal verksamhet, skriver Sissela Nordling Blanco (Fi).

Sverigedemokraterna ägnar mycket tid och kraft åt kulturpolitik och mediepolitik. Det är ingen slump. De inser att dessa politikområden är långsiktigt viktiga strategiska höjder. Därför får övriga partier inte lämna fältet fritt, skriver Christer Nylander (L) på pressfrihetens dag.

De senaste veckorna har böneutropen från en moské i Växjö debatterats flitigt i medier. Vi ser att diskussionen är en del av en större frågeställning där flera starka debattörer övergivit principen om likabehandling, skriver Anna Bergström forskare och Christer Sturmark ordförande för förbundet Humanisterna.

Debatten om böneutrop visar på hur utbrett islamofobin är i vårt samhälle. Det är ovärdigt en demokratisk rättsstat som Sverige och det sänder förödande signaler till muslimer – att de och deras tro inte har någon plats i Sverige. Jag undrar varför Sverige har tagit emot flyktingar från muslimska länder när man senare vill förbjuda alla uttryck för deras religion, frågar Mozhgan Jalali.

Värdegrundsdelegationens lista är inte juridiskt bindande, utan kan på sin höjd utgöra en bas för kunskapsspridning i förvaltningen. Detta gör Anne Rambergs tvärsäkra uttalanden problematiska, skriver Jakob Heidbrink, docent i civilrätt.

Medborgare anses inte längre myndiga nog att värdera information och bilda sig en uppfattning i olika frågor på egen hand. I stället vill regeringar sila och sortera både nyheter och information för att därefter avgöra vad som är rätt och därmed av godo för dem.

På flera olika områden i samhällsdebatten har det hittills varit lätt att "fula ut" den som ansetts ha fel värdegrund, men nu faller dylika försök platt och de som far ut med anklagelser om rasism krävs på rimliga argument. En förändring anas i luften.

Muslimer bör ta en mer aktiv roll i det offentliga samtalet. Risken är annars att vi definieras av andra och blir till nidbilder. Men majoritetssamhället måste också söka dialog med minoriteterna, till exempel gällande krav på niqab-förbud.

Vellinge kommuns agerande är inte bara cyniskt utan även lagstridigt. Mänskliga rättigheter tillkommer alla - även den som tigger. Förbudet kan också indirekt diskriminera romer, skriver Civil Rights Defenders.

Vi måste våga försvara demokratin och sluta acceptera intoleransen. Sverige har blivit en lekplats för extremister och det borde ingen av oss tolerera, skriver Dana Pourkomeylian, juriststudent och centerpartistisk kandidat till Göteborgs kommun 2018.

Om polisen i dag inte har tillräckliga befogenheter att neka nazister tillstånd att demonstrera måste den få den befogenheten från nationella beslutsfattare. Lagen måste därför ändras. Som homosexuell ber jag om stöd mot nazismen, och som medmänniska som står upp för allas mänskliga rättigheter höjer jag rösten, skriver Joakim Månsson Bengtsson.

En djupt polariserad debatt har följt efter att en grupp nazister angrep demonstranterna på Mynttorget. En del hävdar att de asylsökande ungdomarna inte har rätt att demonstrera eftersom en del av dem ljugit om sin ålder. Men demokratins principer gäller även dem.

Jag träffar en gammal dam med ett nummer på armen. Fem siffror och en liten trekant i blått bläck, som tatuerades in med tvång i förintelselägret Auschwitz. På sjukhuset där hon nyligen vistats hade de yngre ur personalstyrkan aldrig tidigare stött på en tatuerad nittioåring. Sonen fick förklara både tatueringen och Förintelsen för dem.

Grupptryck, konformism och klappjakt på motsatta åsikter är en garanti för att allvarliga frågor aldrig diskuteras på det sätt de förtjänar.

Det tycks som om den som ifrågasätter manssamhället med ett fniss, svartmålar den kristna guden eller försvarar barn på flykt ska straffas och tystna. Medan den som vill uttrycka rasism och hat ska beredas utrymme.

Kvinnans garderob är aldrig hennes egen. Förr förfasade man sig över urringat och kortkort, nu hetsar man upp sig över ett stycke tyg i håret.

De kompromisslösa hijabaktivisterna kan söka jobb som SD:s pr-strateger. De utför ju redan uppgiften med bravur.

Stater formar utrikes- och migrationspolitiken, men kommuner formar sin egen kulturpolitik och kan erbjuda förföljda konstutövare en fristad.

Det må låta pompöst och kraftfullt att använda ett språk som involverar ordet ”hat”, men i seriösa och politiska sammanhang är det snarare väldigt futtigt.

Debattens vågor går höga kring hur falska nyheter ska stävjas. Inget är nytt under solen. I år firar vi 1766 års tryckfrihetsförordnings 250-årsjubileum. En förordning som inskränktes för första gången redan tre månader efter införandet, då kungen agerade mot sanningslösa ryktens utspridande. Och fler ingrepp skulle det bli. Författaren och journalisten Karl-Erik Tallmo beskriver alla de tillfällen då det genom åren gått knackigt för vår kanske viktigaste frihet.

Var tredje politiker i Skaraborg, vill att ”det ska vara förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande för religionsutövare”, enligt en undersökning genomförd av lokala medier. Tanken svindlar. Förstår politikerna vad de egentligen säger?

Lars Vilks har blivit en symbolfigur i diskussionen kring de viktigaste ämnen mänskligheten har att förhålla sig till. Efter att delar av Nimis satts i brand flyter hans mest kända verk nu samman: en liten teckning och ett tjugofem meter högt bygge av drivved.

Enstaka kommentarer eller postningar på Facebook kan leda till ryktesspridning, misstänkliggöranden, skvaller till chefen, tillrättavisningar och kanske till och med avsked. Vi behöver bli mycket bättre på att lära oss hantera ett samhälle med oliktänkande människor.

Sen när blev fredlig civil olydnad liktydigt med våld och terrorism? Frågan infinner sig efter förra onsdagens protest vid Rosenbad mot regeringens förmodade försäljning av Vattenfalls brunkol. Hotet från verkliga terrorister ska tas på största allvar - men om hotet utnyttjas för att slå ner på demokratiska meningsmotståndare vinner bara demokratins verkliga fiender.

Att stå på torgen och ostört - men ändå framför öronen på polisen - hetsa, uppmana till folkmord och sprida fascistisk propaganda utan ingripande är inte värdigt vår demokrati och rättsstat. Polisen måste få rätt att ingripa mot demonstrationer som inte hålls på svenska.

Vi behöver ett utökat samarbete mellan polis och underrättelsetjänst i Europa. I dagens läge finns stora brister i utbytet av information mellan olika länder. Men om det är det öppna samhället vi vill värna, ska vi ändå akta oss för en alltför hård retorik och repressiva åtgärder.

Dementimaskineriet är nu i full gång och såväl studentkårer som ledning tar avstånd från Dick Harrisons uppmärksammade artikel om hur han motarbetats när han värnat om kvaliteten i undervisningen. Men Harrisons berättelse är inte unik utan får stöd av många liknande fall. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Frågan är hur långtgående villkor staten får ställa utan att åsidosätta grundläggande fri- och rättigheter? skriver Nils Funcke i en slutreplik till medieutredningens Anette Novak.

Medieutredningens särskilda utredare Anette Novak svarar på kritiken från tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Svenska kommuner kan göra mer för yttrandefriheten i världen, för fängslade och förföljda röster som Raif Badawi och Dawit Isaak. Utvidga fristadsprogrammen och låt ungdomar ta del av yttrandefrihetskämparnas berättelser, föreslår fyra folkpartister från riks- och kommunpolitiken.

I Sverige pågår i tysthet en utveckling mot allt mindre frihet för forskningen och allt mer politisk styrning av lärosätena. Det skriver företrädare för nätverket Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten.

Hundratals personer vandaliserade den omtalade SD-reklamen i tunnelbanan. Ett skrämmande beteende - för om yttrandefriheten inte kan garanteras för de mest obehagliga åsikterna kan den så småningom inte garanteras alls, skriver Aleksandra Boscanin, borgerlig debattör.

Religion hör inte hemma i offentliga Sverige. Men fortfarande säger lagen att skolan ska bygga på ”kristen grund” och skattebetalare tvingas finansiera friskolor med totalitära värderingar. \

Om ett förbud mot tiggeri införs i Sverige skulle det innebära att flera grundläggande fri- och rättigheter inskränks. Därför bör ett sådant förbud aldrig införas, oavsett hur starkt stödet i opinionen är för en sådan åtgärd.

Péter Kovács, kommunstyrelsens ordförande i Höganäs, säger i ett reportage i Dagens Samhälle att Lars Vilks ibland går ”för långt” och utsätter även andra för fara. Men terrorns måltavla – Vilks – är inte ansvarig för den. Sveket mot Vilks rätt att rita sina hundar har alltid funnits där. De studenter och Piratpartiets ungdomsförbund som efter terrordådet i Köpenhamn har ordnat seminarier med konstnären, när andra har backat, förtjänar en eloge.

Lars Vilks har tvingats lämna Höganäs, där han levt hela sitt liv. Tidigare var han en excentrisk tillgång för kommunen, men efter attentatet i Köpenhamn är han en person som sprider oro vart han än kommer.

Journalistikens huvuduppgift är att söka sanningen. Så finns det inte heller en enda bra tidning i världen som görs av ofria journalister. En fri press som granskar makten är en förutsättning för demokratin.

För två veckor sedan började det cirkulera påståenden om journalisten Ola Sandstig, som skrivit ett reportage om Researchgruppen åt tidningen Fokus: ”Ola Sandstig brister i faktakontroll och förlitar sig på nazister.” Problemet: bägge anklagelserna var felaktiga.

Den omtalade Researchgruppen har byggt upp ett åsiktsregister över medborgare som medverkar på internetforum. Expressen och Aftonbladet har i samarbete med gruppen avslöjat namn, adress och rasistiska kommentarer från lokalpolitiker och privatpersoner. Men vilka kretsar tillhör Researchgruppen själv? Här är reportaget som Fokus stoppade.

Det hör inte till vardagen att Dagens Samhälle publicerar en text som har refuserats av en annan tidning. Men denna gång gör vi ett undantag för Ola Sandstigs granskning av Researchgruppen.

Det finns studenter och personal i den högre utbildningen som kränker varandra i sociala medier. Också inom sjukvården, socialtjänsten, skolan och flera andra områden har yrkesföreträdare fortsatt att kränka varandra på nätet. Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. All högskoleutbildning borde införa mediehantering och etik på schemat.

Attentaten i Köpenhamn tvingar oss att ännu en gång slå fast att man får häda i demokratier. Man får rita karikatyrer, håna vilka makthavare man vill, vilken religion man vill, göra människor upprörda. Och det finns inga ”men”; man försvarar inte yttrandefriheten på deltid. Trots det visar Lars Vilks och Charlie Hebdo hur svårt det är för tongivande svenska debattörer att hantera frågan om yttrandefrihet.

Aftonbladets granskning av Flashback är problematisk. Genom sin kampanj mot nätanonymiteten och i valet av samarbetspartner undergräver tidningen förtroendet för etablerade medier. Därigenom ökar polariseringen av den svenska offentligheten och näthatet ges ytterligare näring.

EU måste stå upp för de frihetliga värden som unionen är grundad på och får inte vika sig när det gäller krav på yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter. Därför bör unionen stoppa Turkiets anslutningsförhandlingar, skriver Sharoken Hanna, styrelseledamot LUF Väst.

Aldrig har väl yttrandefrihet och demokrati varit så aktuella som just nu, apropå det som hände i Paris. En annan sak som är viktig för just yttrandefrihet är offentlighetsprincipen. Men regeringen ägnar sig redan åt att mörklägga och åsidosätta yttrandefriheten och verkar anse att medborgarna inte har rätt att se vad statsråd som Mehmet Kaplan gör. Det här har hänt, alldeles nyligen, läs!

Företrädare för islamiska organisationer i Sverige har försökt flytta fokus från terrorattacken i Paris till islamofobiska hatbrott i Europa och Sverige. Men varför är de så tysta om de attacker som sker mot muslimer i islams namn? Muslimer har faktiskt större frihet att utöva sin religion i väst än i något muslimskt land.

Den senaste tidens arresteringar av journalister i Turkiet är chockerande, det innebär dock inte att mitt engagemang för Turkiet har minskat, tvärtom. Vacklar EU:s vilja till ett turkiskt medlemskap går det ut över det turkiska folket, inte dess nuvarande regering, skriver Anna Maria inför dagens omröstning i Europaparlamentet i Strasbourg.

Svensk samhällsdebatt har en tendens att trivialisera hot. Till och med rösten för det fria samhället, Publicistklubben, har tidigare raljerat kring al-Qaidas dödshot mot konstnären Lars Vilks. Och vi vill ju så gärna tänka att terror inte fungerar. Men vårt reaktionsmönster har än så länge präglats av vek anpasslighet. Inte strid och motstånd.

Attacker mot det fria ordet är attacker mot demokratin. Oavsett vem som ligger bakom attentatet i Paris måste det vara slut med flatheten gentemot religiös extremism. Militant islamism är ett reellt hot. Och hotet finns inte bara i Syrien. Utan precis utanför vår egen ytterdörr. Sveriges regering och riksdag måste ta kraftfulla tag mot radikaliseringen. Även media måste ta sitt ansvar.

Det går att, som Jacob Rudolfsson, påstå att kristna och kristna konvertiter är en utsatt grupp. Det går att påstå att Marcus Birro är en särskilt utsatt skribent också. Båda påståendena är sanna. Men självfallet finns även en annan sanning, replikerar Peter Weiderud, Tro och solidaritet.

Den senaste tidens uppståndelse kring Marcus Birro visar att debatter om livsåskådningar i allmänhet - och islam i synnerhet - lätt urartar i personangrepp. Men i ett öppet och demokratiskt samhälle måste kristna, muslimer, judar och ateister kunna ge kritiska synpunkter på varandras livsåskådningar - utan att hotas.