Här samlar vi allt för dig som vill läsa mer om Yrkesutbildning
Debattsvepet
Centerpartiet i Region Stockholm är djupt vilset, anser Moderaterna. Mer kunskap behövs om fritidsgårdars betydelse i brottsförebyggande arbete, anser utredare vars utredning lagts ner. Dagens debatt handlar också om karensavdrag, gränskontroller och yrkesutbildning.
Debattsvepet
På riksnivå regleras språnget till lobbyism av lagar och en särskild prövningsnämnd. Men inom kommuner och regioner finns inte samma riktlinjer, skriver docent i företagsekonomik. Andra debattämnen: gängkriminalitet och public service.
Debattsvepet
Debattörer fostrade i en frikyrkodriven skola varnar för att Sverige har en naiv syn på skolor som lär ut kreationism och att Skolverket behöver öka kontrollen. Forskare, ingenjörer och läkare debatterar att Sverige behöver ta klimatkrisen på allvar, och kommuner och regioner måste spara nu, tycker kommunalekonom.
Debattsvepet
Erfarna poliser går till storms mot myndighetens interna organisation och styrning efter påskupploppen. Annat i debatten idag handlar om kommunernas oförmåga att få fart på yrkesvuxutbildningar och Sverigedemokraterna ger sin syn på andras syn på klimatutvecklingen.
Debatt
Sverige behöver många fler yrkesutbildade och vi måste utbilda nu. Men om vi ska vi få fler ungdomar att se yrkesutbildningar som ett naturligt förstahandsval behöver det ske en rejäl attitydförändring i hela samhället, skriver Academedias Susanne Christenson, Roger Karlsson och Malin Bergland.
Debattsvepet
IS-jihadisterna och deras barn lyfts på debattsidorna i dag fredag. Att strunta i förvaltningen av fastigheter är ett sätt att smygprivatisera kommunal verksamhet, menar S-politiker. Och självklart ska en kvinna leda Socialdemokraterna, tycker S-kvinnorna.
Debatt
Vi står inför en kompetenskris. Det gäller framför allt bristen på personer med gymnasial yrkeskompetens där efterfrågan i arbetslivet är stor men utbildningsplatserna trots det gapar tomma. För att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet krävs flera olika åtgärder anser Forum för Omställnings styrelse.
Debatt
Svensk industri är i stort behov av fler yrkesutbildade. Vi ser att gymnasie- och vuxenutbildningarna inte klarar av att matcha arbetsmarknadens behov och därför välkomnar vi Lars Stjernqvists utredning om en mer arbetsmarknadsanpassad utbildning. Det skriver representanter för fack och arbetsgivare inom Industrirådet.
Debatt
Gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Men efter två år med svag uppgång, minskade andelen elever som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft, skriver företrädare för tolv branschförbund.
Debatt
Kompetensbristen är akut inom många branscher idag, så även inom måleribranschen. Vi har flera förslag, bland annat borde regeringen agera och ge landsbygdskommuner finansiell ersättning så att måleriutbildning kan ske i kommunal regi. Det skriver Måleriföretagen.
Debatt
Kompetensbristen är ett av de allra största tillväxthindren i Sverige i dag. Det bekräftas bland annat av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från förra året som visar att var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Konsekvensen blir att företag inte kan växa och att kvaliteten i välfärden blir sämre, skriver Thomas Persson, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan.
Debatt
Nyligen har Helsingborgs elever inlett sommarlovet. Det får mig att fundera över skolans betydelse. För mig står skolan för att ge alla barn förutsättningar att bygga en bra framtid på egna meriter. Att det aldrig ska vara kön, klass eller klan som sätter gränserna. Utan bara, vad du själv vill och vad du gör, skriver kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Peter Danielsson (M).
Debatt
Sverige borde inspireras av det nya reformprogrammet som ska förändra fransk arbetsmarknad. Bland annat ska fackens roll förändras, förmögenhetsskatten avskaffas och arbetsgivaravgiften sänkas. Det skriver Edward Hamilton, författare till rapporten ”Fransk flexicurity", på Europadagen.
Debatt
Att försöka bromsa samhällsutvecklingen är en farlig väg att gå. I vårt starka samhälle ska i stället den enskilde få jobbtrygghet genom fler vägar till omställning och utveckling. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och ger fler människor trygghet i framtiden, skriver Mikael Damberg, inrikesminister och huvudföredragande på S-kongressen.
Debatt
Alltför många unga saknar utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Situationen är särskilt problematisk i Malmö. Att minska ungas marginalisering i relation till arbetsliv och sociala trygghetssystem bör vara prioriterade frågor på den politiska agendan efter januariavtalet.
Demokrati
När komvux grundades 1968 fyllde det ett stort behov. Det gör det fortfarande, 50 år senare. Tack vare komvux kunde exempelvis Bettan bli socionom och arbeta i Angered i många år, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta, skriver Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).
Kommunpolitik
Många kommuner har svårt att erbjuda yrkesanpassad svenska för invandrare (SFI). Utbildningen anpassas inte efter elevernas kunskapsnivå. Det är dåligt för både individ och samhälle. Staten måste göra mer för att bistå kommunerna att lyckas med uppdraget.
Kompetensförsörjning
Vi behöver anställa bussförare, men trots möjligheten till fast arbete för nyanlända och långtidsarbetslösa lyckas inte AF leverera kandidater. Och, endast två kommuner har hittills velat samarbeta direkt med Keolis.
Kompetensförsörjning
Utbilda för jobb, skriver Klas Wåhlberg från Teknikföretagen, men nämner inte att det redan finns en utbildningsform i Sverige som svarar mot arbetsmarknadens behov och det livslånga lärandet – yrkeshögskolan, skriver Nackademins Martina Lindgren.
Kompetensförsörjning
Regeringens förslag att högskolebehörighet ska ingå i yrkesprogrammen fick i praktiken ett enigt stöd från samtliga remissinstanser. Det borde ha gjort den här sakfrågan till en icke-fråga, men Alliansen har tillsammans med SD valt att göra det till en valtaktisk symbolfråga. Vi hoppas att Alliansen tänker om, skriver Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande.
Kompetensförsörjning
Inom besöksnäringen finns ett flertal yrken där det råder en stor brist på personer med rätt utbildning. Utvecklingen måste brytas. Ett viktigt steg är att gymnasiets yrkesprogram ger eleverna högskolebehörighet. Hela samhället gynnas av att vi har personer som kan ta olika spår i livet, skriver företrädare för besöksnäringen.
Skola
Den allmänna högskolebehörigheten på yrkesprogrammen behöver återinföras, men för att verkligen kunna vända ansökningstrenden behövs fler åtgärder. Inte minst handlar det om att utmana bilden av vilka jobb och möjligheter som yrkesutbildningarna leder till, skriver Stefan Gustavsson och Åsa Vikner på Västsvenska Handelskammaren.
Gästkrönika
Idag krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen för att få läsa ett yrkesprogram. Detta krav på behörighet vill Liberalerna slopa. Men arbetsgivarna börjar inte efterfråga viss arbetskraft bara för att politikerna skapar en utbildningsväg. Att locka in unga i utbildningar med usla framtidsutsikter är att lura dem.
Integration & segregation
Under hösten 2015 tog Tyskland tog emot fyra gånger så många flyktingar som Sverige. Sverige kan lära av Tyskland som betonar vikten av språket och är bättre på att engagera arbetsmarknadens parter i integrationen, konstaterar forskaren Patrick Joyce vid Ratio i en rapport som ges ut tillsammans med tankesmedjan Fores.
Skola
Sedan något år tillbaka bedriver LO, Svenskt Näringsliv och staten en kampanj med syfte att få fler ungdomar att söka yrkesförberedande gymnasieprogram. Men Stockholms stads sätt att vrida udden i kampanjen till att racka ned på de teoretiska programmen leder fel.
Kompetensförsörjning
Gymnasieutredningen är sedan några veckor ute på remiss. Flera förslag berör direkt yrkesutbildningarna och därmed våra företags kompetensförsörjning. Utredaren har gjort ett gott jobb, men direktiven har i flera fall varit både för snäva och haft fel fokus. Vi är därför väldigt oroade över förslaget och risken är att eleverna står sämre rustade för att skaffa sig sitt första jobb samt utvecklas i sitt yrkesliv. Att nästan samtliga branschorganisationer saknas på remisslistan spär på vår oro ytterligare.
Kompetensförsörjning
Om det arbetsplatsförlagda lärandet för eleverna inte fungerar förlorar yrkesutbildningen en del av sitt värde. Därför är det bekymmersamt att vår undersökning visar att många yrkeslärarna i stor utsträckning saknar förutsättningar att utföra sitt uppdrag vad det gäller den delen av utbildningen.
Skola
Sveriges gymnasieskolor måste ge fler yrkeselever möjlighet till praktik utomlands. Utlandspraktik ger unga en efterfrågad kompetens, utveckling på ett personligt plan och de blir mer anställningsbara. Det bidrar till att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och underlättar för svenska företag att hävda sig globalt, menar Universitets- och högskolerådet, LO och Svenskt Näringsliv.
Kompetensförsörjning
Arbetskraftsbrist kombinerad med arbetslöshet - den paradoxala utmaningen präglar svensk arbetsmarknad. Nu krävs validering och yrkesutveckling för att ge fler människor jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi vill se en stärkt nationell finansiering av lärande i arbetslivet som styrs lokalt och regionalt.
Demokrati
Många företag behöver medarbetare med spetskompetens inom sitt yrkesområde. Men för många gymnasieelever ratar dessa utbildningar eftersom de uppfattas som för smala. Och när kommunerna saknar det nödvändiga elevunderlaget erbjuds de heller inte. Svenskt Näringsliv välkomnar därför budgetsatsningen på särskilda branschskolor.
Arbetsvillkor
Svenska för invandrare, yrkesutbildningarna och arbetslivet måste börja samarbeta om vi ska kunna möta de stora utmaningar som den stora flyktingströmmen medför. Dessutom behöver vi ompröva våra attityder. Vi har alla ett ansvar att stötta de nyanländas språkutveckling.
Organisation
Praktisk grön kunskap utgör en viktig bas för akademiska utbildningar inom framför allt SLU. Det är därför oroväckande att det nu lagts fram förslag om att försämra möjligheterna för elever vid naturbruksgymnasierna att kunna söka vidare till högskolan.
Arbetsvillkor
Sverige är ett litet exportberoende land med en framstående industri. Vi är ett välutbildat folk och har under många år legat i framkant vad gäller IT och industriell utveckling. Allt detta är nu i riskzonen. Bristen på kompetens ökar och inom vissa yrken, som ingenjörer, är den akut.
Kompetensförsörjning
Skolverket har presenterat en rapport som visar att allt fler väljer lärlingsutbildningar på gymnasienivå samtidigt som nästan alla får jobb efter avslutade studier. Regeringen väljer dessvärre att inte fortsätta på Alliansens inslagna väg att satsa på lärlingsutbildningar.
Skola
Vi måste få fler unga att välja gymnasieskolans yrkesprogram och här krävs konkreta investeringar. Därför föreslår regeringen, i budgeten för 2016, ett yrkesprogramspaket om 67 miljoner kronor, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, i en replik.
Demokrati
Utbildningen har varit i kris i flera år och med flyktingvågen sätts samhället på extremt stora prov. Det är bråttom att använda de lösningar som finns och har visat sig fungera. En sådan lösning är kvalitativ digital utbildning.
Kompetensförsörjning
Ungas syn på gymnasiets yrkesprogram är uppseendeväckande. Yrkesprogram anses mindre värda och eleverna väljer i första hand utbildning efter hur ”rolig” den verkar, visar en ny studie. Attityderna bidrar till ungdomsarbetslöshet och måste nu ändras, skriver två forskare från Ratio.
Kompetensförsörjning
Det måste byggas över 600 000 nya bostäder det kommande årtiondet enligt Boverket. Det motsvarar mer än ett helt nytt Stockholm. Men kompetensbristen inom vissa nyckelyrken kan förhindra en unik möjlighet till hälsosammare och mer hållbara boendemiljöer – och förhindra att Sverige uppnår klimatmålen. Staten borde därför prioritera utbildningar som är strategiska för samhället, snarare än kortsiktiga trendyrken.
Kompetensförsörjning
Nu har det mesta klargjorts om regeringens arbetsmarknadspolitik och den är visserligen bättre än alliansens men kommer inte att lösa problemen på arbetsmarknaden utan bara befästa systemet med ett A- och B-lag.
Play
Hur ska alla klara av gymnasiet? Regeringens mål är att alla unga ska gå ut gymnasiet. Hur är det tänkt att gå till? Kommer studentexamen att bli obligatoriskt? Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, intervjuas av Cecilia Granestrand, reporter på Dagens Samhälle.
Kompetensförsörjning
En av regeringens enskilt viktigaste uppgifter är att få ner arbetslösheten bland ungdomar. Genom att nu förstärka arbetet med att få unga som hamnat utanför att komma tillbaka till arbete och studier ska vi komma närmare det målet.
Kompetensförsörjning
Globalisering och digitalisering riskerar att slå ut mängder av jobb. Utlandsfödda, män och landsbygden drabbas värst. En ny OECD-rapport avslöjar alarmerande brister i Sveriges omställningsförmåga på arbetsmarknaden. För att minska kunskapsgapen krävs en strategi i flera delar. För det första måste utbildningsinvesteringarna öka i branscher där män arbetar.
Skola
Sverige behöver kunniga unga företagare och innovativa krafter. Ungdomar som vill förverkliga sina egna idéer, starta eller ta över företag och som vågar tro på sin egen innovationsförmåga. För att inspirera och uppmuntra elever till innovativa tankar som för utvecklingen framåt behövs entreprenörskap i skolan. Det skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund tillsammans med Jens Spendrup, Svenskt Näringsliv.
Kompetensförsörjning
Att utforma framtidens yrkesutbildning är en stor utmaning. Dagens samhällsförändringar med en allt rörligare och global arbetsmarknad ställer höga krav på att utbildningsväsendet och yrkeslivet anpassar sig. Den som börjar skolan i år kommer att vara yrkesverksam till slutet på 2070. Då förstår man att det måste till en kontinuerlig dialog mellan skola och arbetsliv.
Skola
Det finns mycket att vinna på att knyta gymnasiets yrkesutbildningar närmare arbetsmarknaden och på att göra dem högskoleförberedande igen, för Sveriges välfärd och tillväxt. Men de största vinnarna är de unga som får utnyttja sin fulla potential och ges större möjligheter till klassresor.
Skola
Det krävs en mer grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning för att minska avhoppen och få fler ungdomar anställningsbara, och där spelar gymnasiets yrkesutbildningar en nyckelroll. Vi kan inte fortsätta på den väg vi nu är inne på.
Skola
Snart är det dags för Sveriges 15-åringar att göra sina val till gymnasieskolan. Då är det avgörande att ge en tydlig signal om att många av gymnasiets yrkesprogram är utmärkta inkörsportar till arbetslivet. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag.
Kompetensförsörjning
Yrkeshögskolan (YH) är arbetslivets utbildningsform. Korta efterfrågade utbildningar levererar kvalificerad kompetens till ett anställande arbetsliv. I dag beviljar Myndigheten för yrkeshögskolan 358 nya utbildningar där drygt 19 000 studerande efter utbildningen kan vara med och lösa kompetensbehovet på Sveriges arbetsmarknad.
Skola
Lärlingsutbildningar och andra praktiska gymnasieprogram har framtiden för sig. De som väljer dessa utbildningar gör inte ett sämre val av utbildning, vilket S tycks mena, skriver Betty Malmberg (M), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.
Kompetensförsörjning
Yrkeshögskolan är en mycket uppskattad och efterfrågad utbildningsform. Men utbildningen ska bygga vidare på gymnasiet, och hur många utbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan kan ge tillstånd till styrs av hur mycket resurser som vi har fått att fördela, inte av hur många som vill anordna sådana utbildningar, replikerar Jill Thenander.