Yrkesutbildning

Vi har två konkreta förslag på hur de riktade statsbidragen till förskola och yrkesvux skulle kunna bli mer ändamålsenliga, skriver debattörer från SKR.

Centerpartiet i Region Stockholm är djupt vilset, anser Moderaterna. Mer kunskap behövs om fritidsgårdars betydelse i brottsförebyggande arbete, anser utredare vars utredning lagts ner. Dagens debatt handlar också om karensavdrag, gränskontroller och yrkesutbildning.

På riksnivå regleras språnget till lobbyism av lagar och en särskild prövningsnämnd. Men inom kommuner och regioner finns inte samma riktlinjer, skriver docent i företagsekonomik. Andra debattämnen: gängkriminalitet och public service.

Vägen till yrkesutbildning måste bli betydligt bättre. Vi föreslår därför tre förändringar av gymnasieskolans introduktionsprogram, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Debattörer fostrade i en frikyrkodriven skola varnar för att Sverige har en naiv syn på skolor som lär ut kreationism och att Skolverket behöver öka kontrollen. Forskare, ingenjörer och läkare debatterar att Sverige behöver ta klimatkrisen på allvar, och kommuner och regioner måste spara nu, tycker kommunalekonom.

Yrkesutbildningen brister i kvalitet, relevans och genomströmning, anser Johan Olsson och Mia Bernhardsen från Svenskt Näringsliv.

Stärk socialtjänsten och ändra i lagen, skriver bland annat Maria Heimer Åkerlund, enhetschef för Misa Ung. Svepet handlar också om BUP, skolan, försörjningsstöd och vindkraft.

Norrland har ett turnéområde lika stort som Storbritannien och vi skriker efter scenteknisk personal, skriver 16 branschföreträdare som vill se en yrkesutbildning i norra Sverige.

Erfarna poliser går till storms mot myndighetens interna organisation och styrning efter påskupploppen. Annat i debatten idag handlar om kommunernas oförmåga att få fart på yrkesvuxutbildningar och Sverigedemokraterna ger sin syn på andras syn på klimatutvecklingen.

Platser på yrkesutbildningar fryser inne när kommunerna upprepade gånger och helt i onödan lämnar tillbaka statliga yrkesvuxpengar, skriver företrädare för näringslivet.

Ge elever på utvalda yrkesprogram högre studiebidrag – rent samhällsekonomiskt skulle det betala sig i längden. Morot är bättre än piska när man ska få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen, skriver Academedia.

Digitalisering av offentlig sektor, en förnyad modell för yrkesutbildning och hur hedersförtrycket ska bekämpas. Det är något av det som diskuteras på fredagsmorgonen.

Bristen på kompetent personal kostar samhället 2,8 miljarder kronor — i veckan. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade. Nu måste modellen för yrkesutbildning göras om, skriver Svenskt Näringsliv.

Sverige behöver många fler yrkesutbildade och vi måste utbilda nu. Men om vi ska vi få fler ungdomar att se yrkesutbildningar som ett naturligt förstahandsval behöver det ske en rejäl attitydförändring i hela samhället, skriver Academedias Susanne Christenson, Roger Karlsson och Malin Bergland.

Regeringen satsar en miljard kronor till skolväsendet nästa år. Därtill föreslås ett nytt skolvalssystem. Syftet är att få en mindre segregerad skola.

IS-jihadisterna och deras barn lyfts på debattsidorna i dag fredag. Att strunta i förvaltningen av fastigheter är ett sätt att smygprivatisera kommunal verksamhet, menar S-politiker. Och självklart ska en kvinna leda Socialdemokraterna, tycker S-kvinnorna.

Vi står inför en kompetenskris. Det gäller framför allt bristen på personer med gymnasial yrkeskompetens där efterfrågan i arbetslivet är stor men utbildningsplatserna trots det gapar tomma. För att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet krävs flera olika åtgärder anser Forum för Omställnings styrelse.

Svensk industri är i stort behov av fler yrkesutbildade. Vi ser att gymnasie- och vuxenutbildningarna inte klarar av att matcha arbetsmarknadens behov och därför välkomnar vi Lars Stjernqvists utredning om en mer arbetsmarknadsanpassad utbildning. Det skriver representanter för fack och arbetsgivare inom Industrirådet.

Gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Men efter två år med svag uppgång, minskade andelen elever som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft, skriver företrädare för tolv branschförbund.

Kompetensbristen är akut inom många branscher idag, så även inom måleribranschen. Vi har flera förslag, bland annat borde regeringen agera och ge landsbygdskommuner finansiell ersättning så att måleriutbildning kan ske i kommunal regi. Det skriver Måleriföretagen.

Kompetensbristen är ett av de allra största tillväxthindren i Sverige i dag. Det bekräftas bland annat av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från förra året som visar att var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Konsekvensen blir att företag inte kan växa och att kvaliteten i välfärden blir sämre, skriver Thomas Persson, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan.

Nyligen har Helsingborgs elever inlett sommarlovet. Det får mig att fundera över skolans betydelse. För mig står skolan för att ge alla barn förutsättningar att bygga en bra framtid på egna meriter. Att det aldrig ska vara kön, klass eller klan som sätter gränserna. Utan bara, vad du själv vill och vad du gör, skriver kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Peter Danielsson (M).

Sverige borde inspireras av det nya reformprogrammet som ska förändra fransk arbetsmarknad. Bland annat ska fackens roll förändras, förmögenhetsskatten avskaffas och arbetsgivaravgiften sänkas. Det skriver Edward Hamilton, författare till rapporten ”Fransk flexicurity", på Europadagen.

Vi kräver ett omtag på såväl nationell som regional och kommunal nivå för att skapa en gymnasieskola som är hållbar både för eleverna och arbetsmarknaden, skriver oppositionsborgarrådet Olle Burell (S).

Att försöka bromsa samhällsutvecklingen är en farlig väg att gå. I vårt starka samhälle ska i stället den enskilde få jobbtrygghet genom fler vägar till omställning och utveckling. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och ger fler människor trygghet i framtiden, skriver Mikael Damberg, inrikesminister och huvudföredragande på S-kongressen.

Både privat och offentlig sektor står inför stora utmaningar att hitta rätt kompetens för att upprätthålla samma service och produktivitet som i dag, skriver SKL i en replik till Industriarbetsgivarna.

Alltför många unga saknar utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Situationen är särskilt problematisk i Malmö. Att minska ungas marginalisering i relation till arbetsliv och sociala trygghetssystem bör vara prioriterade frågor på den politiska agendan efter januariavtalet.

När komvux grundades 1968 fyllde det ett stort behov. Det gör det fortfarande, 50 år senare. Tack vare komvux kunde exempelvis Bettan bli socionom och arbeta i Angered i många år, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta, skriver Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

Många kommuner har svårt att erbjuda yrkesanpassad svenska för invandrare (SFI). Utbildningen anpassas inte efter elevernas kunskapsnivå. Det är dåligt för både individ och samhälle. Staten måste göra mer för att bistå kommunerna att lyckas med uppdraget.

Vi behöver anställa bussförare, men trots möjligheten till fast arbete för nyanlända och långtidsarbetslösa lyckas inte AF leverera kandidater. Och, endast två kommuner har hittills velat samarbeta direkt med Keolis.

Utbilda för jobb, skriver Klas Wåhlberg från Teknikföretagen, men nämner inte att det redan finns en utbildningsform i Sverige som svarar mot arbetsmarknadens behov och det livslånga lärandet – yrkeshögskolan, skriver Nackademins Martina Lindgren.

Regeringens förslag att högskolebehörighet ska ingå i yrkesprogrammen fick i praktiken ett enigt stöd från samtliga remissinstanser. Det borde ha gjort den här sakfrågan till en icke-fråga, men Alliansen har tillsammans med SD valt att göra det till en valtaktisk symbolfråga. Vi hoppas att Alliansen tänker om, skriver Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande.

Inom besöksnäringen finns ett flertal yrken där det råder en stor brist på personer med rätt utbildning. Utvecklingen måste brytas. Ett viktigt steg är att gymnasiets yrkesprogram ger eleverna högskolebehörighet. Hela samhället gynnas av att vi har personer som kan ta olika spår i livet, skriver företrädare för besöksnäringen.

Den allmänna högskolebehörigheten på yrkesprogrammen behöver återinföras, men för att verkligen kunna vända ansökningstrenden behövs fler åtgärder. Inte minst handlar det om att utmana bilden av vilka jobb och möjligheter som yrkesutbildningarna leder till, skriver Stefan Gustavsson och Åsa Vikner på Västsvenska Handelskammaren.

Idag krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen för att få läsa ett yrkesprogram. Detta krav på behörighet vill Liberalerna slopa. Men arbetsgivarna börjar inte efterfråga viss arbetskraft bara för att politikerna skapar en utbildningsväg. Att locka in unga i utbildningar med usla framtidsutsikter är att lura dem.

Under hösten 2015 tog Tyskland tog emot fyra gånger så många flyktingar som Sverige. Sverige kan lära av Tyskland som betonar vikten av språket och är bättre på att engagera arbetsmarknadens parter i integrationen, konstaterar forskaren Patrick Joyce vid Ratio i en rapport som ges ut tillsammans med tankesmedjan Fores.

Stockholms Stads kampanj ger korrekt fakta om vad ett yrkesprogram är och vad det kan leda till. På så sätt bidrar kampanjen till att bryta normen, och i förlängningen få fler sökande.

Sedan något år tillbaka bedriver LO, Svenskt Näringsliv och staten en kampanj med syfte att få fler ungdomar att söka yrkesförberedande gymnasieprogram. Men Stockholms stads sätt att vrida udden i kampanjen till att racka ned på de teoretiska programmen leder fel.

Gymnasieutredningen är sedan några veckor ute på remiss. Flera förslag berör direkt yrkesutbildningarna och därmed våra företags kompetensförsörjning. Utredaren har gjort ett gott jobb, men direktiven har i flera fall varit både för snäva och haft fel fokus. Vi är därför väldigt oroade över förslaget och risken är att eleverna står sämre rustade för att skaffa sig sitt första jobb samt utvecklas i sitt yrkesliv. Att nästan samtliga branschorganisationer saknas på remisslistan spär på vår oro ytterligare.

Om det arbetsplatsförlagda lärandet för eleverna inte fungerar förlorar yrkesutbildningen en del av sitt värde. Därför är det bekymmersamt att vår undersökning visar att många yrkeslärarna i stor utsträckning saknar förutsättningar att utföra sitt uppdrag vad det gäller den delen av utbildningen.

Sveriges gymnasieskolor måste ge fler yrkeselever möjlighet till praktik utomlands. Utlandspraktik ger unga en efterfrågad kompetens, utveckling på ett personligt plan och de blir mer anställningsbara. Det bidrar till att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och underlättar för svenska företag att hävda sig globalt, menar Universitets- och högskolerådet, LO och Svenskt Näringsliv.

Arbetskraftsbrist kombinerad med arbetslöshet - den paradoxala utmaningen präglar svensk arbetsmarknad. Nu krävs validering och yrkesutveckling för att ge fler människor jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi vill se en stärkt nationell finansiering av lärande i arbetslivet som styrs lokalt och regionalt.

Många företag behöver medarbetare med spetskompetens inom sitt yrkesområde. Men för många gymnasieelever ratar dessa utbildningar eftersom de uppfattas som för smala. Och när kommunerna saknar det nödvändiga elevunderlaget erbjuds de heller inte. Svenskt Näringsliv välkomnar därför budgetsatsningen på särskilda branschskolor.

Svenska för invandrare, yrkesutbildningarna och arbetslivet måste börja samarbeta om vi ska kunna möta de stora utmaningar som den stora flyktingströmmen medför. Dessutom behöver vi ompröva våra attityder. Vi har alla ett ansvar att stötta de nyanländas språkutveckling.

Praktisk grön kunskap utgör en viktig bas för akademiska utbildningar inom framför allt SLU. Det är därför oroväckande att det nu lagts fram förslag om att försämra möjligheterna för elever vid naturbruksgymnasierna att kunna söka vidare till högskolan.

Sverige är ett litet exportberoende land med en framstående industri. Vi är ett välutbildat folk och har under många år legat i framkant vad gäller IT och industriell utveckling. Allt detta är nu i riskzonen. Bristen på kompetens ökar och inom vissa yrken, som ingenjörer, är den akut.

Kompetensberedningen i Sörmland har hämtat inspiration från det tyska lärlingssystemet och förordar bland annat mer samverkan samt en förändrad attityd gentemot yrkesutbildningar.

Skolverket har presenterat en rapport som visar att allt fler väljer lärlingsutbildningar på gymnasienivå samtidigt som nästan alla får jobb efter avslutade studier. Regeringen väljer dessvärre att inte fortsätta på Alliansens inslagna väg att satsa på lärlingsutbildningar.

Vi måste få fler unga att välja gymnasieskolans yrkesprogram och här krävs konkreta investeringar. Därför föreslår regeringen, i budgeten för 2016, ett yrkesprogramspaket om 67 miljoner kronor, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, i en replik.

Utbildningen har varit i kris i flera år och med flyktingvågen sätts samhället på extremt stora prov. Det är bråttom att använda de lösningar som finns och har visat sig fungera. En sådan lösning är kvalitativ digital utbildning.

Ungas syn på gymnasiets yrkesprogram är uppseendeväckande. Yrkesprogram anses mindre värda och eleverna väljer i första hand utbildning efter hur ”rolig” den verkar, visar en ny studie. Attityderna bidrar till ungdomsarbetslöshet och måste nu ändras, skriver två forskare från Ratio.

Det måste byggas över 600 000 nya bostäder det kommande årtiondet enligt Boverket. Det motsvarar mer än ett helt nytt Stockholm. Men kompetensbristen inom vissa nyckelyrken kan förhindra en unik möjlighet till hälsosammare och mer hållbara boendemiljöer – och förhindra att Sverige uppnår klimatmålen. Staten borde därför prioritera utbildningar som är strategiska för samhället, snarare än kortsiktiga trendyrken.

Nu har det mesta klargjorts om regeringens arbetsmarknadspolitik och den är visserligen bättre än alliansens men kommer inte att lösa problemen på arbetsmarknaden utan bara befästa systemet med ett A- och B-lag.

Hur ska alla klara av gymnasiet? Regeringens mål är att alla unga ska gå ut gymnasiet. Hur är det tänkt att gå till? Kommer studentexamen att bli obligatoriskt? Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, intervjuas av Cecilia Granestrand, reporter på Dagens Samhälle.

En av regeringens enskilt viktigaste uppgifter är att få ner arbetslösheten bland ungdomar. Genom att nu förstärka arbetet med att få unga som hamnat utanför att komma tillbaka till arbete och studier ska vi komma närmare det målet.

Globalisering och digitalisering riskerar att slå ut mängder av jobb. Utlandsfödda, män och landsbygden drabbas värst. En ny OECD-rapport avslöjar alarmerande brister i Sveriges omställningsförmåga på arbetsmarknaden. För att minska kunskapsgapen krävs en strategi i flera delar. För det första måste utbildningsinvesteringarna öka i branscher där män arbetar.

Sverige behöver kunniga unga företagare och innovativa krafter. Ungdomar som vill förverkliga sina egna idéer, starta eller ta över företag och som vågar tro på sin egen innovationsförmåga. För att inspirera och uppmuntra elever till innovativa tankar som för utvecklingen framåt behövs entreprenörskap i skolan. Det skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund tillsammans med Jens Spendrup, Svenskt Näringsliv.

Att utforma framtidens yrkesutbildning är en stor utmaning. Dagens samhällsförändringar med en allt rörligare och global arbetsmarknad ställer höga krav på att utbildningsväsendet och yrkeslivet anpassar sig. Den som börjar skolan i år kommer att vara yrkesverksam till slutet på 2070. Då förstår man att det måste till en kontinuerlig dialog mellan skola och arbetsliv.

Det finns mycket att vinna på att knyta gymnasiets yrkesutbildningar närmare arbetsmarknaden och på att göra dem högskoleförberedande igen, för Sveriges välfärd och tillväxt. Men de största vinnarna är de unga som får utnyttja sin fulla potential och ges större möjligheter till klassresor.

Det krävs en mer grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning för att minska avhoppen och få fler ungdomar anställningsbara, och där spelar gymnasiets yrkesutbildningar en nyckelroll. Vi kan inte fortsätta på den väg vi nu är inne på.

Snart är det dags för Sveriges 15-åringar att göra sina val till gymnasieskolan. Då är det avgörande att ge en tydlig signal om att många av gymnasiets yrkesprogram är utmärkta inkörsportar till arbetslivet. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag.

Yrkeshögskolan (YH) är arbetslivets utbildningsform. Korta efterfrågade utbildningar levererar kvalificerad kompetens till ett anställande arbetsliv. I dag beviljar Myndigheten för yrkeshögskolan 358 nya utbildningar där drygt 19 000 studerande efter utbildningen kan vara med och lösa kompetensbehovet på Sveriges arbetsmarknad.

I valrörelsen har nästan alla partier tagit fram förslag om volymökningar av yrkeshögskolan, men även olika förändringar av regelverket. Det här är viktigt. Yh-myndigheten fortsätter gärna att utveckla yrkeshögskolan.

Lärlingsutbildningar och andra praktiska gymnasieprogram har framtiden för sig. De som väljer dessa utbildningar gör inte ett sämre val av utbildning, vilket S tycks mena, skriver Betty Malmberg (M), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

Yrkeshögskolan är en mycket uppskattad och efterfrågad utbildningsform. Men utbildningen ska bygga vidare på gymnasiet, och hur många utbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan kan ge tillstånd till styrs av hur mycket resurser som vi har fått att fördela, inte av hur många som vill anordna sådana utbildningar, replikerar Jill Thenander.