Yrkesprogram återvändsgränd?

Ge elever på utvalda yrkesprogram högre studiebidrag – rent samhällsekonomiskt skulle det betala sig i längden. Morot är bättre än piska när man ska få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen, skriver Academedia.

Sverige behöver många fler yrkesutbildade och vi måste utbilda nu. Men om vi ska vi få fler ungdomar att se yrkesutbildningar som ett naturligt förstahandsval behöver det ske en rejäl attitydförändring i hela samhället, skriver Academedias Susanne Christenson, Roger Karlsson och Malin Bergland.

Att utforma framtidens yrkesutbildning är en stor utmaning. Dagens samhällsförändringar med en allt rörligare och global arbetsmarknad ställer höga krav på att utbildningsväsendet och yrkeslivet anpassar sig. Den som börjar skolan i år kommer att vara yrkesverksam till slutet på 2070. Då förstår man att det måste till en kontinuerlig dialog mellan skola och arbetsliv.

Det finns mycket att vinna på att knyta gymnasiets yrkesutbildningar närmare arbetsmarknaden och på att göra dem högskoleförberedande igen, för Sveriges välfärd och tillväxt. Men de största vinnarna är de unga som får utnyttja sin fulla potential och ges större möjligheter till klassresor.

Det krävs en mer grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning för att minska avhoppen och få fler ungdomar anställningsbara, och där spelar gymnasiets yrkesutbildningar en nyckelroll. Vi kan inte fortsätta på den väg vi nu är inne på.