Yttrandefrihet

Arvika betalar skadestånd och ber om ursäkt.

Digitaliseringen skulle ge öppenhet och transparens – så blev det.

Tog månader när DS begärde ut löneuppgifter.

Vilken insyn i friskolors verksamhet ska allmänheten ha rätt till? Regeringen vill utreda en ny ”insynsprincip” – med regler som inte är lika stränga som för kommunala skolor.

Statens roll i kollektivtrafiken, regeringens miljöpolitik och offentlighetsprincipen i friskolor finns bland det som debatteras på torsdagen.

Centerpartiets val av ny partiledare och hot mot yttrandefriheten i spåren av koranbränningar är de ämnen som dominerar debatten på torsdagen.

Hot mot vårdpersonal, krisberedskap och insatser för utsatta barn är debattämnen i dag. Debattsvepet gör nu ett uppehåll och är tillbaka 9 januari 2023. Dagens Samhälle önskar God Jul och Gott Nytt År!

I början av nästa år kommer regeringen att få en lista med alla statliga pålagor på kommuner och regioner som SKR vill få bort. ”Man fortsätter med många detaljstyrande statsbidrag och det är jag kritisk mot”, säger nye ordföranden Peter Danielsson.

Vallentuna kommun hindrade medarbetare från att intervjuas om Sveriges nya kulturminister – men hävdar att man gjort det för att de många frågorna påverkade medarbetarnas arbetssituation. Tilltaget möts av kritik från yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
”Det är fullständigt bisarrt, i synnerhet i det här fallet, där det finns ett stort allmänintresse”, säger han.

Med valrörelsen i full gång syns politiska budskap på valaffischer lite varstans just nu. Men på flera håll i landet har affischerna inom bara några timmar utsatts för vandalisering.
Något som kan leda till hårda straff för den som står bakom skadegörelsen.

Vi måste skapa en dialog som omfattar alla – även de muslimer som tror på yttrandefriheten men är rädda för Rasmus Paludans hatretorik, skriver forskaren Mohammed Almahfali.

Säkerheten under Almedalsveckan ses över, men det öppna samtalet måste fortsätta, menar Meit Fohlin (S), regionråd och vice ordförande i Almedalsveckans verksamhetsgrupp. ”Jag har svårt att tänka mig att vi vill ha en gated community”, säger hon.

Högt uppsatta tjänstemän avbröt SVT:s intervju med en rektor i Uppsala. Nu kritiserar Justitieombudsmannen (JO) kommunen för att ha hindrat rektorns grundlagsskyddade meddelarfrihet.

Erfarna poliser går till storms mot myndighetens interna organisation och styrning efter påskupploppen. Annat i debatten idag handlar om kommunernas oförmåga att få fart på yrkesvuxutbildningar och Sverigedemokraterna ger sin syn på andras syn på klimatutvecklingen.

Det som kallas bristande integration kan i själva verket vara aktiv integration i ett parallellt samhälle skriver socionomen och författaren Jeremiah Karlsson. Andra debattämnen: brukarrörelsen, yttrandefrihet och järnvägsunderhållet.

Norrköpings kommun ska nu intensifiera arbetet med att skapa trygghet i det utsatta området Navestad där det i helgen utbröt våldsamma kravaller. ”Vi vet vad vi behöver göra”, säger kommuntoppen Olle Vikmång (S).

Alla 60 000 anställda i Göteborgs stad ska utbildas om meddelarfrihet och meddelarskydd, skriver DN. Detta efter flera larm om en omfattande tystnadskultur i kommunen.

Flyktingpolitik, utvecklingen i utsatta områden, klädkoder i skolan och regeringens nya omställningsstöd är några av ämnena ur dagens debattskörd.

Det kan kosta att vara påläst. När kommunpolitikern Michael Cocozza inför ett beslut ville ta del av en utredning fick han en nota på 1 100 kronor från Linköpings kommun.

Sverigedemokraternas budgetframgång i rikspolitiken ökar chanserna till inflytande även lokalt. Det tror Fredrik Lindahl, som är aktiv på alla politiska nivåer och nu också tar plats i SD:s ledning.

Låt inte minnet av Lars Vilks definieras av hans antagligen minst intressanta konstverk: rondellhunden. Vilks byggde i stället sitt eget monument i Nimis.

”Nimis har varit en vattendelare i kommunen. Vissa tycker att det bara är ett svartbygge, andra att det är fantastiskt. Men vi kan konstatera att det satt Höganäs på kartan”, säger kommuntoppen Peter Schölander (M). Vad som händer med det kontroversiella konstverket nu är oklart.

Vi behöver bli fler städer, kommuner och regioner som känner sig manade att bli fristäder, skriver kommun- och regionpolitiker från hela Sverige.

Möjligheten att sekretessbelägga delar av anbud i offentliga upphandlingar utnyttjas alltför slentrianmässigt. Det skriver flera företrädare för möbelindustrin som efterfrågar mer öppenhet och insyn.

Justitieombudsmannen (JO) slår fast att det skedde en viss olämplig samordning mellan Sörmlandskommuner när journalister bad om uppgifter om smittspridning på äldreboenden. Men alla kommuner utom en undgår kritik.

”Leverantörer måste komma in tidigare i processen, innan upphandlingsdokumentet publiceras.” Det tipsade Bo Nordlin, vd på Upphandling24, om under Dagens Samhälles webbinarium om hur man säljer till offentlig sektor.

En skola i Växjö får kritik från justitieombudsmannen (JO) efter ett pridefirande 2019, rapporterar lokala medier.

De som älskar yttrandefrihet och vill värna den måste nu kliva fram och visa vägen. Det räcker inte med att vara MOT hot och hat, det krävs att fler av oss tar ställning FÖR god ton

Skyddet för visselblåsare ska stärkas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.
Men lagen riskerar att avskräcka visselblåsare, varnar fackförbund.

Många har överklagat Trelleborgs omdiskuterade beslut att inte anställa de som vägrar skaka hand med personer av motsatt kön.

Det är så sorgligt att se hur sekretess verkar bli allt vanligare i den offentliga sektorn. Ett alldeles för vanligt sätt att undvika insyn är att bedriva verksamhet i företagsform. Då får man sekretessbelägga uppgifter om affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas om informationen röjs.

Den asymmetriska kraftmätningen mellan västerländska och demokratiska principer och österländska teokratiska konstitutioner får inte sopas under mattan. Det brådskar med fruktbara diskussioner om västerländska och demokratiska principer. Vi ska försvara liberala sociala strukturer och yttrandefrihet, replikerar Ulf Lönnberg.

Våra latenta samhällskonflikter är inte bara religiösa; de är sociala, ekonomiska och i någon mån även etniska. I dag är det fortfarande enkelt att se gränserna mellan olika frågor och diskutera dem principiellt en i taget. Det mest förrädiska med terrordåd är dock att de tenderar att luckra upp den sortens gränsdragningar.

För oss är det självklart att i dag underteckna Deklaration för en stark demokrati. Vi åtar oss att, hundra år efter demokratins och rösträttens införande, bidra till att stärka demokratin. Det skriver företrädare för Sveriges universitetslärare och forskare, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Kommittén Demokratin 100 år.

Det är inte orimligt att begära att skolor som finansieras med våra gemensamma medel ska vara öppna för medborgarnas insyn. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän lever upp till skollagens krav på kvalitet och värdegrund, slutreplikerar Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

Skolverket och SCB har nyligen presenterat lösningar på problemet med statistiksekretessen som inte får så stora effekter som införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor. Låt oss ta den proportionerliga vägen för en öppenhet vi alla vill ha, så att mer resurser kan användas till undervisning, replikerar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Den som driver skola måste rimligen klara den insyn som offentlighetsprincip och meddelarskydd medför. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund, skriver Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

DS kunde nyligen avslöja att koden till Trelleborgs socialtjänstrobot innehåller känsliga personuppgifter, som legat öppna för den som begärt ut koden och för konsulter som arbetat med roboten. Nu har vi gått igenom den 130 000 rader långa programkoden, för att se hur roboten egentligen fungerar.

Att vi är ett vinstdrivande företag är ingen motsättning till att vi vill vara med och bidra för att svensk välfärd ska fortsätta leverera en service i världsklass, skriver Ola Johnsson, rådgivare på PwC i sin slutreplik

Rektorn för en skola i Skurup lade upp en artikel om varför kommunens slöjförbud är olagligt. Kommunen beordrade honom att ta bort den. Nu JK-anmäler Sveriges skolledarförbund Skurup.

Det är inte våra medlemmar som står i vägen för utvecklingen. Mer än varannan socialsekreterare är tydligt positiv till automatisering – men samtidigt ser de verkligheten bakom de fina powerpointbilderna som läggs fram för ledningen, replikerar Simon Vinge, chefsekonom Akademikerförbundet SSR.

Oavsett den friande domen för Ann-Sofie Hermansson så kan åtalet medföra negativa konsekvenser för de många fritidspolitiker som har extrema miljöer att hantera. Signalen blir: ”Våga inte kalla oss för extremister, annars drar vi er inför rätta!”. Det skriver Maria Hind Alias, ordförande för S-föreningen för jämställdhet, emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism.

Åtalet mot Ann-Sofie Hermansson är ett färskt exempel på hur vissa grupperingar och sekter vill att lagen och samhället ska anpassa sig efter dem. Precis som Hermansson nu friats hoppas vi att rättsväsendet på fredag ska markera att inte heller organisationen Jehovas vittnen står över lagen, skriver Galaxia Wallin, Kristina Yüceyatak och Sabina Lundahl.

Personal i Nyköping har fått skriva under ett avtal som säger att de inte har någon meddelarfrihet. Ett brott mot grundlagen, enligt experter.

Kammarrätten i Göteborg slog före jul fast att friskolor får vägra att lämna ut uppgifter om betyg och elevsammansättning; offentlighetsprincipen gäller inte friskolesektorn. Grundlagen väger alltså lättare än aktiebolagslagen, skriver skoldebattören Sten Svensson.

Jag har ingen förväntan på att SKR:s makthavare själva ska driva på för en ökad öppenhet. Däremot borde lagstiftaren utreda ett förtydligande i som klargör att organisationen ska ses som ett organ som ska tillämpa offentlighetsprincipen, slutreplikerar informationssäkerhetsexperten Fia Ewald.

Vi är en ideell organisation utan myndighetsutövning och därför gäller inte offentlighetsprincipen för SKR. Men vi försöker vara så öppna som vi bara kan, skriver Staffan Isling i en replik till informationssäkerhetsexperten Fia Ewald.

Det är dags för SKR att inte bara byta namn, utan även vara beredda att ta ansvar i förhållande till sitt inflytande. Om SKR agerar som en myndighet ska organisationen behandlas som en myndighet och omfattas av offentlighetsprincipen, skriver Fia Ewald.

Karl-Bertil Jonssons glöggfryntlige fader Tyko Jonsson är allt det som allt för ofta fattas i svensk förvaltningskultur. Mer än något annat har han en grundmurad moraluppfattning som är baserad på regelefterlevnad: han gör inte undantag för någon samtidigt som han ser sitt eget ansvar.

Bilden jag la ut hittade jag på nätet, och den visar just ett foster utan skallben. Fostret är inte gulligt, men det är en alldeles korrekt bild av ett foster som dött och kommit ut som missfall, eller som aborterats. "Abusive behaviour", alltså inte okej, bedömde Twitter och tar därmed ställning för den förljugna bilden av foster som magiska Disneyväsen.

Det finns många sätt att styra kulturen, det aktualiserades i debatten om Sölvesborgs kulturpolitik. Hur ska man som politiker tänka när man å ena sida styr via kulturpolitik, men å andra sidan vill värna konstens frihet? Christer Nylander (L) har fem punkter att utgå ifrån.

Av Västerbottens offentliganställda säger var elfte att de rekommenderats att inte tala med journalister. Det är en enorm skandal, som skadar förtroendet för det offentliga. Fram med skavankerna i ljuset!

Det borde vara självklart att lärare har rätt att berätta om vilka förutsättningar de ges att göra ett bra jobb, men många räds att sprida artiklar om arbetsmiljö och nedskärningar, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Nära varannan offentlig anställd i Västerbotten känner inte till vad meddelarfrihet är, visar en Ipsos-undersökning.

Att plocka antiken ur skolschemat är en nedmontering, utan tvekan. Men det är inte den enda nedmontering samhället drabbas av just nu. Att elever idag skickas ut att skolstrejka av sina lärare är också ett exempel, på hur principer glömts bort och monterats ned.

Vi har sett, och vi ser runt om i Europa och världen, hur det knapras på just den konstnärliga friheten för att konsten ska passa in i den världsbild de styrande politikerna vill föra fram, slutreplikerar Sara Edström ordförande Konstnärernas riksorganisation.

Vår muralmålningsfestival Wall Street Nacka har väckt stor uppmärksamhet. Nackaborna verkar älska det nya utomhusgalleri som vi fått. En del inom kultureliten har reagerat negativt och medvetet eller omedvetet missförstått vad vi gör och varför, replikerar Mats Gerdau (M) KSO i Nacka.

Nacka kommuns instruerande av den offentliga konsten har gått för långt. Det här är inget enskilt fenomen. Det offentliga tycks allt oftare inkräkta på den konstnärliga friheten. Sölvesborgs kommun är ett annat exempel, skriver Sara Edström ordförande Konstnärernas riksorganisation.

Synsättet att yttrandefriheten slutar där någon blir upprörd eller när makten ogillar det som sägs måste bort. Det skriver Medborgerlig samling apropå censur av studentflak i bland annat Eskilstuna.

En del Twitterkonton finner sig tidvis begränsade och "bannade" av godtyckliga och oklara skäl - något som förefaller accelerera nu inför EU-valet. Oskicket tycks drabba högerdebattörer mer, men eftersom ingenting någonsin förklaras blir Twitters agerande en grogrund för spekulationer som sannerligen inte gagnar det demokratiska samtalet.

Lärare som kritiserar skolkoncernerna där de är anställda riskerar att straffas av sina arbetsgivare, trots att det är förbjudet enligt lag. Meddelarskyddet ska gälla alla anställda inom offentligt finansierad verksamhet, oavsett huvudman.

I Sverige finns politiker som har svårt att förlika sig med att Google och Facebook inte längre gratis ska kunna tjäna pengar på det arbete som utförs av svenska författare, journalister, låtskrivare, utgivare etc. De tror sig värna yttrandefriheten när de i själva verket underminerar den, skriver fyra branschföreträdare.

Offentlighetsprincipen lyfts ofta fram som ett av skälen till att Sverige är en särskilt berömvärd demokrati. Men på ett område fallerar faktiskt möjligheten till granskning - och det är när SKL exempelvis utreder åt staten eller ger råd till kommuner och regioner. Är det rimligt, frågar sig Erik Torstensson i en gästkrönika.

Det blir ofullständigt att diskutera yttrandefrihetsfrågan utan att ta upp det grova våld som riktats mot exempelvis Lars Vilks och Jyllands-posten, svarar Peter Santesson på Christian Fernandez replik på Perspektivartikeln häromveckan om politisk korrekthet, yttrandefrihet och avvägningen mellan högt tak och hänsyn.

Att förnuft och kunskap tillhör yttrandefrihetens ädlaste, definierande ändamål är självklart. Frågan är vad vi gör med allt det där andra som den också ger upphov till, skriver Christian Fernandez i en replik till Peter Santessons Perspektivartikel.

Att betona förnuft framför socialt hänsynstagande har länge varit ett kärnvärde i akademiska sammanhang. Men den normen kan vara under förändring, skriver Peter Santesson, som läst ”Tänka fritt eller tänka på andra?” av statsvetaren Christian Fernández.

Den liberala demokratins partier måste än starkare framhäva poängen med fri politisk debatt: Det är den som gör det möjligt att på bästa möjliga underlag tillgodose idéer och intressen i alla delar av landet och bland alla samhällsgrupper, skriver Lennart J. Lundqvist, professor emeritus, Göteborgs Universitet.

Den som sitter på en tjänst som lärare eller forskare och efter moget övervägande fortfarande är radikal relativist bör fundera på att självmant lämna högskolan. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Förvaltningsrätten har ställt sig på demokratins sida, skriver Kommunistiska Partiet, som särskilt ifrågasätter att Vänsterpartiet i Borås uttalade stöd för ett beslut som bidrog till ett kommunalt åsiktsförbud.

När nazister och förintelseförnekare demonstrerar väcker det oro, otrygghet och rädsla hos judar. Med det gör inte demonstrationen otillåten, skriver polischefen Erik Nord i en replik om NMR:s demonstrationståg förbi synagogan i Göteborg förra året.

Kommuner och och regioner som vill värna om yttrandefrihet kan erbjuda författare och journalister som lever under hot en fristad i Sverige upp till två år. Idag finns 25 fristäder i Sverige. Det är bra, men det behövs fler, skriver LUF:s ordförande Joar Forssell.

Hur mycket rasism och antisemitism tål yttrandefriheten? Ganska mycket, framgick det när Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) höll seminarium på årsdagen av Kristallnatten.

För att elever ska kunna känna sig trygga i skolan bör vi ge dem rätt att påtala kränkningar och trakasserier utan att behöva komma fram med namn, skriver Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.

Enligt polismyndigheten ska alla ha samma förutsättningar att organisera sig demokratiskt och uttrycka sina åsikter. Men när nazister med mötestillstånd skriker att de ska mörda oss utanför vår dörr kan vi, som en demokratisk organisation med unga hbtq-personer, inte längre stanna kvar och uttrycka våra åsikter, konstaterar Frank Berglund, förbundsordförande RSFL Ungdom.

I grund och botten har polisen agerat i enlighet med lagen när Nordiska motståndsrörelsen (NMR) har fått tillstånd att demonstrera. Om politikerna vill förändra detta bör de ändra lagstiftningen, exempelvis genom att förbjuda rasistiska och våldsbejakande organisationer.

Våldsbejakande extremister vill inte ha vare sig demokrati, yttrandefrihet eller acceptans inför de som tycker annorlunda. Kriminalisera samfund och föreningar som uppmuntrar till våldshandlingar, skriver Medborgerlig samling.

Både Magnusson och de som ger honom sitt stöd har anklagats för att vara pedofiler. Det är en absurditet lika logisk som att alla kriminalförfattare är mördare, liksom deras fans, skriver Anna Ekelund Nachmann om debatten kring Mr Cool och den ökända pedofililåten.

Feministiskt initiativ i Stockholm går till val på att stärka hbtq-personers rättigheter och säkerhet. Vi vill se större satsningar på det våldsförebyggande arbetet och genomföra ett kompetenslyft om hatbrott i kommunal verksamhet, skriver Sissela Nordling Blanco (Fi).

Sverigedemokraterna ägnar mycket tid och kraft åt kulturpolitik och mediepolitik. Det är ingen slump. De inser att dessa politikområden är långsiktigt viktiga strategiska höjder. Därför får övriga partier inte lämna fältet fritt, skriver Christer Nylander (L) på pressfrihetens dag.

De senaste veckorna har böneutropen från en moské i Växjö debatterats flitigt i medier. Vi ser att diskussionen är en del av en större frågeställning där flera starka debattörer övergivit principen om likabehandling, skriver Anna Bergström forskare och Christer Sturmark ordförande för förbundet Humanisterna.

Debatten om böneutrop visar på hur utbrett islamofobin är i vårt samhälle. Det är ovärdigt en demokratisk rättsstat som Sverige och det sänder förödande signaler till muslimer – att de och deras tro inte har någon plats i Sverige. Jag undrar varför Sverige har tagit emot flyktingar från muslimska länder när man senare vill förbjuda alla uttryck för deras religion, frågar Mozhgan Jalali.

Värdegrundsdelegationens lista är inte juridiskt bindande, utan kan på sin höjd utgöra en bas för kunskapsspridning i förvaltningen. Detta gör Anne Rambergs tvärsäkra uttalanden problematiska, skriver Jakob Heidbrink, docent i civilrätt.

När en offentlig upphandling är avgjord kan väsentliga delar av det vinnande anbudet enligt gällande lagstiftning sekretessbeläggas. Leg. psykologerna Ingvar Svensson och Daniel Maroti frågar utifrån ett aktuellt fall inom upphandlad psykiatisk vård i hundramiljonklassen hur journalister eller medborgare ska kunna granska ifall företag lever upp till de utfärdade löftena i anbuden?

Medborgare anses inte längre myndiga nog att värdera information och bilda sig en uppfattning i olika frågor på egen hand. I stället vill regeringar sila och sortera både nyheter och information för att därefter avgöra vad som är rätt och därmed av godo för dem.

Kommunikatörer och journalister ställs ofta emot varandra i debatten. Fler kommunikatörer i kombination med ett krympande lokalt medielandskap ses som ett hot mot demokratin. Som kommun har vi därför ett växande ansvar att vara öppna, sakliga och snabba i våra mediekontakter. Men det finns ingen anledning för journalisten att känna sig hotad!

På flera olika områden i samhällsdebatten har det hittills varit lätt att "fula ut" den som ansetts ha fel värdegrund, men nu faller dylika försök platt och de som far ut med anklagelser om rasism krävs på rimliga argument. En förändring anas i luften.

Med lärdomar från länder som Sri Lanka, Bosnien-Hercegovina och Liberia
 kan den svenska offentlighetsprincipen moderniseras och förbättras, skriver
Medieinstitutet Fojo som jämfört offentlighetslagstiftning världen över.

Muslimer bör ta en mer aktiv roll i det offentliga samtalet. Risken är annars att vi definieras av andra och blir till nidbilder. Men majoritetssamhället måste också söka dialog med minoriteterna, till exempel gällande krav på niqab-förbud.

Vellinge kommuns agerande är inte bara cyniskt utan även lagstridigt. Mänskliga rättigheter tillkommer alla - även den som tigger. Förbudet kan också indirekt diskriminera romer, skriver Civil Rights Defenders.

Vi måste våga försvara demokratin och sluta acceptera intoleransen. Sverige har blivit en lekplats för extremister och det borde ingen av oss tolerera, skriver Dana Pourkomeylian, juriststudent och centerpartistisk kandidat till Göteborgs kommun 2018.

Om polisen i dag inte har tillräckliga befogenheter att neka nazister tillstånd att demonstrera måste den få den befogenheten från nationella beslutsfattare. Lagen måste därför ändras. Som homosexuell ber jag om stöd mot nazismen, och som medmänniska som står upp för allas mänskliga rättigheter höjer jag rösten, skriver Joakim Månsson Bengtsson.

En djupt polariserad debatt har följt efter att en grupp nazister angrep demonstranterna på Mynttorget. En del hävdar att de asylsökande ungdomarna inte har rätt att demonstrera eftersom en del av dem ljugit om sin ålder. Men demokratins principer gäller även dem.

Jag träffar en gammal dam med ett nummer på armen. Fem siffror och en liten trekant i blått bläck, som tatuerades in med tvång i förintelselägret Auschwitz. På sjukhuset där hon nyligen vistats hade de yngre ur personalstyrkan aldrig tidigare stött på en tatuerad nittioåring. Sonen fick förklara både tatueringen och Förintelsen för dem.

Grupptryck, konformism och klappjakt på motsatta åsikter är en garanti för att allvarliga frågor aldrig diskuteras på det sätt de förtjänar.

Det tycks som om den som ifrågasätter manssamhället med ett fniss, svartmålar den kristna guden eller försvarar barn på flykt ska straffas och tystna. Medan den som vill uttrycka rasism och hat ska beredas utrymme.

Kvinnans garderob är aldrig hennes egen. Förr förfasade man sig över urringat och kortkort, nu hetsar man upp sig över ett stycke tyg i håret.

De kompromisslösa hijabaktivisterna kan söka jobb som SD:s pr-strateger. De utför ju redan uppgiften med bravur.

Stater formar utrikes- och migrationspolitiken, men kommuner formar sin egen kulturpolitik och kan erbjuda förföljda konstutövare en fristad.

Det må låta pompöst och kraftfullt att använda ett språk som involverar ordet ”hat”, men i seriösa och politiska sammanhang är det snarare väldigt futtigt.